Jag har läst lite här om att man plockat upp sitt barn direkt när det skriker.
Jag sjä'lv plockar upp det så fort jag har möjlighet men naturligtvis behöver det inte ligga flera minuter o skrika.
Står vi tex på en överfull buss så trycker jag barnet ligger bättre i vagnen än att jag håller i det pga av säkerheten.
Står jag i duschen och hon börjar skrika så tycker jag det är bättre att jag får torka mig o dra på mig ett par kläder innan jag plockar upp barnet.
Är vi på väg til dagis för att hämta de större syskonen så blir inte dagis personalen överförtjust om jag kommer för sent pga lillasyster inte ville ligga i vagnen inte ville bäras utan enbart ville ligga hemma i sitt babygym.
Ibland behöver även storayster få sin uppmärksamhet riktad mot sig alternativt bäras, jag tror att struntar jag i det så blir förhållandet mellan syskonen inte så bra, det är viktigt att det stora sykonet får se att även hon får uppmärksamhet och inte är bortglömd bara för att dte har kommit syskon.
Är vi på stan och lillasyster blir akut hungrig, så tar jag mig fortare til ett ställe där hon kan äta om jag har henne i vagn, än om jag ska bära på henne samtidigt som jag skjuter vagnen.
Om vi kör på en motorväg coh hon börjar skrika så kan jag inte bara stanna bilen där o ta upp henne ur babyskyddet, alltså så får hon skrika tills jag har den möjligheten och är vi påväg till en viktig läkartid tex så måste vi ju dit, läkaren bryr sig ju inte om om jag ringer o säger att vi kan inte komma för att barnet skriker, han har ju sina tider att passa. Vi kanske får en ny tid först om två månader plus att vi får betala för det uteblivna besöket.
För många låter det somd et är så enkelt och alla som låter sina barn skrika en sekund är väldens sämsta mammor.
