Vi som har barn som inte gillar mat nåt vidare

Måste bara svara även om jag inte sitter där med Lillen som är lika gammal som din, men med storebror var det precis så! Blir fortfarande upprörd när jag hör sånt BVC-skitsnack!

Jag helammade till 9 månader sen åt han plockmat + välling. Har aldrig haft några problem med maten (vi äter vegetariskt hemma och han käkar typ allt) och han fick inga bristsjukdomar, har tvärtom varit oförskämt frisk.

Låt honom sitta med, lägg fram lite överkokta grejer som han kan plocka i sig. Vi körde överkokta makaroner, potatisbitar, broccoli och andra mjuka grejer, gärna långsmala som haricotverts och sparris!

Allt med smör på, smarrigt.

Förstår om du blir arg, man vill ju så gärna att de ska äta massor med mat som "alla andra" verkar göra...

Matkrig har vi aldrig vunnit här hemma och därför helt slutat med.

Känner igen mig i din sits, har en tjej på 11 mån nu som visserligen äter bra nu men jag helammade henne i princip till 8 mån för hon ville inte ha ngt annat än gröt och bröstmjölk. Men hon levde gott på det och de hade sällan sett en som brant vikt kurva på bvc. Hade dock tur att ha en jätte gullig bvc tant som inte hettsade oss utan hjälpte till med tips och råd och sa att det löser sig hon kommer äta, inga barn i sverige svälter. mm.

Jag gjorde egen mat till min tjej och det gillade hon inte utan när hon fick burkmat gick det bättre, vet inte om du har testat både burk o hemlagat men annars är det ett tips testa om det är ngn skillnad.
Plock mat har oxå vart en succe här, hon får alltid bitar av vår mat när vi äter för att känna sig delaktig, hon äter oftast lite före oss.

Jag tyckte att det var svårt att få henne att äta bra när jag fortfarande ammade vid alla mål men när jag slutade erbjuda bröstet efter lunchen insåg jag att det räckte för henne den lilla mängd hon ätit ca 4 tsk. Sen ammade jag så klart när hon blev hungirg igen och det kunde vara efter 1,5-2 timmar. Dessa intervall har hon nu med när hon bara äter mat och inte ammas alls.

Vet inte om du blir något hjäpt av detta men vill iaf ge dig lite hopp o det finns andra som vart/är i samma sits.

Kom ihåg att det är FRIVILLGT att gå till bvc tycker du att det är för ofta såg att du inte vill komma så ofta o väg honom själv när du vill, hemma eller på öppna förskolan brukar det finnas våg.

Jag har faktiskt tänkt på att bvc är frivilligt och eventuellt struntar jag i att gå dit nästa gång och låter sambon ta det. Han tycker det är bra att de uppmärksammar detta och ser det som de vill sonens bästa. Säkert vill de så men jag blir ändå stressad och har svårt att hålla stressen ifrån mig. Precis som 1969 säger, jag vill nog bara han ska vara "som alla andra". Blev bara så ledsen då jag insåg att jag pratade till honom som jag lovat mig själv att aldrig göra mot mina barn "varför kan inte du äta som alla andra", "ska det vara så svårt att tugga och svälja" osv. Jag vill verkligen inte vara sån mamma
Jag ska utveckla plockmaten, ger honom ofta avokado att gnaga på och annat mjukt. Han gillar verkligen det så varför inte. Jag får för mig att han äter det han vill, han går inte upp jättemycket (100g på 2v) men inte ner heller. Sen får han sitta med när vi äter och äta det han vill. Han äter dock mer av min hemmalagade än gröt och burkmat. Känns lite roligt

Jag startade tråden för jag tänker att jag inte kan vara den enda som har det så här, alla barn kan ju inte älska mat.

Jag har en dotter som också är 7,5 mån. Vi var på BVC i fredags och vägde och mätte. Som vanligt har jag lite smått ångest över att gå dit eftersom hon oftast inte har gått upp tillräckligt så hon följer de där j-a kurvorna. Det är nog bra att dom finns men jag blir så otroligt stressad av att se dom. Nu hade hon bara gått upp 150g på en månad. Försöker att öka mängden mat men det är inte lätt när hon vid minsta lilla mättnadskänsla hulkar o det ser ut som hon ska kräkas. Vad gör man? Som tur är äter hon gröten med god aptit. Hon har varit så här sen hon föddes, inte så sugen på mat helt enkelt. Hon äter så hennes lilla mage blir mätt. Hon är glad och pigg och utvecklas som hon ska annars. Nu har hon börjat krypa så då tar ju det mera energi också. Försöker att slappna av kring det här med maten men det är svårt.

Jag har också en dotter som är 7,5 månader. Hon tar inte flaskan och vägrar äta gröt, mat, frukt, ja allt!
Det är jättejobbigt! Att bvc tjatar bryr jag mig inte så mycket om eftersom jag vet att det tar den tid det tar men jag vill inte amma längre!!! Eller, egentligen har jag inga problem med att amma men jag vill att det ska finnas ett alternativ. Ibland äter hon med 15 minuters mellanrum och ibland kan det gå 2 timmar så man vet aldrig när hon vill äta vilket gör att hon alltid måste vara med mig, vilket jag i och för sig gillar men nån gång kan det vara skönt att bara vara själv!!!

Vi har testat olika nappar till flaskan (vanlig napp tar hon inte heller), pipmugg med och utan "spill ej" funktion, sugrör och olika skedar. Inget funkar...

Förstår det där med att bli lite mer fri. Så kände jag också med sonen och var därför själv rätt intresserad av att få honom att äta mat. Nu äter han om jag inte är hemma vilket gör att jag kan vara borta. Det är mest bvc-kurvorna som är jobbiga.

Idag åt han lite plockmat i form av avokado och spagetti till lunch, även lite mos av kyckling och couscous Försöker tänka att det är bra så.

Jag har en son som är 8,5 mån och han är också väldigt skeptisk mot mat. Han äter hela portioner av gröt och välling men annars är det amning som gäller. Han verkar gilla burkmat bättre än min mat men äter bara ett par teskedar och sedan vänder han bort huvudet.

Jag har alltid ammat honom rätt ofta (max 2 timmar mellan amningarna) så jag har funderat på om det kan vara så att han inte är tillräckligt hungrig när jag ger honom mat. Sedan har jag också tänkt på om det plötsligt kommer en dag då han inte tycker om amningen lika mycket längre och att det då "löser sig" med maten. Han verkar helt enkelt förstå att han ändå blir ammad sedan och blir mätt av det och därför inte behöver äta så mycket mat...

Det är skönt i alla fall att höra att det finns andra som har det likadant och jag försöker att inte känna någon stress av det....jag brukar tänka att det kommer att lösa sig av sig självt när han är redo för det (som med allt annat) och att det finns ju ingen 5-åring (t.ex.) som inte äter mat.

emma enhörning skrev 2009-10-12 13:39:26 följande:

Min son är inte heller förtjust i nappar, pipmuggar och sånt. Däremot dricker han bra ur glas, man får hälla försiktigt bara så han inte sätter i halsen. Kanske inte det första man provar när inget annat funkar men det kan ju vara så för din dotter också.

Min dotter blir 1 år den 28 & det har alltid varit kaos med maten för henne sedan vi började med vanliga pureer , gröt mm & även ett tag med ersättningen.
Vi försöker att få henne äta & provat det mesta , laga egen , köpt burkmat , använt oss av plockmat mm men inget biter. Hon har dagar då hon kan äta åtminstone ett vanligt mål mat men oftast tar det stopp efter någon sked bara & hon blir arg som ett bi . Hon vägrade sluta med ersättningen & först vid 9 mån ungefär började hon äta välling som går ner lättare än något annat.

Jag känner mig maktlös & börjar bli riktigt trött på att hela tiden försöka tvinga i henne mat & BVC ger inte mycket hjälp mer än att säga att vi ska svälta ut henne om hon så inte äter på en hel dag men ja det är lite väl för jag ska klara av det.

vi har också haft mycket problem med vår son, han vägrade äta ersättning och allt som har med flaska att göra, (jag har heller aldrig ammat) så vi hade kaos i 3 månader, tills vi kunde börja med gröt och sånt, det funkade kanon, men själv maten var de problem med, men sen testade jag att laga egen barnmat, hade alltid i ost och de älskar han, och de funkar hur bra som helst nu för honom att äta, han är nu 7,5 månad och äter som en hel karl.
och jag vet hur jobbigt de är när dom inte äter, men testa på lite olika maträtter, spetsa skeden med någon fruktpuré, så gjorde vi till en början och sen dess så tar han det, :)

Hoppas de löser sig för er.