Hej!
Födde vaginalt för tre månader sedan och drabbades nästan omedelbart av att främre slidväggen förslappades och hängde ner i mynningen. Hade inte så mycket symtom av det just då (var mest öm av sutureringen i mellangården då) men efter hand kom en känsla av skav, en känsla av att hela tiden vara kissnödig och att jag måste hålla mig för att inte kissa på mig. Har även fått ett litet framfall av ändtarmen vilket har medfört att även den syns i mynningen och jag har fått svårare att tömma tarmen. Av sutureringen i mellangården (sydd för lite) är jag öm- ffa vid mynningen till slidan. Känns som ett öppet sår när jag går, står och sitter- ffa när jag reser mig upp. Och pga att främre slidväggen och bakre hänger ner i slidmynningen sluter ju inte allt tätt utan jag har hela tiden en känsla av öppenhet, ffa när jag sätter mig. Någon som känner igen sig? Är detta symtom som kommer kännas bättre efter ett tag även om inte slidväggarna förbättras? Jag kniper för fullt, men tror jag har ett dåligt knip fortfarande. Kanske kan musklerna blivit skadade vid förlossningen??
Har varit på gyn och de kan åtgärda mitt rectocele och den korta mellangården tidigast ett år efter förlossningen. Vill ju helst inte bli opererad då jag ju känner av suturerna som jag redan har och hur ska det då bli när man får ännu fler?? Kommer de kännas mer än de jag redan har??
Hon kände på mitt knip och sa inget nämnvärt mer än att hon tyckte jag knep långt in. Vad betyder det?? Hon tyckte jag knep bättre andra gången jag var där, alltså hade jag ett ganska dåligt knip första gången.
Rörigt inlägg, men mina funderingar är alltså:
Hur länge är man öm efter en suturering?
Känns förslappade slidväggar mindre när det gått längre tid? (använder östrogenkräm men tycker inte det blivit så mycket bättre faktiskt)
Är min känsla av "inkontinens" kopplat med att främre slidväggen hänger ner? Är det något som skulle behövas åtgärdas? (jag kan inte springa eller hoppa- då kissar jag ner mig)
Är tre månader för kort tid för att se en förbättring?
Tack för synpunkter! Man känner sig ju så ensam i detta och blir ju ständigt påmind iom att det känns både i liggade (när jag vänder mig i sängen), stående, sittande och böjande.
