X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
Det är helt absurt att du förlorat dina barn. Har du fortfarande uppehållstillstånd? Har du rätt att flytta dit om du vill? Hur gamla är barnen?
Nej, man förlorar uppehållstillståndet när man flyttar ut igen. Jag lyckades ha kvar det i över ett år för att jag sa att jag var mellan landen medans jag väntade på första rättegången, men varje gång jag åkte dit riskerade jag att bli hemskickad igen för det var ju inte helt ok att jag reste med mitt greencard. Så jag gav frivilligt upp det för att vara på deras goda lista...jag har nu ett papper som visar att jag frivilligt gav upp det som kan hjälpa mig att återå mitt greencard om jag skulle vilja flytta tillbaks.
Men jag kan inte flytta tillbaks och det skulle absolut inte ändra på något ändå (har pratat med min advokat om det och han säger att det inte skulle göra någon skillnad, jag skulle inte få vårdnaden ändå)
Barnen är nu 10 år, 7½ år och 4½ år gamla.
X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
Ok, men dina barn, hur mycket vet och förstår dom? Pappan har väll antagligen försökt "hjärntvätta" dom kan jag tänka mig.. så att de bara hört hans version. Men en dag kommer de väll få reda på sanningen och då blir det nog inte roligt för pappan. Jag kan knappt förstå hur du har lyckats klara dig utan att ta till drastiska åtgärder, tror inte själv att jag hade varit så stark, jag hade nog flippat ut och gjort någor riktigt dumt och olagligt.. men samtidigt förstår jag ju att man inte vill hamna på "fel" sida med USA.. de är inte att leka med och det är ju lite som att gräva sin egen grav.
Har du testar att gå ut i medier i Sverige men kanske framförallt i USA med detta? Kanske inte hjälper men värt ett försök.
Vet inte hur ditt liv ser ut nu om du har ny familj eller så men det finns ingen möjlighet för dig att flytta till USA och ansöka om att bli medborgare för att sedan överklaga i domstol. Om man lyckas bli amerikansk medborgare borde ju chanserna till att få delad vårdnad av barnen öka betydligt.
Barnen vet en del, men jag har varit noga med att försöka hålla dem utanför så gott det går. Exet har snackat mycket skit som jag fått städa upp efter, men barn är smarta och dem kan sålla bland det dem hör. Vid ett tillfälle sa min äldsta att "pappa säger ditten och datten, men jag vet att det inte är sannt" Då var hon 7 år gammal.
Att bli medborgare kräver inte bara att man bor där, man måste (om jag minns rätt) ha bott där i ca 10 år (5 år om man är gift med en amerikan vill jag minnas) innan man får ansöka om det...och om 10 år är barnen så stora....det är liksom inte ett alternativ. Media har inte varit intresserade, varken här eller där (ja, jag har provat allt)
att leva med det här tror jag inte har så mycket med styrka att göra, man gör det man måste. Vilket alternativ hade jag? Att lägga mig ner och dö? Nej, det var ju därför jag flyttade hem, för att leva och orka kämpa för dem. Sedan är det visserligen jävligt tröttsamt, men ja...annat alternativ finns inte. Och jag tror på att om man gör allting rätt så har man inget att ångra...så jag följer reglerna och lagarna och hoppas att det en dag lönar sig. Dessutom, följer man inte reglerna när det kommer till USA så riskerar jag att aldrig få se dem igen och det finns det inget i världen som kan få mig att riskera.
Ok förstår hur du tänker, det är starkt. Funderar på en sak angående detta med att bli Amerikans medborgare, borde det inte gå betydligt lättare och räcka med skäl att man har barn som bor i landet och inte får resa till dig? Det borde ju väga mycket tyngre (tycker jag) än att bara vara gift med en amerikan.
