Jag har barn med 4 olika pappor- frågor?

Ett antal barn fördelat på fyra olika pappor och en önskan att skaffa sig fler (barn), får mig att tänka på Anna Wahlgren - Supermorsan. Hon lät stolt omvärlden titta in i hennes familj och fick den att framstå som välfungerande och lyckad. Hon hade dessutom alltid lösningar på allehanda problem som "vanliga" föräldrar ofta brottas med och har skrivit flera böcker i ämnet. Det kan väl inte ha undgått många att en av hennes döttrar kommit ut med en bok ganska nyligen som beskriver en helt annan verklighet, dottern har inte alls samma positiva bild av familjekonstellationen som Anna W själv alltid velat förmedla. Så, angående TS och hennes familj...det hade varit intressant att få höra någon annans röst från hennes familj Nu får vi bara höra TS egen och den säger att allting (mer el mindre) fungerar utan problem. Hon säger t ex på något ställe att "Det är inte alls rörigt" (med så många barn). Ok, det är inte alls rörigt, men vad innebär det? Har TS militärisk ordning hemma, eller? Om ja, vad tycker barnen om det? TS har konsekvent undvikit frågor som berört att hennes val att skaffa barn med flera olika män (och dessutom män som hon inte haft någon djupare relation med) skulle kunna bero på en otrygghetskänsla, en försäkran om att aldrig behöva vara ensam, att alltid vara behövd. Visst, det är en egoistisk handling att skaffa barn oavsett vem som gör det, men att skaffa så många som ensamstående leder ändå in mina tankar på att man gör det för att läka något hos sig själv. Att älska barn och att ha många barn hör inte automatiskt ihop. Att älska barn innebär att man respekterar dem (vilket i vissa fall leder till att man väljer att inte skaffa så många...). Jag håller med de som skriver att det finns ingen anledning att skriva förnedrande ord eller var otrevlig till TS, men de som vill vara goda och positiva människor och skriver saker i stil med "Vad kul att det fungerar så bra i din familj" o dyl, vad vet de egentligen?

Men hon har ju aldrig skaffat barn som ensamstående. det enda som skulle kunna räknas som det var ju första mannen som hon inte hade en kärleksrelation med. De andra har hon ju evt med när hon blev gravid. och hon har även skrivit att om det inte skulle hålla med den muvarande sambon som hon har två barn med så skulle hon inte skaffa fler.

Nu säger jag inte att TS motsvarar det ovan beskrivna, men jag reagerar ändå på att det är endast TS röst vi får höra om, utifrån hennes eget perspektiv, hur familjen fungerar och har det. Jag hoppas att det är så lyckat som hon beskriver - även i det långa loppet - för barnens skull.

Ja, kanske det, men det jag skrev var väl att hon inte - som jag uppfattat det utifrån hennes svar - haft ngn längre eller djupare relation med flera av fäderna? Att flera gånger välja den formen för familjeutökning får i alla fall mig att fundera på vad som är de bakomliggande orsakerna till det. För mig handlar det inte om moral, d v s att jag tycker att det är ett "horigt" eller snuskigt beteende, utan vad hennes behov av att ha många barn (utan att, i flera fall, ha lärt känna den blivande fadern särskilt väl) beror på. Jag arbetar inom ett område där jag kommer i kontakt med olika familjetyper och det finns en grupp som till stor del ser ut som TS´ familj,  d v s en kvinna som valt att skaffa många barn med olika fäder. Ofta är det så att dessa kvinnor har en bakgrund av otrygghet, utsatthet e t c, vilket de försöker komma tillrätta med genom att skaffa många barn för att få en trygghet och ett skydd mot omvärlden. Problemet är att den här typen av strategier sällan faller väl ut och att det är barnen som blir lidande i slutändan.

Nu säger jag inte att TS motsvarar det ovan beskrivna, men jag reagerar ändå på att det är endast TS röst vi får höra om, utifrån hennes eget perspektiv, hur familjen fungerar och har det. Jag hoppas att det är så lyckat som hon beskriver - även i det långa loppet - för barnens skull.

Du reagerar på att du bara får höra en röst på ett sådant här forum?!

Har hon inte skrivit att hon levt ihop med dessa män runt fem år? Efter den tiden får man väl hoppas att man känner någon och törs skaffa barn ihop. Sen kan det bevisligen spricka ändå.


Så har jag ej uppfattat det: Jag har uppfattat det som att det rör sig om kortare förhållanden (några få månader) med flera av fäderna, men att den nuvarande förhållandet har varat i något år. Men visst, jag kan ha läst fel och då ber jag om ursäkt för det.

Har hon inte skrivit att hon levt ihop med dessa män runt fem år? Efter den tiden får man väl hoppas att man känner någon och törs skaffa barn ihop. Sen kan det bevisligen spricka ändå.

Nej, inte så, utan snarare att det finns de som skrivit här just i denna fråga, som okritiskt verkar ta för givet att den bild som TS förmedlar är riktig, de berömmer och lovordar henne. Självklart är det inte fel att berömma/ lovorda någon, men
det kanske inte behöver vara fel att hålla inne på såväl kritik som lovord när man inte känner till mer än vad just en person delger (av en situation som inbegriper flera personer)?  En tanke bara.

Har hon inte skrivit att hon levt ihop med dessa män runt fem år? Efter den tiden får man väl hoppas att man känner någon och törs skaffa barn ihop. Sen kan det bevisligen spricka ändå.

Så har jag ej uppfattat det: Jag har uppfattat det som att det rör sig om kortare förhållanden (några få månader) med flera av fäderna, men att den nuvarande förhållandet har varat i något år. Men visst, jag kan ha läst fel och då ber jag om ursäkt för det.

Hon har varit tillsammans med papporna, 2 år, 4 år och den hon bor ihop med nu i 5 år. Den 1:a var en nära vän så henne var hon inte tillsammans med. Så nej, inte några få månader. Däremot har hon blivit gravid ganska snabbt i förhållandena. Är iaf så jag förstått det..