Värkstimulerande dropp, varför inte?

Jo, första barnet.

Jag fick bada för att det skulle göra mindre ont (det gjorde inte särskilt ont) och sedan så frågade de om det gjorde mindre ont. "Kanske lite" sade jag och då beslutade de att sätta värkdropp.

Tycker det var rätt konstigt och mycket stressande. Efter att de satte droppet så gjorde det ont nästan konstant och jag kunde bara ligga ner på rygg och inte ändra ställning medans BM och någon annan försökte pressa isär mina ben - och jag är inte särskilt vig så det gjorde enormt ont, nästan ondare än värkarna =S Trots att både jag och min sambo sade åt dem att låta bli.

Nästan så man börjar undra om något var fel men det står inget i journalen, han hade bra apgar när han kom ut, det gick jättesnabbt (krystvärkar i ca 10-15 min medans de hela tiden envisades med att jag skulle krysta så mycket jag kunde, redan innan jag hade krystvärkar - hade lätt kunnat hålla emot lite och kanske sluppit spricka...). Gjorde dock som de sade när BM föreslog att de skulle klippa (hade skrivit i mitt förlossningsbrev att jag ville *inte* klippa om det gick att undvika). Läkaren sade dock att det inte behövdes.

Sedan stängde de inte av droppet efter förlossningen förrän min sambo påpekade det...

Ifall ngt skulle varit fel/de misstänkt något så borde de väl kunnat säga något (hade även skrivit i brevet att jag ville veta minsta lilla grej som var dåligt, eftersom jag är rädd för snitt och vill ha tid att förbereda mej ifall något sådant skulle övervägas), eller åtminstone skrivit det i journalen?

Fille Fjonkan skrev 2009-12-18 10:29:15 följande:

Vad är anledningen till att värkarna inte får vara oregelbundna? Ifall de är effektiva och förlossningen fortskrider fort? Vet du om det är någon speciell anledning? Mina var oregelbundna men mycket effektiva.

jag hade det med mitt tredje barn... då gick vattnet på morgonen men inga värkar kom... jag var då på bf+2...

13:35 sattes droppet, men inget hände...
13:50 höjdes dosen
13:55 kom första värken
14:46 krystvärkar
14:47 föds Valentin

Jag fick det och tänker skriva nästa gång att jag skulle vilja undvika det så gått det går!

Då värkarna kommer snabbt o intensivt så min kropp hängde inte med ordentligt så det kändes som om jag enbart hade en ända lång värk som varade i timmar!

Men det är så olika från person till person....

Angående värkstimulerande dropp så har jag fått det vid bägge mina förlossningar (andra gången trots att jag bönade och bad om att få slippa). Bägge gångerna har det slutat med att mina barn har mått dåligt och de har fått avslutats med sugklocka pga hotande fosterasfyxi.

Har inte haft EDA någon av gångerna och har heller inte tyckt att den ökade smärtan har varit något problem, men för mig var det, ffa andra gången, riktiga jobbigt när de säger att barnen mår dåligt och måste ut NU. Sen är det ju skönt om man slipper sugklocka.

Nu ska vi få vår trea vilken dag som helst och Syntocinonet är verkligen min största rädsla!

Jag hade liknade då de fick ta ut min son med sugklocka då hans hjärtljud försvagades...

För att det kan påverka barnet negativt. Man kan få för täta värkar, vilket kan ge barnet syrebrist, det kan bli stressat osv. Viktigt med bra CTG övervakning om man har värkstimulerande dropp, vilket innebär att man också blir mer "bunden". Jag vill kunna vara uppe och röra mig fritt.

För min del kan jag säga att om jag inte hade fått värkstimulerande dropp hade det nog tagit väldigt lång tid. På sjutton timmar med regelbundna värkar öppnade jag mig bara tre cm, och efter att de satt in droppet och värkarna blivit mer effektiva gick det åtmistone lite fortare (även om det tog ett antal timmar till). Hade bara lustgasen annars, ingen EDA. Kände inte av att det gick alldeles för fort efter att jag fått droppet, och inte heller att det var mycket mer smärtsamt. Det finns väl både för- och nackdelar med värkstimulerande, men för min del var det som sagt väldigt bra.

Lät de dej vänta i 17 timmar innan de satte värkdropp? Mej satte de det på efter en timme typ =S

Jättebra Heureka att du har startat den här tråden, för det är vekligen viktigt  det här!
Adams Family har under ett par år haft en tråd igång om vs-dropp men nu har hon inte startat någon ny, så det var verkligen bra att du gjorde det.

Adams Familys son var så medtagen av droppet och blev då dessutom omedelbart avnavlad, så han blev cp-skadad.

Läs hennes tråd här. Presentationen är visserligen väldigt lång, men det är så viktig information att jag verkligen rekommenderar er att läsa den.
www.familjeliv.se/Forum-2-13/m45275145.html

Fattar inte heller att de ska sätta in dropp så fort det blir lugnare med värkar. Det är normalt att under förlossningen att kroppen vilar och värkar blir glesare. HAr för mig att det händer innan det är dags att barnet kommer ut.

Men då verkar det som om BM gärna vill sätta dropp. De borde veta att det är en naturlig fas och att kroppen "samlar" kraft.

Jag blev igång satt med första barnet. Det vad vidrigt vad ont dropp gjorde + att man inte hade de naturliga pauserna mellan värkarna.

Slapp dropp förlossning 2 och 3. Men de försökte sätta in dropp under 3:ans förlossning. Jag ville inte och bad dem vänta. De sa då att blir värkarna inte starkare inom en timma så sätter de in dropp. Vadå stressande . Vilket fall som helst så skötte kroppen det själv och värkarna blev starkare och jag öppnade mig mer (var ändå öppen ca 6 cm när de först ville sätta in dropp). Från att vara öppen 3-4 cm och jag blev inskriven på BB till att barnet var ute tog bara 5-5,5 h så jag fattar inte varför de ska stressa fram allt!! Jag tyckte det gick fort.


Med första barnet som jag blev igångsatt med dropp gjorde det konstant ont och jag var tvungen att ta EDA från det att jag var öppen 3 cm för att palla med. Den 2:a förlossningen fixade jag med bara lustgas och 3:ans med lustgas och kvaddlar. Visst tänkte jag på Eda och var nära att ta det, men i båda fallen så visade det sig att jag hade så grymt ont precis innan krystvärkarna började. Och när de väl började så orkar man att strunta i EDA för man känner att nu närmar sig slutet. Och så får man lite kraft av det

Jag fick mycket värkstimulerande dropp under lång tid.
Under de 6 timmarna försvagades ena tjejens hjärtljud.

När hon kom ut hade hon ett 25 minuter långt hjärtstopp.

Så jag röstar mot EDA och värkstimulerande - i alla fall för min del nästa gång.

Hej har en fråga angående detta med dropp...
Jag fick värkstimulerande dropp under min förlossning (1a barnet) när jag redan var öppen 10 cm, detta för att mina krystvärkar ansågs ineffektiva tydligen och bebisen ville inte komma ut. Är det normalt att få det i krystskedet?

På er andra verkar det som ni fick det för att öppna er snabbare ?
Jag låg i 4 timmar med krystvärkar och droppet (tillslut) på högsta dos....helt slut och orkade tillslut inte krysta alls nästan eftersom värkarna var sååå kraftiga och jag bara använde lustgas och andning. Kändes som en enda lång värk de 4 timmarna...

Det slutade med sugklocka och klipp då bebisen började bli medtagen, (jag var helt slut) navelsträngen klipptes direkt då den låg runt halsen och handleden. 4 värkar så var hon ute, jag slapp akutsnitt tackoch lov...
efter 2 min apgar 9 och hon mår bra idag så vitt vi vet. Men ni menar alltså att detta kan orsaka svåra skador på beisen? kan det uppstå senare? eller kan jag vara lugn nu när allt verkar normalt (hon e 12 veckor)
kram

För att svara på din fråga JA detta är ett scenario som 
KAN orsaka skador men inte behöver göra det om din dotter mår bra och personalen har följt rutinerna så är det inget att oroa sig för. Däremot så ska man absolut inte ligga med fyra timmars krystvärkar pådrivet av värkstimulerande i höga doser. Droppet gör värkarna kraftigare och tätare enkelt förklarat så stryper det syretillförseln till barnet därför är det viktigt att ha koll på bebisen hela tiden. Din dotter hade ju också fina apgar poäng..

Jag hade en krystning på fem timmar med höga doser dropp och sista timmen helt utan ctg övervakning då fick min  son en syrebrist och hans hjärta slutade slå när de klippte navelsträngen efter en halvtimmes återupplivningsförsök så kom han åter igång. Detta hade kunnat undvikas genom att istället för att till varje pris driva på en förlossning med dropp eller helt enkelt tagit oss föräldrar på allvar. Ett snitt hade varit det enda rätta redan efter två timmar när jag istort sett redan gett upp djävulsk mjöklsyra av droppet och värkar som gick i ett utan vila mellan, fruktansvärt onaturligt sätt att föda på.  

Den värksvagheten  som ofta dyker upp (vanligast för förstföderskor)   när man är öppen 10 cm  är en helt naturlig fas som  kallas  " Vila-och-tacksamhets-fasen”  (på engelska ”Rest –and- be- thankful-phase”  kan vara upp till 2 timmar utan att något är fel .  Vanligast ca en halvtimme.  Då vilar både mamma och barn ut  för att samla krafter till  utdrivningsskedet.   Under den här pausen är det vanligt att man känner behov av att bli ompysslad – få massage, att någon borstar ens hår, etc, och kanske gå ut och ta en nypa luft. Men här i Sverige så har personalen ofta ett tidskrav - säkerhetsgränsen är att barnet måste vara ute senast 12 timmar efter man skrivits in. Om inte krystvärkarna  kommer   i samband med att man är öppen 10cm  så sätts droppet in. Men kloka  barnmorskor  brukar skylla på kanter och flikar som är kvar för att kunna dra ut på tiden  tills mamman får  krystvärkar..
Men med droppet kan tyvärr krystvärkarna bli ineffektiva, vilket ofta orsakar stort lidande för både mamma och barn och kan leda till att barnet föds medtaget..

Tyvärr kan det dröja några år innan det visar sig om barnet fått några skador efter omedelbar avnavling i samband med en kämpig födsel. 
Viktigt med så mycket hud-mot-hud-kontakt  som möjligt och att amma så länge det går. Det kan göra underverk.