Gravid mha IVF, BF jan-feb 2011

Embla;
Stackars Adam, inte lätt att behöva vara så mycket sjuk i början  
Förhoppningsvis så smittas han inte av dig, jag håller tummarna! Och hoppas på att du ska krya på dig snart!

pepparpeppar så har Loa klarat sig, jag blev däremot helkass när han var ett par dagar gammal, turligt nog så sov han mest då, så jag låg däckad med honom i sängen och mannen tog hand om en däckad Sam på soffan så det löste sig
De första två veckorna hade både jag och mannen fruktansvärt dåligt samvete gentemot Sam, sen diskuterade vi och sa att vi skulle försöka att inte ha det eftersom Sam faktiskt inte verkade ta det alltför hårt att lillebror kommit..
Men jag pratar fortfarande mycket med honom om att det är okej att inte tycka det är så roligt att ha fått en lillebror varenda dag, att man får ha dåliga dagar med..
För övrigt är jag faktiskt förvånad över hur smidigt det gått, dock är det tufft vissa dagar att ha båda hemma eftersom det aldrig slår fel att i samma sekund som Sam behöver ha hjälp med ngt så börjar Loa skrika
Sen har Loa helst velat ligga vid bröstet hela tiden, men nu har han börjat ta napp lite iaf och han tar även flaska, så vissa mål får han flaska av pappa istället så jag kan ägna mig åt Sam, helt perfekt!

zygo;
*host*
Där är jag aningen oansvarlig, Loa har redan hunnit med ett antal besök på Ica, ett par rundor i vår videobutik, 2 turer på lekland och 2 turer till tekniska museet i Malmö och säkert ett par andra ställen som jag glömt
Blä för vaccinationer! Hoppas att allt går bra! Det där tänkte jag aldrig på med Sam, att de inte tar hänsyn till den korrigerade åldern, rätt skumt faktiskt eftersom den tas i beaktande när det gäller utvecklingen..

Hur stora är era små nu?
Loa vägde ju 2820gram och var 50cm när han föddes och i onsdags, dagen innan han blev 5 veckor vägde han 4030gram och var 53cm..
En viss skillnad mot Sam som vägde det vid ungefär 2½ månads ålder!

Jag är så satans lat och ordnar aldrig ladda upp foto här på fl längre, men om ni är nyfikna på honom så hittar ni foton här;

Embla: Vad jobbigt det låter att stackars lite har varit sjuk så mycket... Snart är det värsta virustiden över, hoppas han får bli frisk snart! Och du med =)

Zygo: Ja, det sägs ju att man ska hålla dem ifrån folksamlingar så mycket man kan nu fram till våren när virusen sprids som mest. Tyvärr är det lite svårare när man har två barn, så Lennox har fått vara med på det mesta ändå. Det går ju inte att hålla sig inne och nöja sig med promenader utomhus för mig, då skulle den stora killen bli galen här hemma. Dessutom måste jag ju hämta och lämna på dagis, så dit får ju Lennox också följa med. Men trots att vi andra har varit förkylda i omgångar har faktiskt Lennox klarat sig utan att ens bli lite snorig. Än så länge.

Carro: Lennox vägde 3160 när han föddes och var 49 cm lång, i veckan (6 veckor gammal) vägde han 4770 och var 56 cm lång. Nu ligger han precis på medelkurvan.

Ja sjukdomarna har härjat här med, trots att vi varit så noga med att inte vara i folksamlingar och att sprita händerna så fort vi kommit in o dylikt! Ronja vart dunderförkyld när hon var 4 veckor i alla fall!! :) Stackars liten blev så snorig o hostig o mamma fick så dåligt smavete! Men hon piggade på sig på en vecka! Tack o lov!

När Ronja föddes vägde hon 3030 o var 48cm lång.
Ronja är nu 6 veckor gammal (idag faktiskt).
för 5 dagar sen vägde vi henne o då vägde hon 3890 och var 55cm lång.. så det går framåt! :)

det jobbigaste just nu är att Ronja förmodligen har Kolik, vilket håller på o gör hennes mamma o pappa galna snart! Vilket skrik... flera timmar i sträck, varje dag!! :(

Kul att läsa om er små som växer och håller på att bli små personer! Visst är det underbart när första leendet kommer!?

Hej allihopa. 

Fredagen den 11/3 föddes äntligen vår Elias. Han kom på bf + 10, precis som storasyster. Han var 56 cm lång och vägde 4 kg. Det började med värkar natten till den 10:e och så gick vattnet. Men efter det stannade det av. Fostervattnet var dock färgat så vi fick åka in på kontroll. Eftersom värkarna var borta men vattnet fortsatte att vara färgat så fick jag stanna kvar och blev flyttad till perinatalavdelningen. Där blev det en lugn dag med promenader till pressbyrå och restaurang för att få tiden att gå¨. Jag var helt inställd på ingångsättning eller snitt dagen efter. 

Maken fick åka hem på kvällen. Lite innan midnatt vaknade jag av värkar och kunde inte ligga stilla. Vankade omkring i korridoren och fattade efter ett tag att värkarna kom regelbundet var 6 min. Sen blev de starkare och kom allt oftare. Vid 3 på morgonen ringde jag och väckte maken och berättade att han fick palla sig dit och att jag var öppen  3 cm. Han blev rätt paff. Vid fyra blev jag flyttad till förlossningen och fick äntligen lustgas. Den nyttjade jag till fullo under alla de timmar som sen följde. Någon gång längs vägen fick jag även epidural vilket var underbart. Elias  hjärtljud gick ner under några gånger och vid varje krystvärk när jag kom så långt. Så de bestämde sig för att ta ut honom med sugklocka. Efter att ha gjort ett klipp så drog de ut honom tjugo i sex på kvällen. Det var så underbart att få höra hans skrik och att det inte blev akut snitt ännu en gång.

Elias föddes sugande och tyckte att det tog för lång tid att sy mig så att han kunde få äta. De senaste fem dagarna har han gått upp 300 g så amningen fungerar. Storasyster är jätteduktig och hämtar gärna nalle och filt till honom. Hon verkar väldigt förberedd på att han skulle komma och tar det väldigt naturligt. Men hon är lite extra mammig så det gäller att ge henne sin tid.  

Jag har en kompis som innan RUL var beräknad till exakt samma dag som jag. Otroligt bara det. Hennes två tidigare barn hade dock fötts i v 37 och 38 medan jag gått över, så vi trodde det skulle bli likadant igen. Men tiden gick och vi gick båda där och väntade. När jag kollade min mobil efter förlossningen så hade jag fått ett sms från henne att hon också var inskriven. Och när jag skickade ett svar om att vi fått vår son, så visar det sig att även de fått sin son 3 h efter oss i rummet precis mitt emot. Vad är oddsen för det?! Vi hamnade sen båda på perinatal och fick många mysiga matstunder ihop. Vi träffade även en annan familj hemifrån som fick en dotter dagen innan oss. Rena "kändisträffen". 

Grattis Isa!! Vad skönt att höra att det gick bra och att du fick dina värkar tillslut =) Hoppas att allt går bra för er där hemma och att ni har det mysigt i bebisbubblan!

hej tjejer, det har varit tyst i tråden länge nu..

Hur är det med alla?

med oss är det jättebra, Emil är en jättesnäll bebis

vid 3 månaderskollen vägde han 5520 kg och var 60 cm lång

igår var det exakt ett år sedan vi gjorde äggplock och Emil blev till, så nu låg han i ett värmeskåp och väntade på mig

Är exakt ett år sen här med, fast idag.
Tänk om vi hade visst detta då, att allt skulle gå såhär! Underbart <3

Allt är fint här med dottern också, hon har sin 3månadersutvecklingsperiod nu (är ju född 5 v för tidigt så hon är drygt 4 månader gammal).

Allt är bara bra. Ibland undrar jag om det verkligen kan vara så här bra. Har fått världens snällaste dotter. Allt funkar hur bra som helst. Men tiden rusar verkligen iväg, hon är redan 3,5 månader! Vid 3-månaderskollen och vaccinationen så vägde hon 6635 g och var 62 cm. Hon växer verkligen så det knakar. Och sjukdomar har hon klarat sig från hittills. Och sover på nätterna gör hon också. Och så är hon glad för det mesta. Så vi njuter i fulla drag, för vem vet, det kan ju ändras vilken dag som helst.

Zygo: har tänkt mycket på dig. Jag hade inte heller nån mjölk när min dotter föddes. Lyckades pumpa igång den efter några veckor men då var det försent: Tyra Lynne ville inte ta tutten. Hon spände sig som en banan och blev arg om jag försökte. Det tog mig en månad att komma över. Har pumpat det lilla jag har och gett det utöver ersättningen. Nån dag efter att vi äntligen blivit utskrivna från sjukhuset fick jag ett psykbryt och bara geät och ville inte ha med lillan att göra för att hon vägrade ta tutten... Det vände efter att jag hade fått gråta ut hos min fru. Nu e hon snart tre månader och väger 5,5kg och mäter 62cm. Äntligen har hon kommit ikapp sin viktkurva och tom gått lite över. När hon föddes var hon 53cm och vägde 3040g.

 Det är folk som fortfarande frågar om jag ammar, men jag svarar bara att "nej, det gör jag inte. Det blev inte så." Och jag sörjer det ännu, men än mer att jag inte fick igång någon bröstmjölk, bara jag hade fått ge henne det i flaska så hade det känts lite bättre.
 Låter härligt att det går på rätt håll! Fint namn ni gett henne också.
I helgen hade vi välkomstkalas för dottern, istället för dop då. Var himla kul att samla alla på "båda sidor" av släkten.

va härligt att ni alla verkar må bra, mammor som barn  
Med oss är det också bra! tiden rusar verkligen förbi och Adam börjar bli en stor kille nu Så kul att se honom utvecklas och bli större. Förra helgen döptes han och vi hade överraskningsbröllop, så numera är jag fru och har barn. Det skulle jag aldrig gissat för lite mer än ett år sen!!

Jag har lite tappat familjeliv i det här nu när jag fått barn. Jag förknippar det så mycket med mitt kämpande så det känns lite skönt att inte längre vara besatt av att logga in här.  Men den dan vi bestämmer oss för att försöka med syskon lär jag väl hänga här jämt igen... 

Skönt att höra att det går bra för er tjejer! Jag har liksom Embla tappat Familjeliv ganska mycket... Var aktiv i en annan tråd också med folk här i Göteborg som fick barn dec-feb. Vi har flyttat över hela tråden till facebook och träffas mycket och fikar dessutom, så jag är nästan aldrig inne här på FL längre. Hoppas på att kunn aha lite sporadisk kontakt med er i den här tråden ändå, vi följde ju varandra väldigt länge i graviditeterna =)

Lennox är också en liten ängel, sover på nätterna och skrattar sig genom dagarna. Vi hade ju lite lindrigare kolik-problem i början, men det löste sig när jag slutade äta mjölkprodukter. Nu ammar jag inte alls längre, Lennox gick ner på viktkurvan både på 3-månaderskontrollen och 4-månaderskontrollen, så efetr mycket kämpande med mat så gav jag upp och gick över på ersättningen. Jag försökte först i några veckor att ge tillägg som kompliment till bröstmjölken, men han vägrade. Så jag fick gå över helt till flaskan för att få honom att äta ersättningen, och det kändes liksom som att det viktigaste var att han blev mätt och växta som han skulle. Jag är glad för de nästan 4 månader som jag kunde helamma i alla fall.

I helgen hade vi namnkalas hemma i trädgården. Jättemysigt och fint! Hur har det gått för er andra med dop och namnkalas?

Nu är det sommar tjejer!! Det känns på nåt sätt som det alldeles nyss var svinkall vinter och man var höggravid... =)

Ni vars barn sover hela nätterna: vad e hemligheten?? Tyra Lynne sover fem timmar i början av natten o vaknar sen var tredje till varannan timme o vill ha mat eller bara rapa o kräkas lite... Tremånaderskontrollen gick bra även om ena sprutan gjorde galet ont. Hon vägde 5,9 kg och mätte 63cm.