Ningal skrev 2012-02-09 10:41:20 följande:
Du verkar ha en bra pappa åt ditt barn. Ert gemensamma barn.
Men det måste ha varit ett trauma för honom att få de oplanerade, oönskade barnet och dumt att han förträngde det och inte berättade för dig.
Bra att ni nu har pratat om det. Får ju också ekonomiska följder då jag antar han betalar för det andra barnet och bägge hans barn en gång kommer dela på ev arv.
Du behöver ju inte känna dig dum på nåt sätt. Men från och med nu kan ni vara öppna och också låta er dotter få veta att hon har en halvbror.
Kan ju hända att sonen dyker upp när han blir äldre och vill lära känna sin biologiska pappa.
Måste vara en stor lättnad för din man att allt blev känt till slut.
Jag skulle nog säga att han inte ljugit, däremot undanhållit.
Jag har en farbror som inte talat om för sina barn att de har en halvsyster, mamman har alltid vetat om det men inte heller sagt nåt. Kommer väl fram först när han dör. Jag tror hela släkten mår lite dåligt av detta,alla vet utom barnen, men ingen, inte jag heller, har avslöjat det hela av respekt för alla inblandade.
Du kommer att landa om ett tag, fattar att det kom som en chock.
Ja det har verkligen kommit som en chock och just nu mår jag allmänt pissdåligt. Gräver ner mig i det som satan och tänker på det VARJE dag! Det är oerhört jobbigt. Jag har svårt att ta att han inte berättade om detta. Kvinnan som är mamma till sonen verkar dessutom psykiskt sjuk och har en blogg där hon hänger ut honom som en ren idiot. Jag har svårt att inte låta bli att titta på den där bloggen och jag önskar att jag aldrig fått vetskap om den. Min kille säger åt mig att sluta läsa för han bryr sig inte. Men hur sjutton ska jag gå vidare? Jag vill inte lämna min kille då vi haft ett superförhållande innan detta kom till känna.
