Thailändska kvinnor

Jag garderade mig inte alls. Självklart kan kärlek uppstå i de här fallen också men då är ju allt frid och fröjd. Problemet är de kvinnor som faktiskt utnyttjas och att det förekommer kan knappast du heller förneka.

Majoriteten av thailändskorna i Sverige kommer från Thailands fattigaste provinser. De utgör också den absolut största gruppen av alla utländska kvinnor som söker sig till Sveriges kvinnojourer. Det går inte att förneka att det finns män som utnyttjar de här kvinnornas utsatta situation.
Jag citerar en artikel i SvD: 

"Thailändska ambassaden i Stockholm har till och med inrättat en särskild tjänst för problematiken. Thanawat Vesanto, ansvarig tjänsteman, berättar om ett ökat antal samtal från desperata kvinnor.

Han har dragit igång ett nationellt nätverk för kvinnor som inte vet vart de ska vända sig. Förra året reste han runt i Sverige och träffade socialtjänst och lokala thaiföreningar.

–Många har blivit utkastade eller har andra problem. Mannen har ofta förändrats från när de möttes i Thailand då han var snäll och betalade för familjen. Jag tror tyvärr att det här kommer att öka, säger han.

–Männen vill kanske ha en thailändska för att hon är bra på att ta hand om huset, är vacker och artig. De vill ha en gammal hierarki, inte ha det jämställt som i Sverige."

www.svd.se/nyheter/inrikes/allt-fler-thailand...
   

jävligt bra skrivet! :) du har förstått det hela och jag håller med dig om allt du skriver!

Kallas retorik - att gradvis förskjuta disskussionen från ett ämne till ett anat soma passar ens syften bättre. Ts tog inte upp en fråga ang prostitution eller som du säger "Jag vill inte leva i en värld där människor köper varandra". Vem vill det ?

Så för att påminna dej och andra så skrev ts "Har alltid undrat varför endel svenska män föredrar thailändska kvinnor framför oss svenska kvinnor!"

Det kan vara en intressant disskussion - människohandel är vi nog alla emot hur gäna än du vill vrida tråden i den riktningen.

Jag fokuserar på vad jag vill i mina inlägg. Det här är ett internetforum och inte en debattävling där man måste följa retoriska regler, (som du tydligen har satt upp), eller ha ett visst syfte. Jag uttrycker min syn på företeelsen och det står mig fritt.
Det är flera inlägg som har fokuserat på andra aspekter av vissa svenska mäns preferenser för thailändskor ovan, majoriteten egentligen, så jag vet inte varför just mitt skulle vara så anmärkningsvärt OT.

Jag anser dessutom att frumiport i många fall är människohandel och det är en del av svaret på TS fråga om varför vissa svenska män väljer thailändska kvinnor framför svenska: Därför att de kan. De ekonomiska orättvisorna gör det möjligt.
Sedan får de tycka att svenskor är gnälliga och tråkiga eller vad det nu är men de skulle inte ha möjligheten att välja och vraka bland kvinnor från fattiga länder om inte världen såg ut som den gör. Om man inte kan tillstå det så är man i bästa fall naiv.

Det är ju intressant att tjänstemannen från thailändska ambassaden som jag citerar ovan säger att svenska män verkar vilja ha "en gammal hierarki, inte ha det jämställt som i Sverige." Det är också intressant att ambassaden har varit tvungen att inrätta en särskild tjänst för utsatta thailändska kvinnor i Sverige eftersom kvinnorna uppenbarligen inte är nöjda med det gamla hierarkiska upplägget.

Det är egentligen omöjligt att svara på TS fråga eftersom det självfallet är individuellt varför en man föredrar thailändska kvinnor framför svenska men med tanke på hur många thailändskor som far illa i Sverige, vilket t.o.m. thailändska ambassaden alltså bekräftar (pinsamt nog för Sverige), så har en stor del uppenbarligen inte så ädla syften.

Det innebär förstås också en tydlig obejktifiering att föredra en viss nationalitet/etnisk grupp framför en annan, oavsett om man går igång på thailändskor, gambianer eller italienare. Det är ju inte individen man ser då utan de egenskaper och attribut man tillskriver en hel grupp, vilket i sig ger mig riktigt obehagliga associationer när det gäller människosyn.



      

Jag kan tillägga att jag arbetar med invandrare från fattigare länder och en del papperslösa personer. Jag ser samma fenomen när det gäller t.ex. unga araber och afrikaner som lever med betydligt äldre kvinnor för att få uppehållstillstånd. Det är inget snack om varför, de vet båda två vad som gäller. Många blir också utnyttjade som billig arbetskraft, både av privatpersoner och företag.

Varför väljer man en fillippinsk hushållerska framför en svensk, en polsk bärplockare framför en fackansluten svensk, en ung arab utan papper framför en medelålders försoffad svensk man, en thailändska framför en gnällig svenska?
Därför att man tillhör den priviligierade delen av världens befolkning och därmed kan utnyttja resten. Det är grundförutsättningen och den är fel på alla sätt. 
Om sedan kärlek uppstår i det enskilda fallet så är det ju bara vackert och ingen annans problem.

Hej

Snubblade in i denna tråd.
Roade (ibland rös jag) mig med att läsa igen div. inlägg. Debatten väcker många tankar inom mig. Varför... läs vidare!

Jag har INGEN erfarenhet av thailändska kvinnor. Har endast haft förhållande med kvinnor som varit etniskt s.k. svenska. Dessa förhållanden har varit både bra och mindre bra och då menar jag känslomässigt, sexuellt och på andra vis.

Jag har nog aldrig upplevt att jag har svårt med kontakten med svenska kvinnor.
Om det är något som jag personligen tycker är ”svårt”, så skulle det var själva ”jakten”. Missförstå mig rätt, när jag använder ordet ”jakt”. Men tycker t.ex. det som pågår på vissa dejtingsidor på nätet, påminner lite om det.

Många här framhåller de thailändska kvinnornas attribut.
Kan inte säga emot er. Själv anser jag, att de kvinnor jag ser dagligen runt omkring mig (Skåne/Köpenhamn), förmodligen är bland världens vackraste. Men har man som jag, kommit upp till de snart 50, kanske jag inte skall förvänta mig att de är speciellt intresserade av mig.

 

Har ibland lekt med tanken att träffa en kvinna från ett annat land.
Men är inte naivare, än att jag inser att det finns div. problem och ev. varningsklockor att ta hänsyn till.
Jag skulle nog inte kunna leva i ett ojämnställt förhållande. Med det menar jag ekonomiskt, tankemässigt, sexuellt och bestämmandemässigt.
Detta radar ju upp detta med ”problem” jag nämnde innan.

Hur vet jag, att det inte är min ekonomi i förstahand som lockar? Okey, har även gått på den niten med svenska kvinnor.

När det kommer till det ”tankemässiga”, så tror jag det blir svårt. Det kanske inte räcker med bara känslor och attraktion, om jag träffa någon som är på gränsen till outbildad etc.

Ämnet ”sex” verkar nästan vara det viktigaste på denna tråd. Kan förstå att många män, vill ha tillgängligt ”hål” när de passar dem = kravlöst. Och… så har jag också ibland känt det. Men och andra sidan, finns det något bättre sex, än med den man älskar och bägge njuter av det?

Och sist ”bestämmandemässigt”. Jag ville inte leva i ett förhållande, där jag är någon form av ”herre” över någon. Livet bygger ju på att ge och ta.

Sen finns det ju också detta med kulturella skillnader. Det har jag inte angett som ett ”problem”. Men man måste inse att de finns där. Och dessa kan ju vara oerhört positiva eller vara det ovanstående = ”problem”.

Vidare, så finns det något som många vill förbise. Det jag menar är språket. Ett förhållande bygger till stora delar på kommunikation. Hur denna skall fungera, när den till stora delar kommer att bestå av en form av knagglig turistengelska, har jag svårt att förstå.

 

Känner också att denna debatt vädrar div. fördomar vi har.
Oavsett om det rör sig om kvinnor från andra länder, män från Afrika eller svenska kvinnor, så är nog det ofta inskränkthet och fördomar folk ger luft åt här Hur kan vi generalisera och veta så mycket om andra?
Folk får gärna tycka vad det vill, men har som krav… det skall bygga på egna erfarenheter och inte skrönor, skvaller eller rent tyckande.

 

Sen är jag den första att hålla med och tycker det är avskyvärt.
Det finns kvinnor som kommer till Sverige och far oerhört illa. Okey, någon kanske kan tycka, att de ska skylla sig själva. Men då är man cynisk och glömmer allas lika värde. Dessutom, så är det nog svårt för dessa kvinnor att veta vad de ger sig in i. Om hon träffar en man på semester i Thailand eller via Internet, så är det oftast en fasad hon ser. Den s.k. verkligheten kan nog bli chockartad, när hon kommer hit.
Har hon tur, hittar fantastisk man som älskar och uppskattar henne.
Har hon otur, finner hon en man var kvinnosyn mest präglas av porrfilm och en syn som gällde på 30-talet.

Dessutom vet jag inte om jag kan hålla med antagandet som många tycks göra här. D.v.s. attraktion och känslor tar sig så olika uttryck, beroende på kulturen.
Att man menar, att i vissa kulturer generar ekonomsiktstatus och trygghet med automatik känslor.
Jag tror, att 95 % av alla thailändska kvinnor vill träffa någon attraktiv (vad det nu är?) thailändsk man i deras egen ålder, som de delar livet med, där de kan få det ekonomiskt drägligt osv.
Men kan bara hålla med vissa skribenter här, med den ojämnlighet som finns idag, så blir plötsligt en man från Sverige och som har genomsnittlig lön rena ekonomiska drömmen för många fattiga kvinnor.

Nu kanske du undrar, varför ängar jag tid och tankemöda åt detta? Kommer du håg vad jag skrev ovan? ”Har ibland lekt med tanken att träffa en kvinna från ett annat land”

Varför har jag gjort det, när jag är så bra på att rada upp så många ”problem”?
Svaret är för mig enkelt. Livet har gjort mig barnlös och detta p.g.a. många orsaker. Innan de 35, ansåg jag att jag var för omogen. Efter det, har det funnits planer… men blev inget. Då är det kanske inte så konstigt att jag lekt med tanken... om jag nu skulle vilja skaffa barn, så finns det här med kvinnans ålder.
Gör jag som det ”svenska” påbjuder, dvs. träffa en kvinna i min egen ålder, då uppstår vissa fysiska hinder. Återstår att träffa en kvinna som något yngre. Och då kommer vi till det ”svenska” igen. Svenska kvinnor ofta svårt att acceptera en ålderskillnad med på ca 10-15 år.

 

Nå, mina tankar har säkert retat upp någon. Är inte säker jag svarar på påhoppen (om det kommer några). Första gången jag skriver på familjeliv och kanske den sista.

 

Sufur, jag tycker att du ger intryck av att vara en mycket vettig och mogen man.
 
Jag är svensk och har inget emot en åldersskillnad på 10-15 år. Jag föredrar det nästan och tror att många yngre svenska kvinnor också gör det, p.g.a. den inre mognad som äldre män ofta har.

Ibland undrar jag om det verkligen är jämlikhetssträvan i svenska relationer som skrämmer bort vissa män. Jag tror snarare att det handlar om självförtroende.

Om båda parterna i en relation har samma förutsättningar och är lika självständiga, vilket jag personligen anser vara en förutsättning för att en relation ska fungera, så har man inga 'hållhakar' på varandra. Det enda bandet som finns är känslomässigt och det tror jag skrämmer många, både män och kvinnor. Att våga tro på att man kan bli älskad för den man är och inte det man har eller gör är en svår utmaning.

Jag kan förstå att man ger upp som singel i Sverige. De ytliga kraven kan vara enormt höga, ibland på bekostand av inre egenskaper och det tror jag handlar om rädslan för riktig närhet.
När jag nätdejtade fick jag mängder av svar och det var förstås en egokick men jag insåg att de flesta mest var intresserade av ytan. De såg mig som en gullig blondin ungefär men jag har så mycket mer att erbjuda. Det första många män skrev till mig var dessutom vilken fantastisk karriär de har eller vilka glassiga semestrar de har varit på.  

De konventionella könsrollerna gör nog att många män tror att hög social och ekonomisk status är vad alla kvinnor vill ha. När en kvinna inte är intresserad av det utan bara är ute efter ett känslomässigt förhållande, en bonus i tillvaron, så blir en del osäkra har jag märkt. De vet inte vilken funktion de ska fylla i kvinnans liv.     

Det krävs en viss inre styrka att våga vara sig själv tillsammans med någon annan. Ibland är det enklare att välja en relation där fördelar som pengar eller makt i männens fall eller utseende och sex i kvinnornas, gör att man är garanterad i alla fall en ytlig attraktionskraft.

Det är en komplicerad fråga och jag menar inte alls att det är så enkelt att alla män som gifter sig med thailändskor är onda och har taskig kvinnosyn. Jag har t.o.m. sett exempel på motsatsen i min närhet. Men man kan inte bortse ifrån de ekonomiska orättvisorna och det faktum att de utnyttjas av många.

Skitsnack! Jag är en thailändsk tjej och vi är inte alltid gladare. Thailänskor har häftigare temperament, det är vi kända för, blir vi arga så blir vi det med råge. Vi vågar säga ifrån om något inte passar. Men vi är inte så kräsna och bittra över livssituationen som många svenskar är. Som någon sa här innan så klarar thailändskorna av att både jobba och sköta familj. För hur många thailändskor går arbetslösa? Så fort de kommer hit, så börjar de jobba, eller plugga. Om det så är jobb som städerska eller plugga till undersköterska, så gör vi i alla fall nåt för att tjäna pengar.

Jag drar absolut inte alla svenska kvinnor över en kant, för många svenskor klarar också av att sköta familj och jobb. Men många är bittre, ligger hemma och klagar. Smärta, problem med maken, bla bla bla.

Utseende mässigt är inte min uppgift att uttala mig om. Det finns otroligt många vackra svenka kvinnor, och alla thailändksor är verkligen inte vackra..

Hur länge har du bott i Sverige, (thai)? Din svenska är verkligen jättebra.
Fick du jobb direkt när du kom hit?

Jag känner flera thailändskor som har svårt att få jobb men de har inget nätverk här. De kom hit ensamma med mannen. Det kanske är därför?

Jag är ensamstående och sköter rubbet själv - arbete, barn och hem, allt ifrån hushållsarbete till hantverksjobb, så inte är jag lat direkt.

Hm… om det verkligen stämmer, det som påstås här.
För det finns väll belägg för sådana påstående?
Och… jag tror det kan finnas sådana skräckexempel.

Men om ni nu vet om detta, varför finns det då så lite civilkurage, att ni låter det pågå?

Orsaken till att jag skriver ni och inte vi, tror jag ni själv kan räkna ut. Om jag hade fått reda på att dyigt pågick, hade jag gjort allt i min makt för att stoppa det.

Kom inte dragandes med att ni inte kan sticka ut p.g.a. glesbygd, socialttryck och andra bortförklaringar. Är själv uppvuxen i den s.k. glesbygden, men tror mig våga lova. Detta skulle aldrig få passera. Trots allt är majoriteten av mänskligheten fullt friska i huvudet och de skall få bestämma, inte sociala muppar.

Vad kan då ni göra? Ta lagen till hjälp… finns grov kvinnofridskränkning t.ex. Sen finns haken, att kvinnan kanske är rädd att vittna för hon kanske inte får stanna i landet. Men är det då inte upp till andra (s.k. medmänniskor) att ställa upp på alla vis.

Ok, vi kanske ser henne som någon form av lycksökerska (vilket vi gör med många invandrare), men INGEN skall behöva bli behandlad som ni påstår att det sker.