Problem med "plastfarmor"

När barnet träffar sin plastfarmor och farfar, säg tydligt: det här är din farfar och det här är namn/tantÄr farmodern med då blir det extra bra: det är är din farmor

Som både plus-familj har vi en hel drös med föräldrar och mor/farföräldrar inblandade i våra liv Vi har helt enkelt bara kallat barnens biologiska vad-det-nu-kan-vara för 'farmor' 'mamma' 'pappa' osv och de som är släkt men inte biologiskt för 'mamma anna' eller 'mormor karin' tex. fungerar bra för alla inblandade.

Saken är det att min sambos plastmamma har alltid kallat sig själv för "mamma" till honom med, och han har alltid kallat henne vid namn, eftersom att han tycker då att "mamma är mamma" och inte att hon är mamma. Så jag har ganska svårt att tro att hon kommer att förstå peeken med att alltid kalla henne vid namn, utan man kanske verkligen måste förklara för henne att hon -INTE- är farmor. Måste ärligt säga att jag tror att "plastfarmor" i fråga är lite efterbliven. Hon kan itne riktigt förstå och ta till sig allt. Vill inte att det ska bli jobbigt för barnet. men det kanske blir jobbigare för henne än för barnet.

Saken är det att min sambos plastmamma har alltid kallat sig själv för "mamma" till honom med, och han har alltid kallat henne vid namn, eftersom att han tycker då att "mamma är mamma" och inte att hon är mamma. Så jag har ganska svårt att tro att hon kommer att förstå peeken med att alltid kalla henne vid namn, utan man kanske verkligen måste förklara för henne att hon -INTE- är farmor. Måste ärligt säga att jag tror att "plastfarmor" i fråga är lite efterbliven. Hon kan itne riktigt förstå och ta till sig allt. Vill inte att det ska bli jobbigt för barnet. men det kanske blir jobbigare för henne än för barnet.

Om ni gör en grej av det kommer det bli jobbigt för barnet. Jag hade det så när jag var liten. Mina föräldrar bor inte tillsammans och när min mamma träffade en ny och dom fick barn var jag tvungen att kalla dessa personer farmor och farfar för de var ju det åt min bror. Men jag tyckte verkligen inte om den så kallade farmodern. Och hade det jättejobbigt när vi åkte dit. Jag hade ju en farmor. Det samma var med min morfar. Han är inte min biologiska så jag fick inte kalla honom morfar för vissa i släkten för jag hade ju en morfar allaredan. Också jobbigt. Låt barnet kalla personen vad den vill. Kallar ni henne tant (namn) och inte uppmuntrar till det är det ju en sak. Men kommer barnet själv och säger farmor rätta det inte. FÖr det är jättejobbigt att behöva kalla någon det och det.. Det skapar det jobbiga för både barnet och henne.

Har den här plastfarmorn inga egna barn, barnbarn? Det låter lite som om hon vill ge av sig själv som 'riktig' förälder till din sambo och nu erat barn. Men, å andra sidan, varför är det så viktigt för er att hon inte kallar sig själv farmor? Alla vet ju ändå att det inte är så, men om det kan få henne att må bra den stunden hon är hos er så ... Bara en undran alltså!

Om ni gör en grej av det kommer det bli jobbigt för barnet. Jag hade det så när jag var liten. Mina föräldrar bor inte tillsammans och när min mamma träffade en ny och dom fick barn var jag tvungen att kalla dessa personer farmor och farfar för de var ju det åt min bror. Men jag tyckte verkligen inte om den så kallade farmodern. Och hade det jättejobbigt när vi åkte dit. Jag hade ju en farmor. Det samma var med min morfar. Han är inte min biologiska så jag fick inte kalla honom morfar för vissa i släkten för jag hade ju en morfar allaredan. Också jobbigt. Låt barnet kalla personen vad den vill. Kallar ni henne tant (namn) och inte uppmuntrar till det är det ju en sak. Men kommer barnet själv och säger farmor rätta det inte. FÖr det är jättejobbigt att behöva kalla någon det och det.. Det skapar det jobbiga för både barnet och henne.

Antar att det är så det kommer bli. Eftersom att min sambo aldrig kallat henne för mamma, så kommer vi ju aldrig kalla henne för farmor här hemma. Sen får barnet kalla henne vad den vill.

Antar att det är så det kommer bli. Eftersom att min sambo aldrig kallat henne för mamma, så kommer vi ju aldrig kalla henne för farmor här hemma. Sen får barnet kalla henne vad den vill.

Dessvärre lär barnet aldrig träffa sin farmor och farfar samtidigt, eftersom att de bor 30 mil från varandra, och inte träffats sedan de skildes för 20 år sedan. men jag antar att det är som ni säger. Kallar man henne vid namn hela tiden och farfar för farfar, så lär ju i alla fall barnet märka att hon inte är farmor, och när hon inser att hon itne får någon respons när hon kallar sig själv farmor, så kanske hon slutar.