Det hade varit konstigt om du inte hade varit det, det är vi alla innerst inne...vissa erkänner det och andra håller inne med detta men i slutändan är vi alla nervösa. Kanske beror det på att vi inte vet vad som kommer att hända?! Att vi inte ha makt över ödet?! Att helt enkelt inte ha kontroll över situationen
Tips och råd... Det är lättare sagt än gjort, jag kan säga att alla snubbar runt omkring mig gav mig tips o råd om allt möjligt och jag har kommit på att det allra bästa är att uppleva allt själv och ta beslut vid varje ögonblick. Dels så att du själv inte blir besviken över att det inte blev som du trodde och dels så att du inte låser fast dig (pluggar in) vi olika situationer =)
Min fru och jag bestämde oss för att köra vår race, det var tur det. För hade vi följt allas råd så hade det blivit pannkaka :P Utan att skrämmas så tog våran förlossning 50 timmar...tillslut blev det akutkejsarsnitt och vi tog säkert 10 olika beslut på plats.
Det jag kan säga av egen erfarenhet, var där för henne. Håll hennes hand, ge henne vätska, låt henne inte ha lustgasen hela tiden så att hon inte spyr eller svimmar, ha tålamod, var lyhörd, peppa och säg hur duktig du tycker att hon är, ha en blickpunkt (vi hade en liten nallebjörn ståendes på ett skåp som våran dotter fick när hon föddes) För att hon ska kunna komma ihåg att när allt detta är över så kan ni njuta av den lilla(e). Det är så idrottsmän gör, visualiserar målet ;)
Och du... Du kommer att räcka till. Jag behöver inte känna dig för att veta det... Instinkten kommer fram ska du se =)
