Oj, trodde att tråden dött ut. Tack för alla era svar, även de som var lite OT. Först och främst vill jag påpeka att det, enligt alla läkare vi pratat med, inte alls är så att psd alltid beror på andningshinder eller de andra riskfaktorer man alltid pratar om, som att barnet skulle vara för varmt. Hade det varit så hade ju i princip inga barn dött i psd. Med vår pojke följde vi alla råd. Han ammades, han var inte för varm (sov i bara blöja den morgonen) och han sov på rygg osv. Att finna sitt barn livlöst trots att man "gjort allt rätt" är inte vi ensamma om. Man vet helt enkelt inte varför psd inträffar. Det är svårt att ta till sig att det är så, att inte tänka att vi måste gjort något fel alls utan bara drabbades av en extrem extrem otur.
Vi tänker kring ärftlighetsfrågan att vi ju inte kan göra mer än att ha larm till lillsyskonet och lära oss hlr. Vi kommer alltid att vara rädda för att detta ska drabba oss igen, det är ofrånkomligt. Tyvärr är vi ju inte bara rädda för psd nu, vi vet ju att det inte bara är sjuka barn som dör utan att man kan förlora ett barn på minst en miljon olika sätt.
(Angående hlr så är det ändå ganska självklart att man ska göra det annars hade ju inte sos sagt det när man ringer och säger att ens barn inte andas eller har puls.)
