Biffus skrev 2012-11-03 15:03:44 följande:
Det här kanske inte är riktigt on topic, men jag har blivit anklagad för att ljuga i ett par situationer som är ganska konstiga
Jag hade gått ner lite i vikt under en period. Då frågade min läkare mig om jag mätte något på kläderna. Jag svarade "nej, kolla själv, de här jeansen sitter ju tight". Svaret jag fick var "de köpte du säkert nyligen". Då berättade jag att det var nästan 2 år sedan jag köpt jeansen (jag vägde mer när jag köpte jeansen). Så klart fick jag en utskällning för att jag ljög om när jag köper mina kläder :o
Samma läkare har anklagat mig för att (på något sätt) fått en annan person att ta blodprover åt mig (under mitt namn då). Detta med motiveringen "jag tycker att du ska ha näringsbrist, men blodproverna var perfekta, så de är inte dina.".
Som sagt, inte riktigt on topic, men vi kan låtsas att min läkare har skrivit det här fast från sitt eget perspektiv :)
Det låter lite som den lokala läkaren i byhålan jag bor i.
Jag kom dit med låst rygg, och det gjorde såpass ont att jag inte kunde röra mig och grät av smärtan. Min man var också med och vittnade hela upplevelsen.
Läkaren kommer in, och vi pratar lite om min tidigare giktdiagnos, varpå jag säger;
'Den tidigare läkaren som ställde diagnosen, lyssnade noggrant på min anamnes och konstaterade gikt efter min anamnes och det förhöjda uratprovet'.
Läkaren blir arg och ifrågasätter mitt vokabulär, som om jag citerat en läkarbok och anklagar mig för detta.
Sedan uttalar han sig med 'så hur mycket morfin vill du ha?'
Jag svarar 'Inte fan vet jag, det är du som är läkare och avgör hur stor dos du anser är lämplig för den här typen av smärta. Helst av allt hade jag sluppit ketogan helt och hållet, eftersom jag dels är laktosintolerant och vegan, samt det faktum att jag mår dåligt av det'.
När han går, samtalar jag och min man med sköterskorna, som skäms samtidigt som de ursäktar honom som en icke människoperson.
Han dementerade även min gikt och vägrade skriva ut fler allopurinol, eftersom det senare uratprovet inte visade någon förhöjd halt av urinsyra.
Kanske inte så konstigt, eftersom jag gick på allopurinol samt inte hade ett anfall vid provtillfället.
Han bortförklarade även min IBS-diagnos, som jag fått ställt efter flera veckors inläggning på USIL med flertalet prover och undersökningar.
Han vägrade helt att erkänna min giktdiagnos, när den tidigare (stafettläkaren) noggrant lyssnat på min problematik, som sträcker sig över 10 år bakåt, vad som triggar min smärta (öl, väderomslag, tidigare kött och snabba kolhydrater), och förlitade sig helt på provet. Jag var även en missbrukare som enbart ville ha morfin eftersom jag, enligt honom, hade ett alltför utvecklat vokabulär för min ställning.