Alltså, hur "förkylt" är ditt barn för att du ska vabba?
Jag har innan resonerat så att har barnet feber eller är trött och hängigt så är vi hemma, lite snor och hosta om de för övrigt är pigga som vanligt har jag inte vabbat för tidigare.
Nu har vi precis skolat in lillebror på 1,5 år, storebror på 3 år har gått på dagis i 2 år nu, och han har varit förkyld en hel del, det kan inte förnekas.
En av förskolelärarna nämnde för mig att de hade så fruktansvärt mycket förkylningar, och infektioner förra vintern att de skulle skärpa rutinerna för förkylda barn.
Nu har storebror åkt på en förkylning, snoret började i förrgår, natten till igår var det hes hosta, han hade lite feber och sa att han hade ont i halsen. Självklart var jag hemma med honom, även idag då han inte blivit helt frisk utan hostar och snorar en del fortfarande men är pigg och alert.
Jag borde fråga personalen vad som menas med "skärpta rutiner för förkylda barn" menas, men det känns som att det ska vabbas för att näsan rinner numera. Tja, varför inte, tur att jag förutsåg detta och inte gick ner i tid mer än mycket marginellt, för isåfall blir det ju vab hela hösten. Man har ju
Är det upp till mig/oss som förälder att bestämma hur lite förkylt mitt barn är för att jag ska vabba? Är det moraliskt okej att vabba för snorig näsa? Jag känner mig som en vabb-lökare innan terminen ens har börjat på riktigt. Eller är det att fuska att vabba för barn som är "för lite sjuka"? Jag känner mig kluven, lämnar jag en snorig men pigg unge på dagis är jag ego och snål, vabbar jag för samma sak är jag snudd på vabb-fuskare.
Hur gör ni?
