En gång när jag var jäääätte full
alltså kunde inte gå rakt, sluddrade lite och var lite borta
men jag stoppade iaf ett bråk!
så fort jag hörde att någon börjat tjafsa, känner hur det blir spänt i luften, då går jag imellan och motar bort min vän, övertalar henne om att det inte är värt det, att vi inte ska förstöra våran kväll
det hade kunnat sluta med misshandel, och jag hade kunnat bli nerslagen av både min vän och den andra tjejen, men jag skiter i det, ingen ska bråka så länge jag är där!
veckan efter nyår så var det ett par små killar som smällde i en gångtunnel, en raket åkte sen mot ett bostadshus (kunde gått riktigt illa!) och vem som helst hade kunnat jogga eller cykla in i tunneln precis när det smällde (det är en sväng precis innan ingången)
men jag gick dit och skällde ut dom och tog resten av smällarna, sen hade dom väldigt bråttom därifrån
fick skälla ut och stoppa ett antal smällningar den veckan (vid ett tillfälle skällde jag ut en pappa också!)
saken är den att jag är jätte blyg, lider av ångest och vågar i vanliga fall knappt säga hej i kassan på ica
men när det handlar om saker man inte får, när någon riskerar att göras illa
då rycker jag in, blir en helt annan person, taggar till och gör det som krävs
jag kan inte ha på mitt samvete att något händer och jag inte gjorde något åt det!