Värkstimulerande dropp! För er som ska föda vaginalt ta er tid att läsa detta.
Denna tråd är inte till för att skrämma upp folk utan enbart för att öka medvetenheten om att man faktiskt bör stå på sig och vara påläst och inte lita blint på förlossningsvården. Svensk förlossningsvård är bra men undantagen finns detta kan man läsa om i dagspress etc.
Själv har jag en kille med en grav cp skada som direkt följd av slarv och ignorans från bmsk det som hänt oss önskar jag att ingen ska behöva gå igenom igen. Tyvärr kommer det nog hända men om jag genom att lägga ut denna artikel kan hjälpa ngn och rädda ett barn från ett livslångt funktionshinder och få upp medvetandet hos blivande mammor så har jag gjort något...
Jag är inte emot användandet av värkstimulerande dropp detta är en livräddare men tyvärr också en direkt motpol och kan som i vårt fall orsaka svåra skador och tyvärr också att barn dör. Jag har träffat för många föräldrar till barn med cp skador som känner igen sig i den här artikeln och även mammor med änglabarn.
Den är lång men ta er tid att läsa den för den är intressant!
Värkar stimuleras allt oftare trots allvarlig risk för syrebrist.
Stress på förlossningskliniker gör att värkstimulerande dropp överanvänds.
Detta ökar risken för fosterskador. För att vända trenden efterlyser
svenska experter en rejäl utbildningssatsning och ökad personaltäthet inom
förlossningsvården.
Som att dra åt snaran runt halsen på någon som redan har ont om luft. Så
beskriver Ulf Hansson, Socialstyrelsens vetenskapliga råd i obstetrik och
gynekologi, den syrebrist som drabbar spädbarn när mamman överstimuleras
med värkframkallande oxytocindropp. Under 1990-talet var han en av de
första som slog larm om att oxytocinläkemedlet Syntocinon användes för
ofta och för slentrianmässigt, något som kan ge upphov till cerebral
pares, Cp på grund av syrebrist. I värsta fall avlider barnet sedan
alltför täta och kraftiga livmodersammandragningar strypt
blodcirkulationen till moderkakan och därmed det ofödda barnets enda länk
till syre.
Nu bekräftar flera svenska experter Ulf Hanssons farhågor. Syntocinon
finns ofta med i spelet när spädbarn drabbas av syrebristskador. Tendensen
är att bruket ökar och att det ör på stora sjukhus som överanvändningen är
värst.
Isis Amer-Wåhlin, överläkare vid kvinnokliniken på Karolinska
universitetssjukhuset i Solna, anser att orsaken är en kombination av en
behandlingskultur med ett aktivt och pådrivande förhållningssätt under
förlossningen, av stress och av att förlossningspersonalen slutat ta
hänsyn till de biverkningar som oxytocindroppet kan ge.
Det är som med Alvedon, ett läkemedel som vi haft under lång tid och där
respekten mattas av, säger hon.
Isis Amer-Wåhlin är en av forskarna bakom den första svenska karläggningen
av hur användningen av värkstimulerande dropp förändrats över tid och hur
det hänger samman med fostrens hälsotillstånd.
Sammanställningen, som nyligen publicerades i Acta Obstetrica et
Gynecologica, omfattar 1006 000 förlossningar vi tio sjukhus i södra
Sverige mellan åren 1995 och 2002. Resultaten pekar på en tydlig ökning av
Syntocinonbruket. Från vid 27 procent av förlossningarna 1995, till 33
procent av dem sju år senare. Och skillnaden mellan olika
förlossningskliniker är slående. Användningen varierar från drygt 18
procent på vissa sjukhus till dryga 40 procent.
Grovt kan man säga att större verksamheter som har fler förlossningar
också använder mer Syntocinon, säger Isis Amer-Wåhlin
Mest framträdande är användningen hos förstföderskor. Enligt Isis
Amer-Wåhlins, kartläggning får nästan hälften av dem värkstimulering. Hon
omföderskor är användningen lägre, 17 procent, men det är ändå detta som
hon tycker är det mest anmärkningsvärda i statistiken.
Omföderskorna har ju redan visat att de kan föda barn. Många av dessa
kvinnor får därför sannolikt värkstimulering i onödan, säger Isis
Amer-Wåhlin.
Att den utbredda användningen har fått konsekvenser kan hon också se i sin
kartläggning. Barnen var oftare i sämre kondition när oxytocin hade
används under förlossningen. Risken att barnet hade ett lågt Apgarvärde
fem minuter efter födseln var nästan fördubblad. Syrebrist på grund av ett
för aktivt värkarbete är den sannolika orsaken, säger hon.
Och Isis Amer-Wåhlin slutsatser får stöd från en ännu opublicerad svensk
studie. Maria Jonsson, tillförordnad överläkare vid kvinnokliniken på
Akademiska sjukhuset i Uppsala, har inom ramen för sitt avhandlingsarbete
visat att oxytocinstimulering mycket riktigt kan påverka syretillförseln
till barnet. Resultat från provtagning av navelsträngsblod visar att
oxytocinstimulering oftare använts när provet visar på en begynnande
syrebrist. Kopplingen till allt för täta värkar var stark.
Av fall som hade för täta sammandragningar hade 70 procent fått
oxytocininfusion, säger Maria Jonsson.
I studien av navelsträngsblod rör det sig om pigga barn med normala
Apgarvärden som inte skadats av syrebristen. Men Maria Jonsson har också
belägg för att värkstimulerande dropp är vanligt förekommande även i
sådana sammanhang. Jon har gått igenom samtliga fall där
förlossningspersonalen fällts för felbehandling av Hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd, HSAN, mellan åren 1996 och 2003.
Oxytocin har använts i 90 procent av de fall, 54 av totalt 60 ärenden,
där en barnmorska eller läkare fått en disciplinpåföljd. Var tredje gång
var oxytocinet direkt eller bidragande orsak till fällningen. Även i
flertalet av de resterande fallen hade oxytocin använts fel, säger Maria
Jonsson.
Samma bild av att oxytocindroppet ofta är inblandad i förlossningstillbud
ger en färsk genomgång av förlossningsrelaterade
patientförsäkringsärenden. Det är fall där barnet fötts med CP-skador och
där föräldrarna ansökt om ersättning.
-I åtta av tio fall där föräldrar tilldömt ersättning så har mammorna fått
värkstimulering under förlossningen, konstaterar forskaren bakom
kartläggningen, Sophie Berglund, överläkare vid förlossningskliniken på
Söder sjukhuset i Stockholm.
Än så länge är Sophie Berglund bara färdig med hälften av
undersökningsmaterialet, som spänner över åren 1998 till och med 2004. Men
när hon nu håller på att avsluta den fullständiga genomgången av åren 1990
till och med 2005 är tendensen densamma.
Det är anmärkningsvärt att oxytocinanvändningen är så pass utbredd i det
här materialet, säger Sophie Berglund. Både hennes och Marie Jonssons
kartläggningar pekar ut samma typ av fel som huvudorsaker till att det
gått illa. Läkare och barnmorskor har brustit i övervakningen av såväl
fostrets hjärtljud som mammans värkarbete.
Man har agerat för sent eller inte alls, säger Maria Jonsson.
Andra vanliga fel som framkommer i studierna är att oxytocininfusion satts
in trots onormala fosterljud eller att droppet satts helt utan indikation.
Man har alltså drivit på förlossningen trots att värkarbetet var helt
normalt, säger Sophie Berglund.
Att det finns risker med överanvändning av oxytocin har dock inte gått
obemärkt förbi. Olika instanser har framför allt det senaste halvåret på
olika sätt lyft fram riskerna. Novartis som tillverkar Syntocinon, det
oxytocinpreparat som används inom den svenska sjukvården, har skickat ut
ett brev till landets förlossningsläkare och barnmorskor. Frågan har också
tagits upp på möten inom professionen.
Enligt de sakkunniga som Dagen Medicin talat med är det ännu för tidigt
att se om trenden med överanvändning håller på att mattas av. Flera
förespråkar kraftigare insatser för att budskapet ska sjunka in.
Ulf Hansson understryker vikten av att förlossningspersonal håller sig
till indikationerna. Det är bara vid värksvaghet och med kontinuerlig
övervakning som Syntocinon ska användas, poängterar han. Takten på
värkarbetet ska inte överskrida fem värkar på tio minuter.
Rätt använt är det här ett bra preparat. Problemet uppstår när
förlossningspersonal inte följer indikationerna och använder de redskap
för fosterövervakning som finns, säger han.
Isis Amer-Wåhlin vill dock gå ännu längre. Att bara försöka följa rådande
indikationer räcker inte, menar hon. Diagnosen värksvaghet är allt för
luddig och svår att ställa. Det blir, anser hon, en allt för subjektiv
bedömning. Istället efterlyser hon en rejäl utbildningssatsning inom
förlossningsvården.
- Det skulle nästan behövas någon form av certifiering med krav på att ett
antal kompetensbitar checkas av regelbundet, tycker hon.
Ökad personaltäthet är en annan viktig del tycker Isis Amer-Wåhlin. Helst
skulle hon se att förlossningspersonal kunde stanna hos den födande
kvinnan under hela förlossningen, en strategi som i flera studier visat
sig kunna bidra till ett effektivare värkarbete. Går inte det skulle en
satsning på så kallade doulor, förlossningserfarna kvinnor, som stöder
under förlossningen kunna hjälpa.
- Senast förra året visade en amerikansk randomiserad studie av 600
förstföderskor att de kvinnor som fått stöd av en doula hade kortare
förlossning och att Apgarvärdet vid fem minuter var bättre. Det fanns även
en trend mot färre kejsarsnitt, säger Isis Amer-Wåhlin.
Sedan läkemedelsföretaget Novartis skickade ut sitt brev om riskerna med
Syntocinonbehandlingen har man noterat en minskad försäljning av
läkemedlet på i storleksordningen 10-15 procent under de sista månaderna
2006. Enligt företaget är det dock för tidigt att säga med säkerhet att
detta speglar en minskad användning inom sjukvården.
Dagens medicin temanummer om kvinnohäls nummer 08 21 februari 2007
/ en hemsida värd att läsas en fruktansvärt tragisk historia och en stark mamma som inte låtit det gå förbi utan orkar berätta om det.goto.glocalnet.net/Felix
