Prematurföräldrar i Skåne

Hej!
Grattis till er lilla flicka!
Vi fick en pojke i januari i år. Han föddes i v29 i Helsingborg men eftersom han hade problem med lungorna fick vi flytta ner till IVA i Lund. Det är ju knappast den start på föräldrarskap som man väntat sig men men. Personalen i Lund upplevde vi som fantastiskt kunniga så ni är i de bästa händer.
Det är tungt men det det går. Tänker på er!
Kram

Hej och Grattis!
vi är många från skåne. Jag liksom Embla har legat i Lund med min son och sedan Helsingborg (vi låg samtidigt) Min son är född i vecka 27 tillväxthämmad och med väldigt omogna lungor.

Helsingborg har en mycket aktiv och engagerad prematurförening, jag rekomenderar dem om du vill finna fler.

EPT tråden här på FL är fantastisk, blandade prematurföräldrar från hela Sverige.

Grattis igen och lycka till!

hejsan!

jag och min kille fick våra tvillingar den 24 aug, i v24+4!!
det kändes verkligen helt sjukt.
de vägde ca 650g och var 32cm långa.
när barnen fyllde 12veckor ( 36+4) fick vi komma hem, i måndags!

jag hoppas allt går bra för er.. kraaam!

(är ej från skåne men svarade ändå :) )

Stort grattis till flickan .

Jag födde en dotter i vecka 24+5 , vi låg i lund sen i kristianstad.

Som Written fiction skrev så finns där massor med Ept mammor i Ept forummet där kan man alltid ställa frågor och få stöd.

Lycka till med er tjej. :)

Hallå! Och ett jätte grattis!

Här han ni en till som låg i Helsingborg.
Jag fick min tös i januari iår, hon föddes i v.33+3. så vi har kommit lindrigt undan om jag jämnför med många av er andra, men fick ändå stanna kvar på neo i 4 veckor eftersom tösen min inte ville/kunde äta själv.

Lycka till

Hej alla och tack för era svar!

Tiden går långsamt samtidigt som den går snabbt. Vår lilla tjej kämpar på och är verkligen jätteduktig. Jag önskar att jag kunde spola fram tiden så att hon får komma hem till oss NU! Självklart inser jag att vi har många, många veckor kvar på neonatalavdelningen och jag är så trött på ordet syrgas och jag är dödligt trött på att stirra på skärmen som visar hennes puls, syresättning osv... Jag tycker att det känns fruktansvärt att sondmata henne, eftersom det känns som tvångsmatning och jag önskar att jag kunde amma henne, så att måltiderna blev lite mer på hennes villkor. När börjar man med amningsträning? Vår lilla tjej är i vecka 32+0 på söndag och äännu är det ingen som har pratat med oss om att det börjar bli dags att försöka...

Kram och god jul till er alla som kommer att spendera större delen av julen på en neonatalavdelning någonstans i vårt avlånga land.

(Jag är inte från Skåne, utan är bara här och tjuvläser lite...)

Jag har för mig att det är från v.32 som mjölken inte behöver frysas innan de äter den, så då går det ju bra att amningsträna nu, om du vill det. Ta upp det med personalen. De brukar kunna ge lite tips och råd. Stort lycka till!

Min dotter som är född 24+0 och nu är 11,5mån ammar, så de kan lära sig även om de är födda väldigt tidigt. I början hade hon CPAP, men det tyckte jag var lite krångligt. När hon sen hade syrgasgrimma mer, så tyckte jag det var lättare att amningsträna och först då övade vi regelbundet. Jag tror det var ungefär 1v efter bf, som vi kunde ta bort sonden och hon helammade.

1980: Vi började ammningsträna i v.32+2 och då hade min dotter syrgasgrimma samtidigt. Hon är född i v.24+5.
Jag hade dock inte så mycket mjölk så jag kunde aldrig helamma. Fortsatte dock att delamma fram till att hon var 2 månader korrigerad ålder.
Ett tips är att använda ammningsnapp om ni inte får till ammningen. Detta underlättade något enormt och jag önskar att någon sköterska på avdelningen hade tipsat om detta tidigare, denna slutade vi att använda ungefär några veckor innan vi slutade med ammningen helt.
Har du någon kontaktsköterska på avdelningen? Om inte så hitta någon du har förtroende för och prata med henne om ammning!

Jag räknade fel, vi började med ammningsträningen i v.31+2.

Vi låg förresten i Lund, på IVA till v.30+0 och sen flyttade vi till NEO där vi stannade till v.38+2
Vi åkte hem med hemsjukvård och helt utskriven blev hon först i v.40+5.

Hon hade syrgas till några dagar innan hemgång och det kändes som om hon aldrig skulle släppa den helt. Men så helt plötsligt så behövde hon inte den mer! Förutom syrgas så hade hon problem med en envis blodförgiftning orsakad av svamp i blodet, den fick hon efter en vecka ungefär och hon blev väldigt dålig.
Hon har även haft ljumskbråck på båda sidor vilket hon blev opererad för. Det var en väldigt jobbig tid men nu när man är hemma så fokuserar man mest på nuet och det är så kul att se henne utvecklas! Idag är hon 3 mån korrigerat.

Hej jag har fyra barn och av dem två prematura Oliver nu snart 2,5 år och född i v 29+1 var mycket sjuk vid födslen låg i högfrekvens resp i Lund och var en hårsmån från att åka till stockholm för ECMO, lillebror Theo är nu okorr drygt 11mån och född i v 26+0 låg drygt 2 mån i lund innan vi flyttades till helsingborg han är nu mycket lungsjuk.

Lycka till

jag har 3 prematurbarn och bor utanför Lund.

Minstingen föddes v 30+1 och jag känner ju igen mycket av det du skriver.

Ang amningsträning. ligger hon i respirator? Så fort W var ur respiratorn och vi kunde hålla i honom så la jag honom till bröstet när vi sondade så han skulle förstå sambandet bröst - mat - mättnadskänsla. Det gick ju inte varje gång han åt, men så mycket han orkade.

redan i v 32+ så började han snutta lite, många sköterskor trodde inte på det, trodde att han bara slickade, men i v 33 orkade han äta några ml. och i v 34 ibland ett helt mål.

Antar att ni är i Lund nu då, vi har inte legat där, då vi inte bodde i Skåne när han föddes, och det skiljer ju en del på rutinerna på olika ställen.

W är nu 2,5 år och pigg och glad :)