Min (numer) man hade ett lustigt sätt att uttrycka det på när vi hade träffats ett tag och första sommaren var på ingång: "Vi (alltså han och barnet) ska vara lediga nästa vecka. Om du vill får du gärna vara med oss."
Jaha... Tack?! Eller... Näha, ingen som brytt sig att kolla om jag kan vara ledig... Han och mamman bestämde allting utifrån mammans önskemål, han kollade inte en sekund om han och jag skulle göra något, om han och jag och barnet skulle göra något, utan allt styrdes enligt mammans önskemål, mamman som är ledig HELA SOMMAREN, varje sommar. Men det har varit ett evinnerligt hattande där min man stått som någon jäkla stand-by under sommaren, inte kunnat hitta på något med oss andra ifall hans ex skulle komma på att hon måste iväg någonstans över helgen och barnet inte kan följa med. Att man stod ut...
Nu är det däremot andra bullar. Det tar väl ett tag att bryta sig ur ett destruktivt mönster, vilket var vad min man hade (och ramlar tillbaka in i ibland) till sitt ex. Hon styrde och han följde. Hon kunde gapa och skrika och ringa och tala om vilken skithög till farsa han var medan han försökte lämna barnet utanför bråken. Hon kunde säga saker som "pappa vill inte ha dig där ikväll för han har Anna där" när hon i sista sekunden ringt om barnvakt en fredagkväll och vi stod klara att gå ut och inte ville ändra planerna. O.s.v. i all oändlighet. Och min man fann sig i så mycket skit, det är inte klokt!
Men som sagt, efter att han fått hjälp att öppna ögonen och se hur det faktiskt fungerade dem emellan så ändrades allting undan för undan.
Istället för att gå och ha en klump i magen inför sommaren så bokar och bestämmer jag och min man utifrån familjens behov, i vilken hans ex inte ingår. Kan hon inte höra av sig i tid så tyvärr, då får hon fixa det på annat sätt. Vi har våra veckor, hon har sina. Behöver hon byta dagar för att hon ska iväg på någon vuxensemester så får hon höra av sig i tid. Och äntligen så anpassas våra semestrar efter allas behov, inte bara utifrån en persons önskemål! Ingen mer utpressning (pappa vill inte att du ska vara med, alt. du kan tyvärr inte följa med mig för pappa vill inte det), inget mer semester och jobb omlott för att hans barn ska ha uppmärksamhet 24 h/dygn hela sommaren, utan alla har ungefär lika förutsättningar att få en bra sommar.