I dessa tider har ju många råkat ut för att förlora sina jobb. Något min sambo gjorde för ca 1½ år sedan. Nu går han på praktik och får pengar från Försäkringskassan, vi tror att han kommer att få ut runt 7000:- i månaden.
Jag pluggar för tillfället och får då CSN. Slutet av mars och april så kommer jag att få ca 8000:- från CSN (per månad) och i slutet av maj får jag ca 4000:-.
I början på juni ska mina studier vara klara och sedan är mina veckor på gymnasienivå slut. Detta innebär att jag antingen får hitta ett jobb (jag är inskriven på arbetsförmedlingen och sökt jobb i 1½ år), börja praktisera eller gå på socialen.
Jag vill ända in i det sista slippa gå på socialen, jag gjorde det en tid under min ungdom och vill aldrig mer hamna där.
Då jag inte är med i facket så har jag ingen a-kassa att luta mig på och pga många olika anledningar så har jag enbart 1 månads arbetslivserfarenhet bland mina papper.
Detta innebär att en praktik skulle ge mig ca 3000:- i månaden.
Ett jobb är ju som ni antagligen förstått helt uteslutet pga min bakgrund.
Jag har mailat och ringt min handläggare på AF utan framgång, jag vill ju komma igång med allt redan nu så jag vet att jag har något att göra när jag slutat plugga.
Men nu kommer vi då vidare till nästa "problem". Jag är gravid, inte planerat.
Vi har ca 12 000:- på sparkontot men det överlever vi inte länge på om jag står helt utan inkomst månaderna innan BF.
Detta var en sits jag har försökt undvika till max, jag skäms över mitt förflutna (som jag kommit ifrån) och jag gör allt vad jag kan för att göra situationen lättare för oss alla. Jag har städat hemma hos grannar en gång i månaden som har gjort att vi klarat oss utmärkt. Men då ekonomin är jobbig för många så kan dom inte betala mig längre vilket gör att jag förlorar ytterligare pengar.
Nu är jag inte ute efter sympati eller kommentarer som att vi "får skylla oss själva". Jag vill enbart ha råd, tips och hjälp med hur jag ska göra sen.
Tack för att ni orkade läsa allt detta
