Ja du...När sonen var tre DAGAR gammal försökte han kasta sig från skötbordet första gången, till sin fars stora förskräckelse. Efter det har det bara rullat på. Kommer mycket väl ihåg ett tillfälle då han var runt tre månader gammal. Han hade vaknat okristligt tidigt, som den fruktansvärda mamma jag är la jag honom på babyfilten på parketten och parkerade mig själv i soffan bredvid och slötittade på TV. "Han är ju bara tre månader, han tar sig ju ingenstans..."
Jag måste ha dåsat iväg en liten stund, när jag vaknade igen blev jag smått förvånad när både barn och babyfilt hade försvunnit....
Jag hittade honom under fåtöljen som stod bakom honom på golvet. Han hade tagit spjärn med hälarna (som av någon anledning hamnat utanför filten) och hasat baklänges in under fåtöljen där han glatt låg och jollrade och diskuterade med dammråttorna...Hunden låg i fåtöljen och tittade mycket förundrat ner under sig och funderade nog på vad det lilla monstret gjorde där.
Han började sen med att dra sig fram på armbågarna, i rasande fart. Krypa gjorde han bara en kort period innan han började gå precis innan han fyllde ett...