Ser du ner på ensamstående? Eller tycker att det är misslyckade??

Ja, ibland. Jag ser inte ned på alla ensamstående föräldrar, men jag kan ju undra hur det står till i huvudet på dem som behåller ett foster fast pappan uttryckligen inte vill ha barn, eller väljer att skaffa barn med femtioelva olika pappor för att just den mannen varit den "rätta" just då, efter en veckas förhållande. Typ.

Nej, inte alls. Det finns enstaka ensamstående som jag inte gillar och där jag kan tycka att det är rätt naturligt att just den personen inte hittat någon som vill leva med honom/henne, men med de flesta ensamstående är det snarare tvärtom. Jag känner flera ensamstående, både män och kvinnor, på 30+ som är både kanontrevliga och riktigt snygga. Jag begriper helt enkelt inte att ingen fattat vilka kap de går miste om.

"Ser ner på" är väl inte rätt ordval men visst kan man undra lite när barnen har 4 halvsyskon...

Själv har jag väldigt svårt att tänka mig att jag och min man någonsin skulle hitta en anledning till att inte fortsätta tillsammans.

Jag kan tycka att det känns som att man inte orkade vänta på rätt kille utan helt enkelt bara ville ha barn.

Nej det gör jag inte. Har varit ensamstående så det känns dumt att se ner på mig själv.

Nej verkligen inte!

Nej det gör jag inte, att se ner på folk är inte riktigt min grej..såvida det inte är riktigt vidriga typer.
Det är väl ett värre misslyckande att leva olycklig i ett förhållande år ut och år in ist för att klara det på egenhand?
Så kände iaf jag det innan jag sen blev ensamstående!
Vilket jag inte ångrar en sekund!

Nej det gör jag inte. Jag var själv ensamstående med första och andra barnet.

NEJ det gör jag verkligen INTE. Tycker det är oerhört starkt. Hade jag sett ner på dom så hade jag sett ner på mig egna mamma!

ska jag vara helt ärligt så ja ibland men mer om jag vet varför de separerade o de sköter sig efter seperationen. Om man säger så. finns ju de som sköter sig exemplaris från båda sidor o de som försöker men partner sätter käppar i hjulet hela tiden.

De jag tänkre på som jag ser ner på e de som haft det bra innan (typ hemma länge, partnern jobbade som ett svin för att få ihop det medans den andra bara levde loppan o gnällde o sen tyckte synd om sig själva bara) men sen gnäller iallafall för att exet aldrig varit hemma, han/hon bara jobbade, sköte inte hemmet osv o att de sen gnäller på att de inte har pengar o undrar var pengarna kom ifrån innan.
Nu blev det komplicerat men hoppa sni förstår vad jag menar....såna här "fall" har jag iofs bara stöt på 2ggr o ser inte ner på ensamstående annars. Tycker bara ballt att de klarar sig själva för fan