Religionsfrågor.

Svar på dina frågor.

1. Om det i framtiden skulle visa sig att det fanns utomjordingar så tar det inte bort min tro på Gud och vad som står i bibeln. I bibeln står det ingenting om att det inte finns utomjordingar, det kanske finns det, vem vet?

2. Om det skulle bevisas att det inte finns något liv efter döden och att det inte finns någon större makt som har varit inblandad i allt skapande så skulle det självklart innebära att man inte trodde mer. Men nu är det ju så att allt som har skapats och allt som skapas är så otroligt invecklat enligt min syn och många andras det ses som omöjligt att allt bara kunde ske av en slump. Alltför många tillfällen av under för att förbli slump...

Jag tror också att om man tror på någonting och har hopp om fortsatt liv så innebär ju det att man blir mindre rädd för att dö och det är ju en tröst för en. Jag tror många människor skulle ta sitt liv om de hade det tungt och visste att det inte fanns någonting efter detta. Det är intressant att människan strävar efter överlevnad eller allt liv strävar efter att överleva, varför har man en sådan instinkt om den inte fyller någon funktion?

Religioner ska man komma ihåg inte bara har dåliga sidor, utan det håller också många människors liv i skick så att säga så att de mår bra med en förvissning om en mening med deras liv. Jag har hört många exempel på människor som skritit i allt och tappat livsgnistan helt då de börjat tro att deras liv inte har någon mening. Då har de börjat fråga sig själva: vad är det för mening att leva? Och dessa frågor kommer upp när det kommer motgångar. För det är ju så att om vi lever i medgångar och allt ser ljust ut, så behöver vi inte lika mycket en tro att stötta oss mot. Det är bara att se när tsunamin kom och många gick till kyrkan för att få stöd eller sökte upp annat som tröst. SÅn är människan, när det krisar sig så flyr man i sin nöd oftast till någonting man tror på för att få tröst eller inte så in droger eller annat för att bedöva smärtan. Är jag helt ute och cyklar?

Nejdå, Piano, du är inte ute och cyklar. Religioner har absolut sina syften. Jag bara stör mig på/ tycker det är synd att många religioner envetet håller fast vid att just DEN är den enda rätta, och ingen annan.

"Det är intressant att människan strävar efter överlevnad eller allt liv strävar efter att överleva, varför har man en sådan instinkt om den inte fyller någon funktion?"

Den fyller sin funktion, tro mig. Tanken är ju att man ska kunna sprida sin genetiska information vidare till nästa generation. Därför är alla djur utrustade med en överlevnadsinstinkt, så man klarar sig och kan fortplanta sig.

Ja, jag förstår dig. Man vill alltid att folk ska tro som en själv. Jag vill helst också att alla ska vara kristna det hade varit så enkelt då, inga som skulle se ner på en, inga som skulle ifrågasätta och tycka att man var knasig mm.

Men du är inte det det som är så fantastiskt med oss människor: att vi är så olika?

Det jag kan störa mig på är att människor som jag möter kan bli så arg på en för att man är kristen. De hoppar på en när man säger det och man måste hela tiden vara så stark. Förstår du hur jag menar? Kristendomen står ju egentligen för någonting bra, men jag kan då säga att det är precis som man skulle vara pest för att man är kristen och tror på en stor kärlek som vill alla väl. Det är jättekonstigt för idag ska man ju acceptera allt och alla.

Jag kan säga såhär, det är lätt att följa med strömmen och hänga med i människans trender, det gör jag med till viss del men när det bryter mot min tro då gör jag inte det, men jag försöker möta den så gott det går. Men att vara riktigt stark och modig är egentligen att gå sin egen väg och våga stå för det man tror på oavsett vad andra tror, så egentligen borde jag vara ganska stark eftersom jag inte alltid följer efter strömmen... jag följer mitt hjärta.

Piano, japp. Förstår vad du menar. Tro't eller ej, men som agnostiker blir man ganska ofta påhoppad också. Jehovas gillar att bråka med mig om det, har ett par såna släktingar.

Tycker som du, låt alla tro vad de vill. Eller som mor min sa, full av visdomsord som hon är: Sköt dig själv och skit i andra.

Är det ok om jag flummar på lite om mina funderingar i denna tråd, Radix...?

Jag tänkte slänga in en fundering här som uppkom i och med en annan tråd. Jag skrev "om man visste vad som fanns utanför universum, ja då vore man nog gud själv". Men... fatta vad mycket mer vi vet om universum, hur stort det är, hur gammalt o.s.v som vi inte visste för säg 500 år sedan! Då kanske man också sa att det aldrig kommer att vara möjligt att resa till en annan planet, eller plocka sönder atomer i mindre beståndsdelar, eller se saker som de var 1x10^-23 sekunder efter big bang o.s.v, som är möjligt nu. Kanske vi, om vi får leva så länge att vi hinner med det, lyckas bevisa vad som fanns innan universum eller utanför det just nu? Kanske kommer vi lyckas bevisa eller hitta en högre makt som styr, eller varför ex en atom har de egenskaper den har, eller vad ljus egentligen är? Varför är vi så pessimistiska?

Jag skrev där också att jag inte ens vågar mig på en gissning vad som fanns innan universum etc, men det är väl egentligen inte helt sant när jag tänkte efter. Nog kan jag flumma lite om vad jag tror, för OJ vad mycket funderingar jag har om sånt här

Jag tror att vi inte kan tänka på samma sätt om universum som vi gör på jorden. Logiken t.ex "nån skrev bibeln, för den finns, alltså måste nån skapat universum, eftersom det finns" det funkar nog inte. Tid och rum är något som vi lärt oss leva med på jorden. Men reglerna för hur det fungerar på jorden kan man inte använda oavsett var man är, när man är. Vi kan ex inte tänka på: "_när_ skedde big bang i historien/utvecklingen?" (tiden innan big bang alltså, relativt nu kan vi ju veta). För innan big bang (om det bara fanns en liten singularitet, en liten punkt, som skulle bli vårt universum), då lär det inte funnits nån tid eller nåt rum alls. Hur kan man då ange en tid...? Det blir då omöjligt. Alltså, när vi tänker på såna här saker, så låser vi oss i för stela fundering. Vi tänker som om allt hände på jorden, att samma regler och logik gäller, men de tror jag inte funkar i ett större perspektiv, de gäller här bara "lokalt".

Jag tror vi är nån sorts "störning" i ett vakum, några slags fluktuationer, och att big bang skedde av en liten störning i en balans i en liten punkt. Det kan nog förresten vara så att universum är "runt" liksom. Om man åker rakt åt ett håll tills det tar slut, så kommer man inte nå en kant, utan då kommer man fram på andra sidan, som vi gör om vi åker här på jorden. Åker man västerut så kommer man till slut "fram" österifrån. Alltså finns det inget slut på univsersum, och det behöver inte finnas nåt utanför.

Oj vad klockan är mycket! Nu ska jag ställa mig och laga mat. Hörs senare!

Ja, det är nog bra att låta människor tro som dom vill. Men det där visdomsorden som din mormor sa tror inte jag själv på. Jag gör om den till: man ska sköta sig själv och bry sig om andra. För skiter man i andra så bryr man sig heller inte om någon annan än sig själv och det vill inte jag göra. Jag mår själv bra av att bry mig om andra människor och ta hand om de som har det svårt...:)

Inte bara de som har det svårt utan de som har det bra också...:) Jag bryr mig om dem som jag har nära mitt hjärta så att säga! hoppas det inte blev för klurigt!

piano:
Jo, ja... tyckte det var ett så bra ordstäv.
Hon menade så att tyck vad du vill, och bry dig inte om vad andra tycker.

Utopia...

Håller med dig.
Om nu Big bang stämmer, vilket mycket tyder på att den gör, så var universum en singularitet. I en singularitet bryter alla naturlagar ner, och tiden saktar ner tills den inte längre finns. Tiden är relativ, sa den gamle Einstein, och det är bevisat. I ett gravitationsfält går tiden långsammare jämfört med i fritt fall. t.ex. Astronauter åldras alltså lite långsammare jämfört med oss stackare som är kvar på jorden.

Hehe, det finns faktiskt ganska coola teorier om att universum ÄR runt. Fast inte runt. Mer som en flottyrmunk.
Ta ett papper. Rulla ihop det till ett rör. Böj det så ändarna av röret möts.
Färdas du nu upp, hamnar du på botten av pappret. Färdas du åt höger hamnar du på vänstra delen av pappret.

Frågan är vad som fanns innan universum. Vakum är ju en del av universum, så det verkar ju inte riktigt troligt. Att någon form av energifluktuationer ligger bakom det hela är ju troligt, men fluktuationer i VAD? Den häftigaste teorin jag vet är den att universum är en bubbla i ett skum av myriader universa. Som jag skrev i en annan tråd skulle då naturlagar slumpas fram för varje universum, och i de flesta skulle de vara sådana att stjärnor inte kan bildas, eller något annat som förhindrar uppkomsten av liv. Bara i sådana som kan upprätthålla liv skulle det finnas något som funderade över osannolilkheten att alla naturlagar slumpade sig så bra att det kunde bli liv, och bli övertygade om att det finns en gud, utan att då veta något om alla de universa där lliv aldrig kunde utvecklas.

Ojja, vad jag babblar.

Jag blir snurrig...:)

Lite svar pa dina funderingar.

1. Hypotetiska fragor ar det har slaget ar lite svart att svara pa faktiskt. I vilket fall ALLT som finns AR skapat av Allah oavsett om vi har kunskap om dess existens eller inte.

2. Har vill jag inte svara pa forsta delen, eftersom for mig finns det inte nagot 'tank om', det ar OMOJLIGT. VAD jag daremot vill kommentera ar 'ar det FORTFARANDE BLIND TRO som galler'. For detta antyder mycket klart 'att tro' handlar om blindhet, oavsett om det ar fore eller efter. Vet inte om du menar det sa, eller om det ar tryckfelsnisse som varit framme, men vill bara poangtera att KOMMA till tro, knappast handlar om BLINDHET utan tvartom, det ar ett OPPNANDE av stangda sinne, sa upplever jag det mycket starkt.

Sen skrevs det nagot om Big Bang har nagonstans, och det ar intressant, sa har sager Allah i Koranen i en vers,
''It is We Who have built the universe with (Our creative) power, and, verily, it is We Who are steadily expanding it.'' (Surat adh-Dhariyat: 47) Det var val inte sa lange sen som vetenskapen kom pa att universum utvidgar sig? Detta skrevs for over 1400 ar sedan.

Du verkar intresserad av vetenskap, det finns en websida som jag kan rekommendera, en del tycker inte om den, andra alskar den, du kan ju sjalv titta om du har lust, den handlar just om evolution och religion, www.harunyahya.com

1 + 2 kommer aldrig att hända.

Bibeln har alla svaren vi behöver för arr få svaren på var vi kommer ifrån, varför vi är här och vart vi är på väg.

En tråd från 2005?! Varför?

Satt och bläddrade bara :) Och du svarade ju

Vad skulle det göra för skillnad för oss personligen?

Det är redan bevisat utom allt tvivel att det inte finns någon gud. Men det finns fortfarande människor som vägrar ta till sig fakta. Det finns på fullt allvar människor som tror tt jorden är 6000 år gammal och som förkastar alla bevis om evolution som påhittat blaha blaha. 
På en fråga som: Hur förklara du fossiler? kan få så korkade svar som: Gud har lagt ut dom för att testa vår tro.
Inga bevis i universum kan övertyga en sån person. Man tolkar bara om sin heliga skrift för att få den att passa in i verkligheten.
    

Tala för dig själv och det är enbart du själv som kan närma dig Gud eller ta avstånd, andra kan di inte bestämma över.

Nja, att närma sig eller ta avstånd från något som inte existerar är en omöjlighet, precis som änglar och jungfrufödslar.