Kissandet och bajsandet har han helt slutat med inomhus. :) Men skällandet driver grannarna till vansinne... I början var dom förstående, men ja... Tiden går ju.
Han får grov separationsångest när vi går hemifrån, och han har ändå sällskap av två gamla lugna hundar här hemma. Vi har försökt stänga in honom på toaletten, för där är gott om plats. Med en radio, mat och vatten. Men han skäller och ylar lika mycket ändå.
Och jag vill INTE under några omständigheter använda munkorg på honom när vi inte är hemma. Vad ska jag göra? En sak till, han är väldigt skygg för män. Vi hade lite gäster här i förgår, och svägerskans pojkvän ville ju kela med Boss, och visst det gick väl bra, men så fort han kanske höjde armen för fort eller pratade för snabbt/högt så kurrade han ihop sig och började skälla och skydda sig.
När mina föräldrar köpte honom, så var det hos en tant som hade "kenneln" tsm med en annan gubbe i en annan stad. Han var med i tidningen ett tag för att polisen hämtat alla valparna där ute, för dom hade inte fått mat och vatten på flera dagar (dom pengarna hade han tydligen supt upp istället) och dom badade i sin egen avföring.
Jag börjar misstänka starkt att valparna kanske blev slagna av den gubben ibland.
Jag vill ju inte att Boss ska gå här hemma och vara osäker och rädd hela tiden, det är så synd om honom! Jag försöker liksom vara bestämd och lugn så att han vet att jag skyddar flocken, så att han inte behöver. Men det funkar inte.
Blev ett långt inlägg, förlåt. men vad ska jag göra?
