Anonym (Cammi) skrev 2010-11-15 22:27:37 följande:
NoWiMom skrev 2010-11-15 21:24:47 följande:
Jag är helt rådvill faktiskt, förra gången var jag bombsäker på att det var en kille från dag 1, men nu är jag osäker, du då?
Ja hittills så är den mycket mer symtomfri, även om ett lätt illamående börjat infinna sig så är det helt uthärdligt

Å andra sidan blödde jag jättemycket min förra grav och trodde det var missfall varje gång, satt på gynakuten för jämnan.. Så det hoppas jag slippa denna gången.
Har du några speciella minnen från förra gången?
Aha, ett år, då kan jag förstå att du har fullt upp

Rolig tid, men man uppskattar nog allt mycket mer så här i efterhand. Tror du att man kommer ta vara på tiden och njuta mer av nästa bebbe och inte bara längta efter nästa steg i utvecklingen. Jag hoppas att jag kommer att göra det, för jisses vad fort tiden går. Nu är min "bebis" blöjfri dygnet runt, somnar själv, ingen napp, ingen välling, inget bebis-aktigt alls kvar! Saknar det faktiskt
Ja det kan jag tänka mig att det är skönt att få lite ro inför julhelgen, vad innebär kupp-test, eller vad kollar dom då? (ursäkta min okunnighet).

Jag var supersäker på att de var en kille första graviditeten. Det fanns inte på kartan att de var en tjej därinne. Så jag blev ganska så förvånad när hon föddes. Hon hette sitt killnamn som vi bestämt åt bebisen i magen ett bra tag efter de hon var född haha:P
Oj va jobbigt de mårste vara att blöda så! Aldrig varit med om de men jag ahde garanterat trott missfall om bara minsta lilla plutt blod kommit. Jag är så känslig!
Jag har läst lite i min graviditetsbok som jag fyllde i förra graviditeten och jag var ganska så symptomfri vissa veckor. Jag var bara väldigt trött! Åt järntabletter, drack blutsaft och åt grönsaker med järn i och hade ändå lågt järnvärde. Hoppas jag slipper vara så trött denna gången för nu kan jag ju inte gå och lägga mig mitt på dagen och sova som jag kunde förra gången.
Ja jag tror nog de stämmer, när man har fått ett barn så är man så ivrig på att få se utvecklingen och att dom ska bli större fort:) Man uppskattar nog bebistiden mer med andra barnet, man vet ju att dom kommer växa upp snabbt ändå=) Sen när bebis nr 2 är stor vill man väl ha en till;)
Jag har flera vänner som väntar sitt andra barn nu, har jag fått reda på nu i veckan:) Och verkligen alla känner sig mindre gravida denna gången. Väldigt lustigt.
Kubbtest (skrev fel innan, de heter kub inte kup) är när man tar ett blodprov på mamman och sen näter man bebisens nacke för att kunna räkna ut antal % chans att bebisen har någon kromosomavvikelse som down syndrom etc. Vi har pratar om de och så klart vill man ju ha ett friskt barn. Ett abrn med bara down syndrom är nog ingen fara men ofta lever dessa barn ett kortare liv och har hjärtfel:/ Både jag och sambon vill inte ge de livet till ett barn känner vi, och till oss med allt vad de innebär (sorg och sjukhusvistelse om bebisen då har ett allvarligt hjärtfel)
Ja då har vi bf med bara en vecka emellan:) Fick du innan bf eller efter första gången?
Ja, jag kommer nog också vilja ha en 3:a sen, ska nog inte vänta fyra år tills den dock..hehe..
Jag har en gravid kompis som väntar sitt första och hon har all världens symtom! Jag har också den uppfattningen att det verkar bli mindre symtom för många andra gången. Undra om det kan ha något att göra med att man är så inställd på att få symtomen så de helt enkelt tänker "nähä du!" fniss..
Jag kan förstå det, jag vill nog inte göra sånna test av den anledningen att jag hade nog inte klarat av att ta bort det barnet ändå, förstår absolut hur ni känner och tänker, bara det att jag är inte den typen som är stark nog att göra något åt, så då är det lika bra att inget veta tänker jag.
Jag gick över 16 dagar sist, stor som ett hus var jag. Själv då?
Du får gärna skicka ett mail till mig om du inte vill fortsätta som anonym då förståss, tycker det kunde vara kul att fortsätta hålla kontakten sen när tråden försvinner med