En annan sak som jag irriterar mig enormt mycket på (åker kollektivt cirka 3 timmar per dag) är när folk sätter sig bredvid mig innan jag hunnit ta undan min väska/halsduk/vantar. Naturligtvis kan jag ha allt det i knäet, men om jag sitter ensam på ett säte och det finns gott om plats i bussen så lägger jag det bredvid mig. Vad är det som gör det så svårt att vänta tills jag hunnit få undan det innan man sätter sig?!
Just de medelåldersmän som luktar svett och tar upp för mycket plats stör jag mig också på. Jag vill inte ha deras armbågar i magen bara för att vi sitter bredvid varandra!
Hundar ska inte sitta på sätena, de får fan sitta på golvet eller i ägarens knä, utan kontakt med sätet. Folk med ridkläder får sätta sig i bakre delen. Och ni som är på väg hem från kören, SNÄLLA, vi är inte intresserade av att höra på EN stämma av fyra hela vägen hem.
Varför kan inte alla bara vara lika trötta och kinkiga som jag är på bussen? Då vore bussåkandet så mycket enklare för mig. ;)