Jag har inte fått en blund inatt och känner mig så orolig och frustrerad över mig själv. Jag är inte våldsam som person och det krävs enormt mycket för att jag ska kunna slå tillbaka, men tydligen så kunde inte jag kontrollera mig i går kväll, skäms oerhört mycket!!
Vi kom inte igång med någon tjafs eller så utan vi låg i soffan och tittade på en film. Medan jag var helt inne i filmen hade flickvännen tydligen sagt något till mig som inte jag alls hade reagerat på och när hon nöp mig under själva överarmen så tog jag tag i hennes handled av ren reflex varpå jag tryckte hårt som fan i min smärta och skrek "NYP MIG INTE HAR JAG SAGT". Hon ställde sig upp och mumlade något om idiot- av någon anledning började jag koka av irritation så jag tog ett kraftigt tag om hennes armar och ruskade om henne. Jag tog i riktigt hårt med tanke på att hon är rätt liten bara 1`58 och jag är rätt stor. Hon skrek till, sa att det gjorde ont och att jag skulle släppa taget om hennes arm. När jag fortsatte, spottade hon rakt i ansiktet på mig och jag blev riktigt förbannad och höjde min hand i det ögonblicket för att slå henne (men gjorde inte det som tur!) Jag kunde inte slå när jag såg hennes tårfyllda ögon blanka av skräck så jag sänkte ner handen försiktigt. Hon blev helt tyst, alldeles blek i ansiktet och darrade. Därefter sprang hon in till toan innnan jag hann säga något till henne.
Jag är rädd att detta beteende ska upprepas och att jag igår kväll var verkligen nära att slå till henne... jag skäms oerhört mycket då flickvännens bakgrund är rätt trasslig. Hon fick mycket stryk av hennes föräldrar under hela hennes barndom. Hon har aldrig varit aggressiv eller slagit mig så det känns som att jag även har svikit henne på det sättet. Jag menar att hon berättade för mig att hon var lycklig för första gången när hon kom bort från våldet till någon (mig) som älskar henne...
Nu vet jag inte alls hur jag ska göra!! Hon har varit inne på toaletten sen igår kväll och är där inne fortfarande! Jag har knackat på dörren, sagt att jag vill prata med henne och vill henne verkligen inget illa. Att jag är jätte ledsen och ville verkligen tala om för henne att jag är besviken över mig själv. Har upprepat det sen i går kväll och idag ,Men hon svarar inte utan hör hennes snyftningar, jag vill bara hålla om henne :(
Hjälp, vad gör jag??!
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-09-05 22:45
Efter att ha ringt hennes vän och förklarat läget tog hon det ganska bra, men så fort jag nämnde " inlåst i toaletten" blev hon upprörd och sa hon skulle genast åka hem till oss. Jag packade ner det som var nödvändigt och talade om för henne utanför dörren att jag lämnar henne ifred och att hon får absolut inte ta mig en som har svikit henne för gott för det har inte jag. Om hon vill prata kommer jag att finnas vad hon än säger. Kompisen lovade mig att hon skulle kontakta mig hur hon mår när jag lämnat lägenheten (Men har fortfarande inte hört av sig!!). Just nu är jag hemma hos mina föräldrar som bor i närheten och dem stöttar mig, men tycker att jag borde ta ansvar för mina handlingar. Jag tror att chansen är liten för att jag ska bli förlåten, hennes bakgrund spelar en stor roll i det hela.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-09-06 14:36
Jag är otoligt tacksam över all respons och råd från er som har kommenterat.... även tack till er som anser mig som en misshandlare. Det viktigaste för min del just nu är att jag har agerat fel i situationen och ska helt enkelt försöka bearbeta med hjälp av en professionell terapeut. Era åsikter har betytt mer än egna vänners- om jag ska vara ärlig. Mina vänner står på min sida och kallar flickvännen för bitch, uppmärksamhets kärring osv. och medan hennes vänner tycker att jag är ett svin som borde hängas ut som kvinnomisshandlare. Det har varit blandade känslor och jag tycker personligen att båda har agerat fel ovasett om hon kom igång med tjafset och att jag överreagerade. Är fortfarande ångerfull över att jag var för hårdhänt, det är det jobbigaste. :(
Tills vidare, en bra regel som jag ska tänka på är: En riktig man/kvinna slår inte någon.
Vännen har ringt och talat om att hon kom ut från badrummet idag (tidigt imorse! att även kompisen fick käka och sova inne i badrummet tillsammans med med henne). Jag vet inte vad jag ska tycka om hennes beteende?? En del av mig säger att har jag gått så långt att hon inte ens vågat komma ut från badrummet fast jag inte var i närheten av henne, hennes rädsla är mer allvarlig än vad jag hade kunnat ana... man mår inte direkt bra av det här. Vännen är mest arg över vad jag har gjort och hon har till och med skickat bilder på hennes blåmärken- fy fasen hemska att se på! Mår uselt över detta, önskar att jag borde ha släppt taget när hon skrek att jag skulle släppa. Flickvännen vill inte heller inom några omständigheter varken se eller prata med mig och jag har full förståelse för det, men ger mig ännu mer ångest och dåligt samvete. Jag vill verkligen förklara allt personligt och att förhållandet ska inte ta slut här, vill självklart lyssna på vad även hon har att säga. Frågan är om jag ska ringa och träffa henne eller är det för tidigt? Jag är väl ändå som gott död i hennes ögon.. :S
