Uppkäftig 6 åring

Hej, min 6 åring är uppkäftig ibland, han kan vara riktigt otrevlig... du är inte ensam. Jag brukar lyfta upp honom på diskbänken så han sitter i ögonhöjd och inte kan springa iväg, sen pratar jag med honom lungt men bestämt då brukar han be om ursäkt och vara "snäll" nån timme, men ibland tappar jag fattningen och skriker att man inte får skrika på mamma, hehe superpedagogiskt.
Hur hanterar du det?

Ja, såna är dom , mini-tonåringarna. Jag har en tjej som är mitt i detta nu. Det kallas ju för "Lilla tonåren". Det är så mycket som händer inom dom, både med kroppen och känslomässigt.Här är en bra synvinkel tycker jag:
www3.ur.se/i3asx.aspx?filnamn=/I3/129000-1299...
Hoppas länken funkar...

Hallå min 6 åring e oxå väldigt uppkäftig ibland och kan vara ganska så otrevlig.Jag brukar sätta han på en stol eller i soffan så han får lugna ner sej lite!!hUr brukar ni andra göra??

sån är min med.

varnar han två gånger sen får han gå upp på sitt rum och tänka va han gjort.
brukar ta typ 2 min sen kommer han och säger förlåt...

Ja, jag brukar sänka rösten, möta blicken och alltvarligt markera att det är INTE ok att säga/göra så. Hot om indragen TV-tid eller lördagsgodis funkar också. Ett riktigt förlåt är också viktigt att kräva tycker jag, ibland brukar jag också "kolla" genom att be henne förklara VAD det var som hon sa förlåt om. På det viset vill jag lära henne att sätta sig in i andra människors situation.

6-åringar går igenom en lika stor hormonförändring som tonåringar. Kan vara skönt att tänka på, att det är en fas som går över och är ganska vanlig!
Vår 6-åring är uppkäftig ena stunden och gråter hulkande över småsaker 2 minuter senare, ungefär som jag var när jag slutade röka för 120 år sedan

Oja, min 6åring (snart 7) har fått en attityd som heter duga, det brukar räcka att jag säger till på skarpen, och han märker att jag blir arg att bara lägga ner. Men ibland så har vi riktiga duster om hans humör och attityd. Jobbig ålder för dom tror jag, dom vill vara stora och tuffa men samtisigt är dom fortfarande små...

har en tjej som fyller 8 år i höst och hon har hållit på så där sen hon var ca 6,½ år jag håller på att bli galen, har en tjej till som är 9 år och hon har INTE vart så där,
det är en sån uppkäftig attityd och hon tror att hon kan göra precis som hon vill
jag är en rätt tålmodig person men hon har hållt på så länge nu så jag tappar tålamodet nästan med en gång!!
brukar ge henne "2-3 varningar" och lägger hon inte av då så åker hon antingen upp på sitt rum med utegångsförbud i upp till 2 veckor eller så är det utegångsförbud några dagar (beroende på vad hon gör/säger) vissa gånger är det indragen veckopeng ibland funkar det och ibland inte.

ni får gärna berätta vad era barn säger/gör

vår dotter kan helt enkelt börja gallskrika om hon inte får som hon vill, klampar upp för trappan drämmer i dörrar, ringer hem den tiden vi sagt att hon ska vara hemma och börjar tjafsa om att hon ska stanna längre och säger vi nej så är hon nonchalant och säger "ja vad bra mamma då stannar jag till den och den tiden, tack tack " osv det gör en vansinnig
får hon inte som hon vill så börjar hon tjafsa direkt och ska ha en total överdriven förklaring till varför hon inte får det och hon tjatar öronen av en och ger sig inte!!
har t o m hänt att hon slagit på mig men där är det tvärstopp från min sida det accepterar jag absolut inte!!

Hejsan, min son är 6 år och är oxå uppkäftig och ytottsig titt som tätt.
JAg brukar prata med honom när han är sån och om det inte funkar får han vara inne på sitt rum och komma ut när han har lugnat ner sig och vi kan sitta och prata,
Han säger förlåt och berättar varför han blir sån och så frågar jag han varför han ber om ursäkt att han förtsår vad han har gjort och varför han säger förlåt.

Så underbart att höra att det inte bara är min son som håller på så här!!!  Han driver mig till vansinne ibland! jag brukar ge honom en varning, sen är det trappan som gäller. Där får han sitta i 6 minuter sen går jag och pratar med honom i lugn och ro om att man inte får göra som han gjorde. Han säger förlåt, sen är allt bra igen. Men han måste förstå vad han säger förlåt för!

Här är en till som fyller 7 om en månad och jag håller på bli smått galen
Men det är tur att det är en övergångsperiod

Jag har också en son på 6 år och han är även han inne i den här jobbiga "tonårsperioden".
Kaxig som få när jag hämtar hos dagmamman och när han har lekt med kompisar här hemma.
Han säger så många osanningar att det ibland många missförstånd.
Jag vet ju att fantasin och verkligheten är svår att skilja på men det är jobbigt ändå...

Jag vet precis hur det är. Min 6-åring har blivit en kaxig tonåring med humörsvängningar. Hon surar ofta och säger emot
kaxigt och elakt. Försöker vara lugn och förstående men ibland går hon över gränsen och man får bli riktigt arg. Och då kan hon sura ännu mer för att hon blir tillsagd eller så börjar hon skrika och gråta. Hur ska man göra egentligen och hur länge håller det i sig? Jag undrar vart min glada tjej tog vägen.

Vår sexåriga dotter som varit fantastisk fick en lillasyster samtidigt som hon började "sexårs". Inte det bästa!
Hon har en attidtyd som inte går av för hackor och svarar som man storknar. Jag tror att vi blir galna snart. Som lärare kan jag handskas med andra barn men med mitt eget...
Vi försöker att tala med henne och diskutera vad vi tycker hon gör för fel men gör vi fel då? Är det bara att trycka ner henne ännu mer? Det måste vara så svårt att hela tiden pendla från stor 6-åring till liten 6-åring.

Har också en prepubertal 6-åring. Eller hade faktiskt, det har lugnat ner sig nu.
Men vi insåg till slut att bråk och motstånd inte funkade alls utan det var kärlek och uppmärksamhet var vad som behövdes.

jag har en 02 och han är gör jobbig han lysssnar inte skiter fullständigt vad man säger tyken och svär och hotar mej ..
frågarsätter allt ..
grisar vid matbordet .
elak mot andra barn "dagiset" men inte hemma ..

man bråkar hela tiden känns det som fy för denna åldern som sagt jag trodde man skulle få detta i 12 års åldern hehehe

Så skönt att läsa att andra har det lika som vi Det är en jättejobbig period just nu tycker jag, har en kille som blir 6 år om 3 veckor. Han kan inte vara stilla utan rör sig hela tiden, är högljudd och bråkig. Ibland när vi säger till honom så sätter han händerna för öronen och säger (men lite högre röst) Vad sa du? Jag hör inte! Det retar mig men samtidigt kan jag le åt det i efterhand

Men det jobbigaste är att det känns som att vi bråkar nästan hela tiden. Jag tänker verkligen efter när det är bra och lugna studer så att han får beröm och uppmuntran då