Min kille har inget luktsinne!!

Och han har aldrig pratat med en läkare om det? Det borde han nog.

Jag föredrar också alternativ medicin men i det här fallet känns det som om det vore klokast att börja hos en öron-näsa-halsdoktor.

Min sambos vän har så gott som inget doftsinne heller. Mat smakar av den enkla anledningen att smaklökarna fungerar. Alltså smakar maten "som den ska" för honom dvs surt, salt, sött eller beskt. Tror att det är det din pojkvän menar. Har han aldrig kunnat känna dofter så smakar ju maten som det ska (även om det för oss betyder att det inte har några som helst nyanser).

min f.d svägeska hade heller inget lukstinne, det enda hon kunde känna var kaffe, lika som din pojkvän.
hon fick ut bra mycket pengar från sitt försäkringsbolag, så jag antar att det inte finns något medicinskt att göra då hon förmodligen åtgärdat det då.

låter som du lider mer av detta än vad han gör.
säger han att han inte har något lukstinne så har han förmodligen inte det.

Jag är likadan! Mitt luktsinne försvann succesivt sen jag var 12 år, och nu är det helt borta. Men jag känner fortfarande hur mat smakar osv. Läkarna vet inte vad det kan vara, men de gissar att min astma har något med saken att göra.

Min man har inte något luktsinne heller men det stör inte honom och det stör inte mig heller...

Han kan känna att det sticker till/börjar hosta av extremt starka grejer - alltså kemikalier o sånt...

Han förlorade luktsinnet i en mindre olycka som barn.
Smaksinnet är intakt...

Men kolla med en öron-näsa-hals-läkare o se om de kan hjälpa?

Min kille hade ganska mycket allergi när han var liten och fick några slags tvivelaktiga mediciner som han själv tror kan vara orsaken till att kan inte känner lukt. Tänkte på det du skrev om astma...

Hur tycker du att det är att leva utan lukter?

Nej varken eller... men det hade nog inte påverkat honom eftersom han aldrig kännt lukt.

Vad intressant det där med kaffet!

Han tycker själv att det är en sorg att inte känna lukt, framför allt att inte kunna känna doften av en kvinna som han själv säger.

Jag kan inte säga att jag lider något särskilt av detta... jag tycker synd om honom eftersom han själv sörjer sitt doftsinne. Själv är jag bara väldigt glad att kunna känna doften av honom som luktar så gott.

Det är ingen zinkbrist. Jag har samma sak. Känner någon enstaka lukt ibland men väldigt sällan. Har dock inget fel på smaksinnet. Vad sorgligt att du tror att din pojkvän när han anförtrott sig åt dig.

Och jag HAR uppsökt läkare ang detta. Läkaren sa att om man aldrig haft ett luktsinne (så länge man kan minnas) så är det osannolikt att det går att göra något åt det. Antingen kan det vara så att slemhinnorna av någon anledning är svullna i näsan och därför blockerar receptorerna framme vid pannan, eller så har man fått något slag eller liknande som ung och att de därför, eller av annan anledning, helt enkelt inte fungerar. Och då är det inte mkt som kan göras. Och varför skulle brist på luktsinne påverka smaklökarna? Dofter intensifierar smaker, men det ena utesluter inte det andra.

Nej det är absolut inte så att jag misstror min pojkvän, då missförstår du mig eller så har jag uttryckt mig klumpigt. Jag bara funderar på den fysiologiska mekanismen. Jag menar, de smaker man känner på smaklökarna på tungan kan ju bara särskilja de basala smakerna sött surt salt bittert och umami... smaklökarna har ju ingen förmåga att binda molekyler från specifika smaker tex de olika molekyler som bygger upp tex kryddor. Jag menar inte att min kille skulle ljuga om att han känner smak men att han uppfattar smak på ett annat sätt än jag.

Så att min kille tex känner smaken av vitlök/curry/hallon tänker jag borde vara omöjligt utan fungerande luktsinne. Men jag förstår att man kan skilja olika smaker åt med hjälp av smaklökarnas basala smaker samt synintryck, konsistens etc.

Luktsinnet förstärker ju inte smaksinnet utan snarare specificerar det..

Hoppas du inte tar illa upp, du får gärna förklara hur det är för dig! Eller argumentera emot mig om du tycker jag har fel...

Jag tror nog att mitt smaksinne säkert är annolunda än någons som har luktsinne. Jag tycker inte att mintte smakar mint...utan det måste sitta i lukten. Vissa subtila kryddor känner jag inte men i allmänhet så gör jag det. Men som sagt, det är svårt att jämför då jag aldrig haft ett luktsinne och kunnat jämföra. Läkaren sa att detta inte är vanligt..men som du ser så förekommer det.

Det är ett lite känsligt ämne för mig då jag väldigt gärna skulle vilja känna dofter. Oftast tänker jag inte på det. Men när jag uppsökte läkare för några månader sedan så kände jag plötsligt hopp...som like snabbt krossades. Ingen kan nog förstå som inte varit i samma sits hur gärna man skulle vilja. Då känns förslag som "zinktillskott" lite som ett slag i ansiktet, även om det säkerligen inte var menat så.

Tack för att du berättade lite om hur du upplever det! Det är känsligt för min kille också och jag känner inte att jag vill pressa honom med en massa frågor som bara är för min egen skull. Nej, det är nog omöjligt för dig att veta hur mat smakar för mig på samma sätt som det är omöjligt för mig att veta hur mat smakar för dig.

Jag kan inte förstå hur det känns att vara i din och min killes situation men jag förstår känslan i att få förhoppningar och sedan få dem förkrossade.

Hoppas vetenskapen hittar ett mirakel en dag!

Och sen tror jag inte att du har helt rätt med det där att man bara känner sött, salt, surt osv på tungan. Visst, det gör man ju...men man känner ju även igen kombinationen av dessa mm som varje matprodukts smak. Jag vet inte hur det funderar...men jag känner ju igen smaker även om jag inte kan känna någon lukt. Fast återigen, hur detta förhåller sig till den smak som någon med luktsinner känner, det vet jag ju inte...

Nej men det där har du ju helt rätt i... alla smaker är ju en kombination av de där smaklökssmakerna och varje sak man äter har ju sin unika sammansättning av dessa i olika delar.

Anonym (em) skrev 2009-08-31 21:35:40 följande:

Tack för vänliga ord och medkänsla, det värmer. Låter som att du har en bra inställning till problemet.

Jag kan berätta att en sak som jag upplever som jobbigt är att jag inte vet om något luktar illa. Därför blir jag lite paranoid och orolig för att jag ska lukta illa eller att något hemma hos mig ska göra det och försöker bedöma detta på andra sätt. Är nästan överdrivet renlig för att vara på den säkra sidan. Och jag kan inte ens försöka förklara hur sårande det har varit när jag under min uppväxt frågat folk som står mig nära (familj) om något luktar illa, och de reagerat på ett inte-tillmötesgående eller otåligt sätt. Då känner man sig verkligen "handikappad", ledsen och frustrerad. Man vet inte själv och vill inte störa för att man ser att någon inte vill hjälpa. Min man är underbar om jag någonsin ställer en sådan fråga...men det gäller att inse detta och vara extra omtänksam som anhörig tror jag. Nu vet jag inte om det är så för din pojkvän, men det kan vara ett tips om situationen någonsin uppstår.

Anonym (em) skrev 2009-08-31 19:53:49 följande:

ja det tycker jag med, kaffet alltså =)
hon höll för övrigt på att "bränna" ner huset en gång då något i ugnen brändes vid och hon stod i badrummet med stängd dörr och inte kände lukten eller såg röken. ganska läskigt på så sätt, att inte kunna lukta sig till fara.

kan tänka mig att det skulle kännas sorgligt att inte kunna lukta på sin partner...
min pojkvän har delvis inget luktsinne då han har problem med svälld näsa. läkaren skrev ut ett nässpray som ska verka avsvällande men hade motsatt effekt =(
verkar inte vara det lättaste att göra något åt ickebefintligt lukstinne, svällda slemhinnor mm...

en sak som jag hört, på tal om smak och lukt, är att du inte kan känna kanel smak om du håller för näsan...?

Jo men jag har en bra och okomplicerad inställning till det. Men jag är också väldigt nyfiken på hur saker hänger ihop. Det är nog därför jag skriver om det här. Jag tycker det är intressant och viktigt att veta så mycket som möjligt.

Min kille pratar också om den där nojjan att han själv ska lukta illa och säger att han nog är den mest renliga personen på sitt jobb( har ett fysiskt krävande yrke) och duschar hellre en gång för mycket än en gång för lite. Innan han berättade om sin luktbrist så frågade han flera gånger om jag tyckte att han luktade illa och jag tyckte det var lite märkligt. Men nu kan jag förstå det hela bättre...

Ha det så bra! Tur att du har en fin man...