Waldorf - bra eller dåligt?

jag tror kanske att en bra variant av waldorf kan vara bra i de lägre årskurserna. dock blir jag lite skeptisk till formen när barnen blir lite äldre, det är så mkt som verkar lite verklighetsfrånvänt. jag hade varit rädd att mitt barn inte var förberedd för hur världen och verkligheten fungerar utanför waldorf, där man inte blir pampered i så små grupper, får styra sina tider, raster och sitt upplägg precis efter egen förmåga och hur andan faller på. etc.

Oj, vad vissa går igång.. Sekt hit o dit, vem f*n bryr sig nu, kan man inte tänka längre än vad näsan räcker!? Det är nog mycket som inte har en schysst grund.. men aja..

Alla förskolepedagogiker har för o nackdelar!
Jag föredrar en förskola som vet var dem står för!

Annat än vad som står när man läser stockholmstads hemsida om förskolor.

Ex. Denna förskola bedriver traditionell svensk förskolepedagogik.
Eh.. Va? Är den någon som har någon aning om vad "traditionell svensk pedagogik" är?????

Jag blir mörkrädd för sådana trådar där trångsynta människor håller hus, så tack och hej nu drar jag!

Jag är lärare och arbetar i den vanliga kommunala skolan och har ingen egen erfarenhet av Waldorfpedagogik. För några år sedan arbetade jag med en person som hade Waldorflärar"utbildning", hon arbetade som elevassistent på min skola. Det hon berättade om sin "utbildning" fick mig att bli mörkrädd. Tydligen ingår inte ämneskunskaper i "utbildningen", utan det de lär sig är en metod, en pedagogik. En pedagogik utan de nödvändiga ämnekunskaperna blir platt fall, det säger ju sig självt!
Talande är väl också att Stockholms universitet snabbt lade ner sin Waldorflärarutbildning då den bedömdes inte uppfylla de grundläggande kraven för en lärarutbildning. Jag tror inte ens den fanns ett år...
Min uppfattning om Waldorfpedagogiken är att den står för en förlegad kunskaps- och människosyn och inte hör hemma i ett demokratiskt samhälle.
Jag behöver väl inte tillägga att jag aldrig skulle överväga att sätta mina egna barn i en Waldorfskola?

Precis som med alla skolor är det stor skillnad mellan olika skolor och hur de sköts. Mina barns Waldorfskola har datorer, rektor och de flesta lärarna är både utbildade till "vanliga" lärare och waldorfpedagoger. Själv är jag lärare på en friskola, men inte waldorf, och efter tio år på kommunala skolor vet jag hur enormt mycket dåliga skolor och lärare det finns där.

Jag skulle se till den enskilda skolan först och främst innan jag dömer. Tänk också på att även waldorf nu måste delta i alla nationella prov och dylikt.

Vill tillägga att den förskola mina barn går/gått på (Waldorf) varit fantastisk. Fyra småbarn i varje grupp, ekologisk mat, hembakt bröd, fantastiska pedagoger, hel föräldrainsyn och inget sektstuk. Sen bor jag i ett område där antroposofin inte härskar i samhället, måhända skulle det vara annorlunda då, om alla "tävlade" om att vara de mest kulturkonservativa, precis som lattemammorna tävlar om dyraste vagnen och hippaste kläderna på ungarna och så vidare.. Jag har haft mina barn på förskola i Stockholms kommunala regi och jag hade ett bra dagis, men det går inte upp mot detta!

Jag skulle kolla upp hur skolan är strukturerad och hur pass öppen den är innan jag beslutade mig. Hur pratar lärarna om skolan, kan man fråga vad som helst är ett par saker jag skulle vilja veta till exempel.
Varför inte ställa en kritisk fråga och se hur de klarar att svara på den. Jag är själv inte helt positiv till just Waldorfpedagogiken eftersom jag inte uppskattar Steiners lära och antroposofin..men det är min personliga åsikt. Jag tror säkert att en bra waldorfskola kan vara bättre än en dålig kommunal.

Alltså dels är den väldigt religiöst inriktad (sekt om man så vill) och dels så tror jag inte att de har nått krav på att pedagogerna har nån som hellst utbildning alls. De lär sig inte läsa och skriva på flera år typ. Jag skulle aldrig sätta mina barn i Waldorfskola, men är heller inte ett fan av "vanliga" skolor, dock hellre en icke-religös skola än en som är det. (Dvs jag väljer bort både waldorf och katolska skolor, som är bland det vanligaste här där jag bor.)

Jag skulle kolla att lärarna har en utbildning vars pedagogik vilar på en vetenskaplig grund...

www.vof.se/folkvett/20083waldorf-pa-universit...

#28
Det är viktigare vad själva skolan producerar än den eventuella "vetenskapliga" grunden för pedagogiken dvs vilka kunskaper går barnen ut med och på vilken nivå ...

Har inte orkat dra mig igenom tråden men jag säger bara en sak och den gäller för alla skolor - oavsett inriktning:

En skola/förskola är aldrig bättre eller sämre än dess personal och ledning.

Så kolla den skola du tänkt, besök den och känn efter vilket bemötande du får.

Och då kollar man skolverkets statistik över skolor och resultat.

Det ger ungefär samma svar

#31 har du gjort det eller kan du hänvisa till undersökningar? Källa tack!

vi har vår son på waldorf förskola, just för att det var en sån liten barngrupp vilket kändes tryggare för mig, han är ju bara 1 1/2 år.
Vi funderar dock starkt på o byta till ett reggio emilia dagis istället om ett år ungefär.
Vi var o jämförde med de andra dagisarna i närheten, o jag måste säga att waldorf kändes väldigt "fattigt" då på nåt sätt, de andra dagisarna hade SÅ mycket kreativt för barnen att göra, skulpturrum, målarhörna, snickarboa, kuddhörna, you name it! Även utomhus fanns det diverse som barnen kan leka i o med, vilket inte waldorf har. Waldorf för oss passar jätte bra nu när han är så liten o inte "behöver" så mycket. Det är ju lite av deras filosofi, att man inte ska ha mycket grejer eller "starka" stimuli för sinnet, inte tv eller plastleksaker.. De gillar inte om barnen vill leka lekar från barnprogrammen, det är inte kreativt enligt dem.
De enda de har på väggarna e ju tex en årstids-"tavla" av ull. Allt pastellfärg.
Eftersom vår son är väldigt utåtriktad o framåt tror vi det "vanliga" dagiset skulle passa honom bättre.
Vi har också känt av att det är lite av "their way or the highway", har man en annan åsikt eller syn på något är det svårt eftersom de har sitt sätt o så ska det vara, för alla. Därav kan jag förstå att många har tankarna att det e lite sekt över det hela (de följer ju den där Steiners lära, antroposofiska med sitt fäste i Järna)
Det jag fått från dagis att läsa om waldorfpedagogiken har jag insett att det är lite av en blandning av kristendom o new age. Boken Föräldrar och barn av Kirsten Nisted handlar mycket om själen, kosmos, reinkarnation, och figurer/händelser från Bibeln (vilket de gärna gör till rollspel för barnen).
Själv har jag absolut inget emot andlighet, det måste man ha en del av tycker jag! Men det är inget jag i långa loppet vill "programmera" mina barn med. det ska de få hitta själva.
Men jag håller med andra som anser att det har mycket o göra med fröknarna/lärarna.
En klasskompis till mig gick i waldorfskolan i Sigtuna o hon trivdes inte riktigt där. De var tvungna att niga inför läraren varje dag o hon tyckte det var dålig kvalitet på undervisningen o så fick de binda sina egna böcker mm. Hon bytte till vanligt gymnasium sen o trivdes mycket bättre. Men en annan jag mött har vuxit upp med waldorf o hon trivdes (fast hon har inte sina barn i waldorf dock..)
Fasen va långt detta blev! e alldeles för bra på o skriva ;)

Skolverkets väldigt öppna databaser bara - kolla själv.

Det verkar som att kritiken mot Waldorf växer från förskola och ju högre upp i klasserna man kommer och de faktiskt förväntas lära sig något. Något att tänka på om man tycker att dagis fungerar och funderar vidare på Waldorf.

Jag har erfarenhet av att sätta ett barn i en waldorfförskola och jag känner igen mig i Victoria Ps beskrivning av den torftiga miljön som jag upplevde det. Här gjorde jag ett längre inlägg för att beskriva min erfarenhet av waldorfförskola: www.familjeliv.se/Forum-26-279/m32303282.html

Märkligt hur olika det kan vara. Jag läste om Ben Brotts erfarenheter och även övriga med negativa waldorferfarenheter och jag har helt motsatta erfarenheter själv. Jag jobbade på olika kommunala dagis innan jag själv fick barn, och upplevde både ganska bra och riktigt dåliga dagis. Men när jag själv fick barn ville jag ha något annat och började därför undersöka waldorf. Som forskare är jag av naturen skeptisk och kritisk och jag läste in mig ordentligt på vad pedagogiken innebar innan jag besökte några waldorfförskolor. Det var så klart skiftande kvalité på dessa förskolor som även på de kommunala, men de waldorfförskolor som hade engagerad och utbildad personal var i en helt annan klass än något annat jag upplevt inom barnomsorgsvärlden. De var fantastiska på att se de enskilda barnet och dess behov. De skapade underbara lekmiljöer för barnen och hjälpte dem in i leken. Jag upplevde snarare att den kommunala dagismiljön var väldigt torftig, med en massa "färdiga" leksaker som inte stimulerar kreativ lek och ofta skapar könsstereotypa lekar med flickor i dockhörnan och pojkarna bland bilarna. Alla mina tre barn går nu i Waldorfskola och det har gått alldeles utmärkt. Den äldste har påbörjat gymnasieutbildning inom den "vanliga" skolan utan några som helst problem. Det han har med sig är en enorm förmåga att fokusera och koncentrera sig på nytt material, och han upplever att han till skillnad från sina klasskamrater också har kvar en större lust och nyfikenhet att lära. Han är helt enkelt mycket duktig på att lära sig saker. Något jag ser hos många barn som gått waldorf. Jag rekommenderar att man själv besöker en waldorfförskola/skola för att bilda sig en egen uppfattning. Och inte hänger upp sig på enskilda personers sektvarningar eller lösryckta citat. Det finns ingen som helst dold agenda inom waldorf som vissa personer vill påskina. Tro mig att jag hade varit den förste att fly fältet om jag hade upptäckt något sånt (och jag har verkligen läst allt negativt om waldorf jag kommit över, läst en massa om pedagogiken och hur den fungerar) Så prata med folk och besök förskolor och bilda dig en egen uppfattning.