Jag tog aldrig mer än 50mg, men jag hade i och för sig ingen djup depression. Det räckte. Har tagit i över ett år. Ska nu sluta och har nu tagit halv dos i en månad. Väntar på rätt tillfälle att sluta helt...Planerar in en vecka när jag är helt ensam hemma, då kan jag vara upp och ner och bråka med mig själv bara. Ska nog också däremellan ta medicin varannan dag under nån vecka så det inte blir helt för tvärt avbrott.
Man är ju så lugn och stabil när man tar medicinen. Men å andra sidan saknar jag känslorna, de våldsamma lyckokänslorna, och att kunna bli rörd och gråta en skvätt, att leva och känna.
Det är på gott och ont med medicinen. Fast om man är ett nervvrak, bara ledsen, ja, då finns det ju inga alternativ.