Vad vore poängen med det?
Alla kan ju välja fel, eller kan man växa ifrån varandra i en relation. En del trivs som singlar i några år emellanåt och varför skulle jag ligga sömnlös över deras singelstatus om de inte själva gör det?
Är det någon jag känner lite mer kanske jag däremot kan ana mig till varför det inte funkar, och då kanske man i vissa fall tycker att det är synd att personen inte själv ser vad problemet är, om samma scenario upprepar sig gång på gång.
Men vissa saker är man kanske inte villig att ändra på, och priset är kanske då att man förblir ensam.
Fast det är ofta synd på rara ärtor, för det finns kanske möjlighet till kompromisser.