Några frågor om föräldrars tankar

Startsidan

Bli medlem » Glömt ditt lösenord?

Barn 0-12mån - Förälder

Du som medlem ansvarar för det du skriver i forumet

Göm
trådstart

Hjälp

Några frågor om föräldrars tankar

Lör 24 jul 2010 23:01 Läst 2932 gånger Totalt 39 svar

Mullepop
Visa endast

Hej,
Vill bara säga att jag mer funderar än dömer, även om det kan låta annorlunda. Mitt barn är 5 månader, mår prima.

Jag har två funderingar och tankar.. det här är dom:

1. Det har hänt flera gånger när jag gått på stan, att jag ser mammor med små spädbarn som gråter jättemycket, utan att mamman gör något alls. Det hade lika gärna kunnat vara en pappa så det är inget "alla mammor" är dåliga men... min fråga är... VARFÖR tar i alla fall inte ens mamman upp barnet ur vagnen när barnet gråter? Det är ofta barn under 4-5 månader, och jag tänker bara "herregud barnet är säkert hungrigt? Kanske trött men inte kan sova? Känner sig säkert helt övergiven nu" men får ingen respons alls?
Det har ju som sagt varit mycket folk omkring, så mamman kanske inte vill sätta sig mitt på gatan och börja amma... men man kan ju ta upp barnet? Tills man vandrar till ett lämpligt ställe.
Jag undrar bara som sagt varför man inte gör NÅGOT ALLS....

2. Jag har alltid försökt utgå från att mitt barn har Riktiga behov som måste uppfyllas. Att det ska kännas bekvämt (inte blöt blöja) och inte vara hungrigt eller trött typ. Det har ju varierat under månaderna hur man uppfyller sömnbehovet, och han har ju ökat behovet av att mycket ska hända under dagarna. Men oavsett, så om han har skrikit Väldigt på natten så har jag aldrig tänkt att nu har han kolik.. En gång var det jättejobbigt och då skrek han i uppåt 40 min för jag fick han varken att äta eller sova. Då insåg jag att han var för trött för att orka äta och för hungrig för att somna.. det va bara att lugna han och få i han mat om vartannat.
Min fundering är mer... finns det fler mammor som jag som undrar hur så många kan sätta stämpeln "kolik" på sina barn? Mjölkmagar är ju en sak, men kolik? Så många som säger att "de fått ett kolikbarn" som att det föddes med en ångest från födseln om nätterna.
Jag har läst Anna Wahlströms bok, och jag håller med om långt ifrån allt, men det hon beskriver om kolik tycker jag att jag håller med om. Det kan vara förklaringen till att jag är så skeptisk också, det och att mitt barn aldrig skrikit utan en ordentlig anledning..

Mina frågor är alltså fetmarkerade och jag skulle uppskatta om det inte kom för mycket onödiga påhopp och så.. fast det kanske man måste räkna med på FL? ;) Får se... /M - mixifamily.com

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-07-24 23:27
Måste nog tillägga att en av mammorna jag såg på stan, var en Lugn mamma som pratade med sin vännina bredvid Medan barnet skrek i vagnen. Det var ingen stressad mamma som såg ut att sikta på närmaste tunnelbaneingång...

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-07-26 12:55
Rättelse: Jag formulerade mig lite knas och menade inte att kolik = ångest. Utan jag menade lite annorlunda och skrev det i någon kommentar.

-----
Jag fick en del bra svar i tråden och jag tackar så mycket för dom.

1. Jag undrade ju varför en situation kunde se ut så och fick många olika alternativa förklaringar, varav jag tyckte en del lät mycket rimliga. En del förklaringar tyckte jag lät lite tråkiga men i oavsett så var det ingen som var totalt ignorant. I och med att jag fått en del förklaringar så kommer jag hädanefter nog inte ens höja ögonbrynet igen :)

2. Jag tror absolut att kolik finns och jag beundrar de föräldrar som klarar av den sortens vardag. Tyvärr tror jag nog fortfarande att en del barn får stämpeln kolikbarn fastän de inte har det, men har fått en annan syn på det med.

Bra skrivet var:
***
Habaladabala skrev 2010-07-24 23:51:05 följande:

Och om nån nu påstår att deras barn har kolik fast så inte är fallet så upplever tydligen den föräldern det såå jobbigt ändå och då finns det väl ingen anledning att ifrågasätta kolikens vara eller icke vara utan kanske istället erbjuda lite hjälp?
***

+ någon annan kommentar som fick mig att inse att det nog ibland bara är Enklast att säga så, istället för att dra en lång förklaring om varför barnet skriker. Och man kan ju inte klandra någon för att vilja ha det enkelt för sig :)

///

Jag ber ödmjukt om ursäkt om jag trampat någon på tårna och jag vill inte mena att någon är en dålig mamma, för ett sånt helhetsperspektiv har jag inte ens! Jag tycker bara att det är bättre att ställa en fråga för mycket än för lite när det gäller barn. Så lite andras förklaringar sitter aldrig fel, hellre frågar jag här än ansikte mot ansikte! Iaf de ovanstående frågorna.

mvh M

(OBS! Ditt användarnamn syns)
Tack Hjälpsam Wow Intressant Kul Kram Du är inte ensam Grattis Lycka till
1. «
2. ‹
3. 1
4. 2
5. 3
10. ›
11. »
1. kakmamman
  Visa endast
  
  Lör 24 jul 2010 23:06
  
  #1
  
  1..mamma till en mycket envis son, ibland hjälper ingenting och ska man ta sig hem fortast så blir det bäst att bara gå, för inom loppet av någon minut så slutar han skrika! Tar jag då upp honom, för att trösta..så skriker han igen när jag lägger ner honom.
  Varför?
  Jo för han gillar helt enkelt inte att ligga i vagnen.
  Det värsta som finns är att gå omkring med en skirkande bebis i vagnen, men ibland finns inget annat att göra.
  ♥Tänk att en sån liten människa kan ha så stor plats i mitt hjärta ♥
2. Queenie70
  Visa endast
  
  Lör 24 jul 2010 23:06
  
  #2
  
  Det finns ju nån undersökning som visar nåt om att kolik tenderar att uppkomma om det finns nån slags känslomässig problematik i relation till mamman (främst)
  
  Jag läste detta nånstans.....ska försöka återkomma i morgon för nu ska jag sova.
3. Mullepop
  Visa endast
  
  Lör 24 jul 2010 23:10
  
  #3
  
  kakmamman skrev 2010-07-24 23:06:17 följande:
  1..mamma till en mycket envis son, ibland hjälper ingenting och ska man ta sig hem fortast så blir det bäst att bara gå, för inom loppet av någon minut så slutar han skrika! Tar jag då upp honom, för att trösta..så skriker han igen när jag lägger ner honom.
  Varför?
  Jo för han gillar helt enkelt inte att ligga i vagnen.
  Det värsta som finns är att gå omkring med en skirkande bebis i vagnen, men ibland finns inget annat att göra.
  
  varför måste du vänta tills du kommit hem? går det inte att amma närmare eller byta blöja i vagnen eller vad det nu är som ska göras?
  
  tack för att du svarade =)
4. Habaladabala
  Visa endast
  
  Lör 24 jul 2010 23:14
  
  #4
  
  1,
  jag tror många tänker att om de låter barnet ligga kvar kan de fortare ta sig hem eller var de nu ska istället för att ta upp det och sen bli tvungen att lägga ner det igen om en liten stund.
  Själv har jag nog oftast tagit upp barnen när de blir så ledsna men inte alltid, vår yngsta har ibland fått skrika mer än jag velat för att storasyster krävt att bli buren eller nåt.
  
  2,
  Vår första tjej skrek aldrig särskilt hysteriskt, hon blev mer gnällig på kvällarna så där trodde jag aldrig att kolik var orsaken, tvåan var ännu lugnare men om hon så skrek i några minuter tänkte jag med panik: Neeeeeej låt henne inte ha fått kolik!, det efter att jag varit hos syrran och hjälpt henne med deras lilla koliktjej som skrek hysteriskt oavbrutet samma tid varje kväll och i flera timmar trots att hon inte var överhungrig eller övertrött utan helt enkelt hade KOLIK.
  Jag insåg snabbt att min lilla tjej inte hade kolik, eftersom hon slutade gråta efter ett par minuter men eftersom det var en stor skräck för mig så kunde jag inte låta bli att tänka tanken när hon skrek "oförklarligt" på kvällen.
  De som upplevt riktigt kolik VET att det inte är en ursäkt för övertrötta/hungriga barn!
5. kakmamman
  Visa endast
  
  Lör 24 jul 2010 23:16
  
  #5
  
  Mullepop skrev 2010-07-24 23:10:46 följande:
  
  kakmamman skrev 2010-07-24 23:06:17 följande:
  1..mamma till en mycket envis son, ibland hjälper ingenting och ska man ta sig hem fortast så blir det bäst att bara gå, för inom loppet av någon minut så slutar han skrika! Tar jag då upp honom, för att trösta..så skriker han igen när jag lägger ner honom.
  Varför?
  Jo för han gillar helt enkelt inte att ligga i vagnen.
  Det värsta som finns är att gå omkring med en skirkande bebis i vagnen, men ibland finns inget annat att göra.
  
  varför måste du vänta tills du kommit hem? går det inte att amma närmare eller byta blöja i vagnen eller vad det nu är som ska göras?
  
  tack för att du svarade =)
  
  därför att min underbara son kan skrika även om han nyss fått mat, torrblöja och även om han itne har kolik..
  Ibland skriker bebisar och då är det bra om man som förälder bara låter det vara, för att man vet bäst!
  
  När jag ser en skrikande bebis i vagnen nu, jämfört med flera år sedan..så tänker jag inte alls likadant. Just därför att jag varit i den situationen mååånga gånger, och jag vet att ibland finns ingenting att göra..!!
  ♥Tänk att en sån liten människa kan ha så stor plats i mitt hjärta ♥
6. kakmamman
  Visa endast
  
  Lör 24 jul 2010 23:17
  
  #6
  
  Det lät lite dumt, jag menade såklart att ibland när bebisen skriker, och man har prövat allt..så kan det vara bra att bara låta det vara!
  ♥Tänk att en sån liten människa kan ha så stor plats i mitt hjärta ♥
7. örtagård
  Visa endast
  
  Lör 24 jul 2010 23:18
  
  #7
  
  Ang kolik, har det, som jag läst det, minskat sen fri amning började förespråkas.
  
  Jag kan verkligen inte påstå att trean haft kolik men det var det första barn med magknip som inte kunde tröstas med amning. Det var en ny upplevelse för mig. Min barn har svåra magar - inte mjölkallergi eller annan allergi heller för den delen.
  
  Hur menar du med att de aldrig skrikit utan ordentlig anledning? Alla spädbarn som skriker har väl en ordentlig anledning eller menar du en behov som du inte kan tillgodose fullt ut, allstå tills skrikandet upphört? Som tex när varken bärande eller amning kunde lindra för min minsta vissa nätter en period.
8. Mullepop
  Visa endast
  
  Lör 24 jul 2010 23:21
  
  #8
  
  Habaladabala skrev 2010-07-24 23:14:19 följande:
  1,
  jag tror många tänker att om de låter barnet ligga kvar kan de fortare ta sig hem eller var de nu ska istället för att ta upp det och sen bli tvungen att lägga ner det igen om en liten stund.
  Själv har jag nog oftast tagit upp barnen när de blir så ledsna men inte alltid, vår yngsta har ibland fått skrika mer än jag velat för att storasyster krävt att bli buren eller nåt.
  
  2,
  Vår första tjej skrek aldrig särskilt hysteriskt, hon blev mer gnällig på kvällarna så där trodde jag aldrig att kolik var orsaken, tvåan var ännu lugnare men om hon så skrek i några minuter tänkte jag med panik: Neeeeeej låt henne inte ha fått kolik!, det efter att jag varit hos syrran och hjälpt henne med deras lilla koliktjej som skrek hysteriskt oavbrutet samma tid varje kväll och i flera timmar trots att hon inte var överhungrig eller övertrött utan helt enkelt hade KOLIK.
  Jag insåg snabbt att min lilla tjej inte hade kolik, eftersom hon slutade gråta efter ett par minuter men eftersom det var en stor skräck för mig så kunde jag inte låta bli att tänka tanken när hon skrek "oförklarligt" på kvällen.
  De som upplevt riktigt kolik VET att det inte är en ursäkt för övertrötta/hungriga barn!
  
  1. Tänkte inte på att del har syskon :P Då är det nog en helt annan sak, när uppmärksamheten blir delad. Så min fråga gällde nog mest de som bara har ett barn.
  
  2. okej ja, det låter ju rimligt.. barn är olika. å andra sidan är föräldrar också olika och tar hand om den olika =/ jag känner mig lite kluven.. men jag tänker inte döma någon som sagt... det hade lika gärna kunnat vara mitt barn!
9. Mullepop
  Visa endast
  
  Lör 24 jul 2010 23:25
  
  #9
  
  kakmamman skrev 2010-07-24 23:17:43 följande:
  Det lät lite dumt, jag menade såklart att ibland när bebisen skriker, och man har prövat allt..så kan det vara bra att bara låta det vara!
  
  Hmm ja kanske det... det är nog där min erfarenhet säger annat, och därför jag ens startade forumet. Det har aldrig riktigt varit lösningen att bara låta det vara nämligen.
  Tex, när jag trott att jag gjort allt jag kunde, när han var strax över 1 månad så insåg jag att han behöver HJÄLP med att nattas, och inte hur som helst. Det var bara att kämpa med att hitta just den rätta tekniken.
  
  Men ja, det är ju inte så att man provar flera olika tekniker på stan helt plötsligt. Då gör man nog som du säger, bara skyndar hem och fortsätter Där.
10. örtagård
  Visa endast
  
  Lör 24 jul 2010 23:26
  
  #10
  
  Jag har tre barn och det stressar mig oerhört med ett spädbarn under fyra månader som skriker i vagen utan att bli upplockat - alltså andras barn. Jag får impulser att ta upp barnet och amma det! (men har aldrig gjort det ).
  
  Man kan ju ha gått hemifrån utan bärredskap och ha svårt att bära av någon anledning och man kanske inte ammar och barnet behöver uppvärmd flaska eller äter inte i vissa miljöer, under vissa omständigheter så man helst skyndar hem med skrikande barn. Några tänkabara förklaringar. JAg har ammat i minusgrader men gnälliga storasyskon på lekplats men det kanske inte är helt självklart att det funkar för alla .
  
  Men skrikande bebis och synbart oberörd förälder stressar mig!
1. «
2. ‹
3. 1
4. 2
5. 3
10. ›
11. »