Hur bryta tv-beroende för ettåring på bästa sätt?

Startsidan

Logga in med Facebook

Du är här:
Familjeliv.se
Forum
Förälder
Barn 1-2 år
Hur bryta tv-beroende för ettåring på bästa sätt?

Barn 1-2 år - Förälder

Du som medlem ansvarar för det du skriver i forumet

Göm
trådstart

Hjälp

Hur bryta tv-beroende för ettåring på bästa sätt?

Ons 3 mar 2010 20:34 Läst 1824 gånger Totalt 32 svar

Alexi
Visa endast


Hur skulle ni hantera detta?

Vår dotter är 15 månader. Hon fick titta lite på Drömmarnas trädgård när hon var runt ett. Hon blev helt såld av just det programmet i princip direkt. Hon fick därefter titta någon gång då och då, när hon var trött och ledsen, när hon var sjuk, när vi var väldigt trötta eller sjuka, eller om vi behövde göra något utan henne (ringa ett samtal, få klart maten osv). Det har funkat bra, hon tittade inte varje dag och på en nivå vi var ok med. Vi vill absolut inte ha tv:n som barnvakt men precis som att vi gillar att se på tv är det ju ok att hon gillar det och får göra det ibland. Även om jag ständigt tampas med känslan av experternas ord i huvudet om att barn under två inte ska se på tv…

Detta funkade ändå bra fram till för några veckor sedan. Då blev hon magsjuk och var helt utslagen i en vecka. Hon orkade ingenting och ville bara ligga i någons famn och se på tv (alltid samma program, Drömmarnas trädgård). Hon orkade inte leka alls då så då kändes det ok. Så fort hon blev piggare började hon leka mer igen och tv-tittandet minskade. Men, vi är långt ifrån nivån där vi var innan. Nu vet hon precis vilken fjärrkontroll som sätter på programmet (vi har några avsnitt inspelade på vår box), hon vet var fjärrkontrollerna brukar ligga och hon går dit och visar väldigt tydligt att hon vill se på tv. Om vi då säger nej så förstår hon precis men bryter ihop fullständigt (hon bryter för övrigt just nu ihop fullständigt av allt som går henne emot, både när någon lek inte funkar eller om vi säger nej till något). Gråter förtvivlat en lång stund, därefter brukar hon oftast kunna lockas att göra något annat. Det här sker ett antal gånger per dag. Ofta när hon är lite trött, men också ofta bara för att hon kommer på att tv:n finns där, tex om vi sitter i soffan eller bara rör oss i närheten av tv:n (räcker att man går och hämtar något som ligger i närheten).

Nu vill vi bryta detta och få en rimlig nivå på tv-tittandet igen, helst så lite som möjligt. Hon är ju trots allt bara 15 månader. Vad göra? Ska vi bryta helt, inte låta henne titta på tv alls på ett par veckor för att se så småningom kanske tillåta tex motsvarande Bolibompastund? Eller ska vi bestämma en eller ett par tillfällen per dag, fasta stunder, då hon får se, tex när hon vaknar efter att ha sovit på dagen, före middagen eller liknande. Eller har någon några andra bra råd? Hur ska man hantera de utbrott hon får?

Alla tips och tankar mottages tacksamt!

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-03-03 20:37
Jag är ledsen för trasslet högst upp, jag vet inte varför det blir så, hoppas ni orkar skrolla ned och läsa mitt inlägg.

(OBS! Ditt användarnamn syns)
Tack Hjälpsam Wow Intressant Kul Kram Du är inte ensam Grattis Lycka till
1. «
2. ‹
3. 1
4. 2
5. 3
10. ›
11. »
1. Alexi
  Visa endast
  
  Lör 6 mar 2010 12:45
  
  #21
  
  Hmm, väldigt klokt skrivet, tack!
  
  X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
  Men visst har du bemött önskemål jättelänge....sedan hon var nyfödd . Man kan ju visa att man förstår och bemöta det barnen säger utan att de alltid får som de vill . Om hon precis börjat säga saker så är det så klart roligt att få respons på vad hon säger och att man förstår, men det är ju inte samma sak som att alltid ha samma åsikt . Vår tvååring har precis börjat prata. Han säger "bulle", innebär ju inte alltis att han får en bulle . Däremot kan jag ju säga att: "Ja, jag vet att du vill ha en bulle för att det är gott, men nu ska vi köpa bananer." Barn är ju inte dumma. Hur ärliga tycker vi själva människor är som aldrig säger nej och som alltid håller med oss i allt
2. Jo anna
  Visa endast
  
  Lör 6 mar 2010 17:35
  
  #22
  
  Dra ut sladden.
3. Mård
  Visa endast
  
  Lör 6 mar 2010 22:19
  
  #23
  
  Hej Alex! Skrev du inte läöngre upp i tråden att ni väldigt ofta hade tvn på, nyheterna typ. Då kanske det är dags för er alla att bryta tv tittandes mönster. Ni kan avgifta er hela familjen tillsammans:)
  
  Skämt å sido. Er dotter måste lära sig att nej är nej. Då vet hon ju att hon kan be dig om att titta på tv och att du ibland säger nej. Förklara gärna även varför det inte passar sig just då. Hon kanske inte förstår allt nu men det utvecklar hennes förståelse så att han kommer att gå att resonera med i framtiden.
  
  Själv har jag en helt underbar 2,5 åring som jag jämt får beröm för. Men hon är smart och jag har lärt henne från början vad som fungerar och vad som inte fungerar. Du vet barn far inte illa av gränser utan dom behöver dom. Hon är en duktig stabil frammåt och säker tjej för hon vet vad som förväntas av henne. Gränser är trygghet och kärlek = en stabil trevlig familj (enligt mig).
4. Alexi
  Visa endast
  
  Lör 6 mar 2010 23:08
  
  #24
  
  Nja, att ha tv-nyheterna på tycker inte jag handlar om tv-beroende, snarare om allmänbildning. Dagtid har vi inte särskilt mycket tv på utan det är framför allt nyhetsmorgon och lite sånt som är på.
  
  Men som framgår i min ts, vi vill bryta mönstret men jag är inte så kunnig i hur en femtonmånaders kan och inte kan tänka kring saker, dåtid, nutid, konsekvenser och regler. Så därför ville jag ha den typen av tips och tankar som jag fått i den här tråden, just för att veta hur jag skulle hantera det här på bästa sätt.
  
  Hon har dock verkligen förstått att nej är nej. Under senaste veckorna när hon ibland bett om tv så har det räckt att jag sagt "nej" så har hon blivit jättearg och ledsen. så hon har förstått precis vad jag menat. Och så klart har jag inte gett efter då när jag en gång sagt nej vid ett specifikt tillfälle. Men andra gånger har jag valt att säga ja för att hon inte skulle bli så arg och ledsen och det är det vi nu ville sluta med.
  
  Jag har ju fått så mycket bra input här i tråden och maken och jag har senaste dagarna bestämt hur vi vill ha det så idag har vi haft jättelite tv för dottern, superskönt. Hon har lekt jättebra hela dagen och de gånger hon kom på att tv:n fanns har vi relativt enkelt kunnat avleda henne. Däremot satte vi medvetet på tv:n för henne en stund innan läggdags då vi ville kunna äta middag (och den av saker vi inte kunde styra över) blev så pass sen att hon hade börjat bli rätt trött och då inte leker så bra själv.
  
  X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
  Hej Alex! Skrev du inte läöngre upp i tråden att ni väldigt ofta hade tvn på, nyheterna typ. Då kanske det är dags för er alla att bryta tv tittandes mönster. Ni kan avgifta er hela familjen tillsammans:) Skämt å sido. Er dotter måste lära sig att nej är nej. Då vet hon ju att hon kan be dig om att titta på tv och att du ibland säger nej. Förklara gärna även varför det inte passar sig just då. Hon kanske inte förstår allt nu men det utvecklar hennes förståelse så att han kommer att gå att resonera med i framtiden. Själv har jag en helt underbar 2,5 åring som jag jämt får beröm för. Men hon är smart och jag har lärt henne från början vad som fungerar och vad som inte fungerar. Du vet barn far inte illa av gränser utan dom behöver dom. Hon är en duktig stabil frammåt och säker tjej för hon vet vad som förväntas av henne. Gränser är trygghet och kärlek = en stabil trevlig familj (enligt mig).
5. Mård
  Visa endast
  
  Mån 8 mar 2010 20:54
  
  #25
  
  Det man måste lära sig är väl att barn måste få bli arga, att det är ok att bli arg men att ditt beslut inte ändras bara för att hon blir arg.
6. Alexi
  Visa endast
  
  Tis 9 mar 2010 09:50
  
  #26
  
  Ja, det är precis det vi känner att vi håller på och lär oss nu. Har börjat läsa Jesper Juuls bok "konsten att säga nej" (eller den heter ungefär så), en bok jag köpte innan dottern föddes men inte läst förrän nu. Och den är helt fantastisk, den pratar om massa sådana här grejor, perfekt för oss att läsa just nu. Just att bli trygg i att säga nej, i att tycka olika osv. Ska ge den till maken så fort jag läst klart och sen kan man nog behöva läsa den en gång till...
  
  X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
  Det man måste lära sig är väl att barn måste få bli arga, att det är ok att bli arg men att ditt beslut inte ändras bara för att hon blir arg.
7. ViggoEllensmamma
  Visa endast
  
  Sön 14 mar 2010 13:31
  
  #27
  
  Detta är inte menat som kritik till TS eller så. men jag tycker överlag att så många föräldrar verkar vara så himla osäkra när det gäller sina egna barn. Mkt handlar ffaktiskt om sunt förnuft...och att man inte kan vara bästa kompis med sitt barn jämt. Man måste bestämma....
8. Alexi
  Visa endast
  
  Sön 14 mar 2010 15:08
  
  #28
  
  Jag håller med. Problemet var att jag inte kunde bestämma mig för vad jag skulle bestämma mig för. Man måste ju veta vad man vill när man genomför det.
  Så när vi väl bestämde oss har det gått toppen, hon har inte sett på tv alls på en vecka och tjatar egentligen inte om det alls. Leker dessutom mycket bättre själv nu när hon slutat fokusera så på tv.
  
  X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
  Detta är inte menat som kritik till TS eller så. men jag tycker överlag att så många föräldrar verkar vara så himla osäkra när det gäller sina egna barn. Mkt handlar ffaktiskt om sunt förnuft...och att man inte kan vara bästa kompis med sitt barn jämt. Man måste bestämma....
9. Glimma76
  Visa endast
  
  Sön 14 mar 2010 16:20
  
  #29
  
  Jag förstår inte problemet. Hon är 15 månader.
  lägg fjärrkontrollerna så att hon inte når dem och säg att vi inte ska titta på TV nu. Hon är nog för liten för en lång förklaring.
  
  Sätt på TVb så korta stunder som ni tycker är lämpligt.
  
  Det är väl allt. Vad ska man annars göra? Det går ju inte att kompromissa med en 15månaders, de förstår ju inte det.
10. Alexi
  Visa endast
  
  Sön 14 mar 2010 18:57
  
  #30
  
  Som jag skrev ovan så är problemet nu löst. Problemet bestod i att hon stod och tjajtade om tvn (hon nådde inte alltid fjärrkontrollerna men det spelade ingen roll, tjata kunde hon göra lika bra ändå) och hon fick världens utbrott när vi sa nej. Vilket vi tyckte var rätt jobbigt 10-15 gånger per dag.
  
  Så jag efterfrågade tips på hur hantera det på bästa sätt och vad hon skulle förstå/inte förstå och det fick jag.
  
  X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
  Jag förstår inte problemet. Hon är 15 månader. lägg fjärrkontrollerna så att hon inte når dem och säg att vi inte ska titta på TV nu. Hon är nog för liten för en lång förklaring. Sätt på TVb så korta stunder som ni tycker är lämpligt. Det är väl allt. Vad ska man annars göra? Det går ju inte att kompromissa med en 15månaders, de förstår ju inte det.
11. brünnhilde
  Visa endast
  
  Mån 15 mar 2010 08:40
  
  #31
  
  Vi kastade ut tv:n. problemet blev löst.
12. Alexi
  Visa endast
  
  Mån 15 mar 2010 10:17
  
  #32
  
  Haha, ja så drastiska ville vi inte vara.
  
  X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
  Vi kastade ut tv:n. problemet blev löst.
1. «
2. ‹
3. 1
4. 2
5. 3
10. ›
11. »