Det angår inte mej det angår inte mej det angår inte mej!
Och ändå!
Jag har en bekant. Hon var 13 år när vi 'träffades'.
När jag fått barn träffades vi av en händelse på stan och då ville hon ta en fika och snacka. Då hade hon hunnit bli 14 - ganska precis.
Jahopp, jag har ju ganska brottom hem och lillflickan är kinkig men okej - det verkade ju viktigt, så..
"Ja, jag är gravid."
"Va? Oj, så kul? Hur långt gången är du?"
Hon rycker på axlarna.
"Venne. Typ 5e-6e månaden eller nåt. Men jag ska göra abort för min pappa typ dampade och tyckte inte jag var redo för ett barn. Mamma har jag inte ens berättat för."
Hon är av naturen bortskämd. Hennes pappa har det VÄLLDIGT gott ställt (han kan väl räknas som rik, antar jag) och är väldigt nonchalant till allting.
Jag blev bara ställd.
5e eller 6e månaden? FÅR man ens göra abort då? tänkte jag.
Det angår inte mej det angår inte mej det angår inte mej! tänkte jag då.
Men hon ville veta saker. Frågade och frågade.
Ja, det skulle väl bli kul att få en liten bebis som man kan klä på söta kläder och leka med.
Va?! Åh herregud. Nej, säg ingenting säg ingenting. tänkte jag då.
Ja, hon skulle göra abort i alla fall och jag visste inte vad jag skulle säga.
Halvt på skämt, sa jag "Men du kunde ju alltid ge mej barnet eller hur?"
Det tyckte hon skulle vara kul - då kunde hon ju träffa oss och leka med bebisarna. Men va??
Men till saken nu!
Idag säger hon att hon 'kanske' är gravid igen!
"Vad håller du på med?" frågade jag henne
"Men vadå, det var ju inte meningen denhär gången." gnällde hon.
Då 'dampade' jag ordentligt!
Vadå 'denhär gången'?!?!?!?!
Hon är 14 år!! Började väl ha sex när hon var typ 12 eller så.
Jag sa till henne att jag inte kunde respektera någon som beter sej så KORKAT!
Jag sa att är hon vuxen nog att ha sex så är hon vuxen nog att ha barn - och hon är inte vuxen, påpekade jag också.
Sen frågade jag om hon ens använder p-piller eller kondom??
Det har hon dock inte svarat på.
Hela tiden spelas det upp i mitt huvud:
Det angår inte mej det angår inte mej det angår inte mej!
Men vad ska jag göra, då?
Jag vet faktiskt inte - så lite råd (utan påhopp!!) vore bra.