Snälla hjälp mig, jag är en bonusmamma som har mycket svårt att hantera vissa situationer som hänt på sistone. jag är gift med bonusbarnens biopappa och hans ex bonusbarnens biom har aldrig accepterat mig, vill inte lära känna mig osv. Från början ville min man ha så lite som möjligt med henne att göra med och det säger han fortfarande. Men jag har märkt att han förändrats i beteende mm.
Barnen skalll överlämnas på skola/fritids, så endast vid lov överlämnas / hämtas barnen hos den andre föräldern.
Förr skulle de endast ha kontakt via telefon en gång i veckan som ökat till och från både med samtal och sms.
Problemet är att min man från början sagt att han inte vill ha kontakt med biom, han väjer från alla konflikter med biom, han gör allt för att hon ska vara nöjd, belåten och inte bli upprörd eller börja bråka, för han är rädd för henne, han är rädd för att förlora vårdnad och umgänge med barnen mm. Jagg har väldigt svårt att acceptera detta...
Varför? För han har sagt att han inte vill veta av henne men ändå nu så gör han precis tvärtom, fast han skyller på Barnens bästa...
Självklart håller jag med att man ska ha så bra kontakt med den andre föräldern för barnens bästa, men när det blir så här att jag måste bara acceptera allt, är detta rätt? Vad ska jag göra med den här situationen? Jag har sagt att jag kan flytta härifrån för att jag inte klarar av att vara så här avund på hans sätt, beteende med exet längre.. som de hade från början så var det kränkningar mellan varandra osv.
Då säger han att han älskar mig mm och att han gör detta bara för barnens bästa, men barnen skiter i om föräldrarna pratar med varandra för i början gjorde de inte detta och allt var frid och fröjd, nu pratas det och skickas sms och jag mår dåligt och är ledsen och sur och jaaa, vill bara härifrån.
Bonusbarnen och jag har en bra barn - vuxen relation, jag har inget emot att biom pratar med sina barn eller med min man som i början en gång i veckan men efter några års förhållande som har ökat och min´mans bortförklaring på att det är för barnens bästa håller inte för mig längre...
