Bli klippt vid förlossning?

skrämde mig med innan, men jag tror inte jag skulle märkt det under förlossningen faktiskt

det som inte märks finns inte

Min oro inför förlossningen är inte smärta utan om och hur mycket jag spricker och om dom måste sy el om det måste opereras efteråt. Att hantera smärtan kan jag men vetskapen att det kan vara trångt gör mig orolig.......

Jag tror tyvärr inte man kan förebygga detta. Många faktorer inverkar. Hoppas man iaf och i såfall får en skicklig BM som syr och bedövning tack!!

Jag vet en tjej som råkade ut för en okunnig,oskicklig gynläkare som klippte henne bakåt mot ringmuskeln så att hon fick opereras 3 gånger efter förlossningen. Hon fick problem att få normal känsel och fick träna upp sig med sin partner för att kunna få fler barn och barn nr 2 kom ut med planerat kejsarsnitt. Hon fick förlossningsskräck efteråt. Ovanligt som tur är men ändå ....

Jag vet att ett klipp sker med steril sax och bedövning är inte obligatoriskt för antagligen har du grymt ont ändå så det är väl bedövat av kroppen själv.. Kan tänka mig att ett bra lagt klipp är bättre än att spricka upp. AJajajaja....

Tänk såhär: bebisen måste ut och har det tagit tid kan den må dåligt så vad har du att välja på... överleva sveda och värk även om det är obehag.Jag är själv rädd för klipp och att spricka.

Jag har inte fött själv men har varit med vid förlossningar och tycker att det otäckaste är att en del barnmorskor (fler än en) inte verkar bry sig om att kolla att bedövningen tagit ordentligt när de ska sy efteråt. Jag känner inte till någon annan plats än förlossningen där det verkar vara så oviktigt om patienten är adekvat bedövad eller inte. Det är ingen övermänsklig ansträning att nypa lite med pincetten och fråga om det gör ont, istället för att bara sticka in nålen i underlivet och hoppas på det bästa. Hade en väninna som sparkade barnmorskan i huvudet när hon sydde på ett obedövat ställe. Säg till att BM ska testa med pincett att hon bedövat ordentligt om det behöver sys efteråt!

En kompis till mig sa innan det var dags att om de kommer med saxen, låt dem klippa! Det blev ingen klippning för mig men jag sprack lite och fick sy några stygn, något som inte känndes ett dugg!

jag blev klippt med min första pga att d behövde sätta sugklocka för att hjälpa henne ut... klippet kändes nada men att sys känns väl lite... sticker o drar lite men inget som gör direkt ont :)

Jag blev klippt och sprak rielt hära med + sugklocka

Åh gud, det där är en grej som jag - eftersom jag är neurotisk av födsel och ohejdad vana - nojar över jättemycket! Att jag ska sparka barnmorskan i huvudet. Är så sjukt smärtkänslig och mesig, gråter (iaf inombords) när jag ska få en spruta, och har dessutom väldigt stort behov av personlig integritet rent fysiskt (avskyr närkontakt med folk jag inte känner, gynbesök är en pina osv) och vet inte alls hur jag kommer att reagera i en förlossningssituation. Man kan ju hoppas att jag blir paralyserad av smärta/skräck och inte råkade sparka någon stackars människa i huvudet. Shit, vad säger man efteråt? :) "Eh, förlåt"?

Klipptes när min son skulle tas ut med sugklocka, men det kändes inget när det klippte eller sydde...de bedövade igen då. Däremot hade jag väldigt ont av själva såret efteråt

Jag piercade mig själv i läppen, gjorde inte ett DUGG ont xD 
och då gick det saktare än när en professionell gör det, då går det FORT!  

Det var min värsta mardröm innan förlossningen, men mitt i all kalabalik så kände jag inget och kommer inte ihåg nått utav det, det var myyycket värre efteråt....! Det tog nog minst 5 månader innan jag inte hade ont av klippet...

Blev klippt i samband med att sonen togs med sugklocka. Klippet är det enda jag känner var ok med förlossningen, som jag utan att blinka skulle låta dem göra igen. Resten av förlossningen var ett trauma, men klippet, nej - inga problem alls! Stygnen släppte efter 1 vecka ca, läkte fint och i dag har jag inga besvär alls. Hellre klipp än att spricka okontrollerat! Jag hade ont typ 1 vecka och fick smörja med bedövningssalva för att det inte skulle svida så när jag skulle kissa, men det var också allt :)

Jag klipptes upp och de känndes inte i själva stunden, sen när de skulle sy där emot så kändes de lite och tyvärr gjorde de ett dåligt jobb men själva klippningen känns inte just i stunden! 

I Gudrun Abascals bok "Att föda" rekommenderar hon att man skriver in i förlossningbrevet att man bara vill bli klippt om det är absolut nödvändigt eller nåt liknande om jag inte minns fel. Jag tror de konstaterat att det oftast läker bättre om man spricker än om man klipper så att det oftast är bättre att det spricker lite mer än att man gör ett klipp. Läs boken, kanonbra info om allt möjligt! Och jag kan ha rört ihop det lite, det var typ 1,5 år sen jag läste den :)

Jag blev klippt när det blev bråttom att få ut sonen. Det kändes helt ärligt inte alls och jag kände inte stygnen heller!
Såret läkte jättefint och på en vecka var allt relativt normalt. Det sved i början men vad som var förlossning och vad som var klipp är svårt att säga.

Hellre klipp än att spricka!

Jag har också blivit klippt, och jag kände absolut ingenting, de brukar klippa i en krystvärk, å då är d värken som är värtboch inte att bli klippt :)