Grannen har ormar

jag skulle inte bry mig ett dugg. har 2 ormar själv så..

Ormar kan smita och det spelar ingen roll vad det är för sort för jag vill inte ha ormar i min lägenhet eller trappuppgång även om de inte är giftiga. Och jag litar inte på människor som har orm.

Vad jag skulle göra? Personligen skulle jag passa på att bli bra bekant med grannen bara för att kunna se på och hålla i ormarna då och då

Älskar ormar själv, hade gärna haft någon men det hade varit djurplågeri för den stackaren skulle svälta ihjäl. Jag hade inte klarat av att mata den med möss och andra små pälsiga eller fjäderklädda saker för jag gillar sådana också. Svår ekvation att få ihop.

Jag är skiträdd för ormar men skulle inte ha nått emot det. Så länge dom inte rymde in till mig dvs :) Skulle gärna lära känna grannen så jag kunde få umgås lite med ormarna för jag vill bli av med min ormfobi för jag vill verkligen inte föra över min rädsla på barnen. Jag har kämpat hårt för att bli av med min sprutfobi och nu är det ormar och mörker kvar. Så bodde du granne med mig skulle du gärna få  ta ut dom så jag kan klappa :) Fast det beror ju på vad för ormar det är förstås *skrattar*

Jag jobbar som fastighetsskötare och jag kan säga så mycket att din granne med all säkerhet är extremt hatat av värden/styrelsen! En värd jag jobbar med har sagt att han lovar att hjälpa oss om vi "råkar" putta en kärring ner för en trappa (självklart menar han inte allvar!) för hon ringer varje dag och klagar på något, oftast småsaker.

Så hon lär inte komma så långt som att få ut dig för dom har nog slutat att ens lyssna på henne vid det här laget :)

Om de är giftiga skall ett intyg finnas hos Länsstyrelsen. Jag tror att man också måste ha en varningskylt på sin dörr i så fall.
Om de är "vanliga" kramormar behövs inte sånt.
Gå över och fråga vad det är för ormar- förklara att du är rädd och känner dig tryggare om du vet mer.
Jag gick själv över till mina grannar när mitt ex hade ormar och det uppskattades väldigt mycket. Jag fick några extra kompisar på köpet, de ville gärna titta på djuren.

Ja, det är ju hyggligt att berätta för grannarna att man har ormar. Så att grannen kan förbereda sig på att flytta.

Det är väl ens plikt om man har ett djur som man vet att många människor har fobier för?
Vi slog hål på gamla myter med. Som att en orm på rymmen kan komma upp i grannens toalett.

Det är ingen myt.

Dessutom kan de komma genom ventilationen, små hål i garderober och annat.

Vad bra att du vet!
Då behöver jag inte skriva mer här.

Bortsett från att jag sett ett antal notiser i tidningar under åren om ormar som dykt upp i toaletter (en gång med bild tom) så har jag hört mig för med en rörmokare om det är teoretiskt möjligt för ormar att åla upp genom toaletter eller om det fanns anordningar i rören som omöjliggjorde det. Han menade att det var fullt möjligt.

Du får gärna berätta varför du tror att ormar omöjligt kan ta sig mellan lägenheter via toaletter!

För att toalettrör har skiktskydd.
Annars skulle du få grannens bajs i din toalett om de spolade en våning upp.

Jag vet inte exakt hur rören ser ut men den röris jag pratade med menade iaf att toalettrör inte har någon heltäckande skyddsanordning/spärr som omöjliggör uppkrypande djur. Jag har också svårt att tro att alla de som förekommer i tidningar med uppålade ormar och råttor ljuger även om det säkert finns de som gör det.

Men man kan ju naturligtvis se till att ha locket på jämt. Svårare är det med ventilation och andra vägar de kan komma in på. Eller om grannen får för sig att gå runt med dem i trapphuset. Så bäst är ju iaf att flytta och hoppas att man aldrig får en liknande granne.

Jag har extrem ormfobi, så jag ser hellre att grannarna har pälsdjur eller fåglar än ormar och vissa andra kräldjur. Skinkar t ex tycker jag är väldigt obehagliga. Och skorpinjoner och spindlar, även om jag inte har någon fobi mot dom. Andra ödlor och sköldpaddor är ok.

Men så länge alla papper är i ordning och det finns ordentliga terrarier så skulle jag nog inte bry mig så mycket.
Jag hade nog frågat en masa dumma frågor också. Samtidigt som jag är paniskt rädd så har jag en skräckblandad förtjusning till ormar och skule gärna bli av med min fobi. Dessutom sklulle jag frågat om barnen fåt komma och titta, så de inte ärver mammas dumma fobi.

Och så skulle jag uppskatta att grannen sa till om någon orm rymmer, så jag kan ta ungar och husdjur och flytta tills ormen är infångad igen. Jag hade inte flyttat tillbaks om det så skulle ta år.