Har jag en för bra bild av förlossning?

Planera aldrig hur det ska bli!! Gå in med en öppen inställning, och var beredd på att allt kan hända!

Det du beskriver låter rätt likt min upplevelse. Jag var dock hemma tills jag var 9 cm öppen och hann inte få bedövning. Jag tyckte iofs inte att jag behövde det. Den värsta biten var sannolikt när jag öppnade mig 5-8 cm. Då låg jag hemma i sängen och flåsade och sov om vartannat. Profylax is the shit! När jag varit på sjukhuset en halvtimme började jag krysta. Då gjorde det inte ont alls, utan det var bara att försöka hänga på. Det tog dock lite väl lång tid (just 1,5 timme) så till sist tog de ut Lilly med klocka. Det kändes, men det var inte alls så hemskt.

Mitt bästa tips är väl att försöka vara öppen för hur det känns i kroppen. Var inte en duktig martyr men inte heller för rädd för smärtan. Det låter som om du tänker positivt, vilket jag tror är jättebra. Profylax funkade utmärkt för mig, men se till att öva innan. Annars glömmer man lätt hur man ska andas i stundens hetta. Att bada var också fantastiskt. Jag plaskade runt i 1,5 timme.

Tycker det låter som en realistisk bild av hur förlossningen kan bli. Tycker absolut att man ska föreställa sig olika scenarion och inte bara tänka att det blir som det blir - beroende på vilken person man blir. För mig har det varit viktigt att förbereda mig nu inför andra förlossningen. Kan tipsa om Anna Wilsbys bok Innan du föder, en av övningarna i den är att beskriva sitt drömförlossningsscenario samt sitt mardrömsscenario... gärna tillsammans med partnern!

Jag tycker det låter värre än verkligheten! Iallafall den verklighet jag är van vid. Jag hade en sipprande vattenavgång utan värkar. Sen började värkarna komma under kvällen men de var inte jobbigare än att det stramade och jag kunde andas under värkarna. Sen fortsatte värkarna under natten, jag sov mig igenom en del och gick upp och duchade några gånger. Inget jobbigt alls. Kom in nästa morgon för planerad igångsättning och då var jag öppen 5 cm. Så att åka in vid 3 cm låter för mig tidigt.

Sen tog jag ingen EDA och krystade i en halvtimme så var barnet ute. Tror absolut inte på att ta en EDA, det tar bara längre tid och så är risken att man inte känner av kroppens signaler. Men men, får se hur nästa förlossning blir.

jag tycker det låter som en ganska bra förlossning, men tänk inte för mycket det går bra även om det gör ont, jag krystade i 3 timmar när jag skulle få min son. men smärtan är uthärdlig :) lycka till

Tycker absolut att du ska hålla fast vid din bild S

en kanske det inte blir så, men det är en anann historia och när man väl är inne i det så är det en helt annan grej än att sitta och tänka på hur det kommer att bli...Min erfarenhet är att man anpassar sig till situationen helt ekelt

Klart det KAN vara så, ungefär så tänkte jag innan.

Klart det kan bli så där. Kan också bli på ungefär en miljard andra sätt
Vet man aldrig.

Jag tycker du har en bra bild av hur det kan bli. 

Det jobbigaste med min första förlossning var att när jag hade haft värkar i 12h hemma och dom kom 3 på 10min så åkte vi in. Jag var så glad och laddad för att gick enligt min plan. Sen bara slutade verkarna och magen var helt lugn under bilresan in. Tog en promenad runt sjukhuset men inget hände, på förlossningen sa de att det var förvärkar och att jag skulle åka hem.  Då fällde jag en tår och sa till min man att jag absolut ville bli snittad NUUUU. Sen gjordes en gynundersökning och jag var öppen 5cm tjohooo! Resten av förlossningen gick som en dans.
Ville egentligen bara förbereda på att man kan ha förvärkar och bli hemskickad, det är väldigt vanligt och känns som ett nederlag.