Startsidan
  • Logga in med Facebook
Logga in automatiskt
Glömt ditt lösenord?
  • Du är här:
  • Familjeliv.se
  • Forum
  • Sex & samlevnad
  • Otrohet
  • Otrohet - mitt brev till alla därute med krossade hjärtan
Otrohet - Sex & samlevnad
  • Nytt inlägg
  • Sök inlägg
  • FAQ
Du som medlem ansvarar för det du skriver i forumet
Hela forumet
Otrohet
Sex & samlevnad
  • Visa:
  • Senaste inläggen
  • Senaste trådarna
  • Omröstningar
  • Quiz
  • Obesvarade
  • Hetaste
  • Mina favoriter
  1. Göm
    trådstart

    Hjälp Spara till DeliciousDela på Facebook

    Otrohet - mitt brev till alla därute med krossade hjärtan

    Ons 14 okt 2009 18:39 Läst 21378 gånger Totalt 55 svar
    Skogshuggarn
    Visa endast
    Jag har blivit bedragen av min fru.

    Vi har varit tillsammans i 14 år, och gifte oss för ca fem år sedan. Vi har levt ett bra liv, med dalar och toppar som alla andra. Tidigt i relationen hade vi lite fnurror på tråden, men vi var unga och inte särskilt mogna. På senare år har vi dock växt tillsammans och jag kan ärligt säga att det har varit de bästa åren i mitt liv.

    Min fru har också haft det väldigt jobbigt under de åren. Hennes mor är mycket sjuk, och vetskapen om detta kombinerat med ett mycket krävande arbete har gjort att hon har stängt av sina känslor i pressade lägen.

    I somras var hon med sina vänner på en resa de företar sig varje år. Jag stödjer henne 100% när hon vill resa utan mig, då jag anser att man även i ett förhållande bör ha ett liv med sina vänner. I år var allt som vanligt, och jag har inte haft några själ att oroa mig förrän jag vid en misstänkt urinvägsinfektion fick reda på att det inte var en sådan....

    Jag konfronterade min fru direkt, och vi hade en lång diskussion fylld med smärta, ångest och gråt. Jag kände, och känner fortfarande, som om jag ska gå av på mitten av känslorna som stormar inom mig, men jag står upp och jag ser klart trots det som skett.

    Ett one night stand med någon annan är något förjävligt att utsätta sin partner för. Jag skulle, med facit i hand, aldrig någonsin göra samma sak mot min fru. Jag kan inte säga att det var så innan allt detta uppdagades, men nu vet jag med 100% säkerhet. Frågorna jag har ställt min fru är många, och anklagelserna likaså. Men samtidigt så känner jag henne utan och innan; hon är och förblir min bästa vän. Jag förstår varför hon gjorde det; press från jobbet, ångest över sin mor, och en situation där alkohol, stämning och människor var perfekt sammanstrålade för att få en person att släppa taget.

    Jag är förbannad. Hon har svikit mig, sig själv och allt vi har tillsammans. Hon har för fan givit mig klamydia (galghumor...)! Ilskan, frustrationen och ångesten sitter som en kall sten i bröstet, och jag vet inte hur jag ska få bort den. Men jag tror att tiden läker alla sår, det har den gjort tidigare och för så många andra för så mycket värre lidanden.

    Jag är såld på min fru, nu och för alltid. När jag fick reda på vad som hänt var det enda jag ville att hon skulle trösta mig. Så många tankar strömmade genom mitt huvud, men det enda som var konstant var viljan att träffa henne och ställa allt till rätta igen. Jag funderade på att fly, att lämna henne och allt vi hade, men det gav mig ingen ro. Jag ville tillbaka för att reda ut situationen och börja laga sprickan i mitt hjärta.

    Jag litar på henne till 99.8%. Det har jag alltid gjort. De som litar på någon till 100% förbereder sig bara för att få sitt hjärta sönderslitet och trampat på av sina egna förväntningar. Min fru är bara människa, och i mitt sinne är vi människor aldrig 100% motståndskraftiga mot allt. Det är bara förjävligt att ha rätt om det.

    Det tog oss bara en kväll att gå igenom det värsta. Ett misstag på 14 år är inget misstag, det är näst intill ett statistiskt faktum. Jag förstår det även om jag hatar det. Jag tror på henne när hon säger att hon mår skit, att hon ångrar sig och att hon vill leva med mig i resten av våra liv. Jag vet att jag vill det, och jag vet att jag förlåter henne även om jag kommer vara en svår person att leva med den närmaste tiden. Jag vet också att jag aldrig kommer att glömma vad som hänt, och att jag aldrig skulle förlåta henne om det hände en andra gång.

    Jag älskar dig, min flicka. Snälla, gör mig inte illa igen.
    (OBS! Ditt användarnamn syns)
    Tack Hjälpsam Wow Intressant Kul Kram Du är inte ensam Grattis Lycka till
    1. «
    2. ‹
    3. 1
    4. 2
    5. 3
    6. 4
    7. 5
    8.  
    9.  
    10. ›
    11. »
    1. Anonym (sviken)
      Visa endast
      Tors 15 okt 2009 10:53
      #11
      X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
      Har inte läst svaren, men det var ett fint och klokt brev TS! Jag slutar aldrig att förundras över hur fruktansvärt allvarligt folk tar på det här med sex. Ordet "OTROHET" betyder SVEK, det behöver alltså inte ha med sex att göra. Folk kan tydligen köra rattfulla, slå sina barn, komma i slagsmål och bete sig allmänt för djävligt och det accepteras av partnern, men om personen ifråga skulle ha SEX med någon annan, ja då tar det hus i helvete. Det är ju bara en handling som kanske varar i 20 minuter. EGENTLIGEN, vad är det som är så farligt, vad är ni rädda för????? Konkurrens antagligen. OK, medger att det här med chlamydian var ju lite...öhhh....onödigt.
      Fast om man slår barnen är ju inte samma sak som att ha sex med någon annan. För JAG blir ju inte sviken om han slår mina barn. Däremot så sviker han BARNEN. Barnen har ju inget med otrohet att göra. Och komma i slagsmål, då sviker han ju sig själv. Inte mig. Det hrä med att han öppnar sig för en annan tjej det är ju mellan honom och mig. När vi blev tillsammans så pratade vi om gränser. Han visste gränsen.
    2. sensuellaisabella
      Visa endast
      Tors 15 okt 2009 13:25
      #12
      X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
      Fast om man slår barnen är ju inte samma sak som att ha sex med någon annan. För JAG blir ju inte sviken om han slår mina barn. Däremot så sviker han BARNEN. Barnen har ju inget med otrohet att göra. Och komma i slagsmål, då sviker han ju sig själv. Inte mig. Det hrä med att han öppnar sig för en annan tjej det är ju mellan honom och mig. När vi blev tillsammans så pratade vi om gränser. Han visste gränsen.

      Vad är du är så rädd för? Om han skulle vara med någon annan innebär det ju inte att han per automatik väljer bort dig. Faktum är att det behöver inte ha med dig eller ert förhållande att göra öht.
    3. Skogshuggarn
      Visa endast
      Fre 16 okt 2009 11:31
      #13
      Tack för alla svar, det är skönt att se att människor bryr sig tillräckligt för att stödja någon de aldrig träffat eller kommer att träffa :)

      Nu, ett par dagar efter den stora konfrontationen, är saker annorlunda. Mitt beslut att försöka lita på henne och jobba oss igenom den här perioden känns mer och mer rätt. Samtidigt har vad hon gjort börjat sjunka in, och det gör ont. Bilder av henne med någon annan, en ansiktslös man, har börjat dyka upp i mitt huvud. Jag vet att det är vatten under bron jag badar i, men jag kan inte komma ifrån det. Förhoppningsvis går det över förr än senare, och tilliten kanske kan börja gro igen.

      Jag känner en underlig eufori och framtidstro. Det är svårt att sätta i ord, men mitt i allt det onda lyser framtiden starkt. Jag har sett saker i vårt förhållande som jag inte märkt tidigare; hur vi gått vid sidan av varandra, men inte med varandra, under en lång tid. De tillfällen vi har haft tillsammans har varit bra, men de har varit få, alldeles för få. Det finns egentligen inga ursäkter för det, och jag inser att jag måste stå till svars för saker som jag inte ens reflekterat över; de små sakerna, att göra tillsammans även det som är tråkigt och mundant, att ta vara på tiden man har.

      Jag ursäktar inte hennes beteende, jag förklarar det. Så funkar jag: mitt förnuft står som en koloss i en ocean av känslor, och det kommer förhoppningsvis aldrig falla. Ni kanske tycker det låter kallt och okänsligt, men jag vet att jag inte skulle kunna fungera om jag lät känslor styra mig närhelst det passar dem. Min fru tycker jag är storsint, men hon vet att mitt förnuft alltid talar när svåra situationer uppstår. Hon vet nu att orden jag har för henne i mitt huvud inte är förnuftiga. Hon vet att jag arbetar vanvettigt med att inte falla till föga. Hon vet också att det är hon som står till svars.

      Nu försöker jag se framåt. Det kommer nog stunder när jag gräver i det som varit, men förhoppningsvis blir de inte så många.

      Tack alla ni som svarat.
    4. enny signatur
      Visa endast
      Sön 18 okt 2009 23:01
      #14
      X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
      Fast om man slår barnen är ju inte samma sak som att ha sex med någon annan. För JAG blir ju inte sviken om han slår mina barn. Däremot så sviker han BARNEN. Barnen har ju inget med otrohet att göra. Och komma i slagsmål, då sviker han ju sig själv. Inte mig. Det hrä med att han öppnar sig för en annan tjej det är ju mellan honom och mig. När vi blev tillsammans så pratade vi om gränser. Han visste gränsen.


      Men dessa gränser, varför är det sexuella i fokus där? Man kan ju komma överens om att partnern ska vara hemma vid 22 med men få gör slut för att den inte är det. Jag skulle vilja påstå att det ahndlar mer än om att personen inte håller sina överenskommelser.
    5. I Love You Three
      Visa endast
      Mån 19 okt 2009 20:58
      #15
      för 2 veckor sedan fick jag missfall... en vecka senare var jag med om ungefär samma sak.
      Jag och min fästman hade vart ute på krogen, och väl därträffade vi en gemsam kompis. hon var ledsen och jag satt och tröstade henne, sa till henne att hon kunde följa med oss hem och sova på soffan är om hon inte ville vara ensam. så hon följde med.

      Väl hemma sitter jag och peratar med henne till halv 4 på morgonen. Jag är trött och full så jag säger till henne och min fästman att jag gå och lägger mig nu men du kan sitta kvar med henne och orata klart. så jag går till sovrummet längst ner i korridoren och dem sitter kvar i varagsrummet.,

      10 minuter går och dem pratar,, sen helt plötsligt hör jag henne börja stöna. jag tänker det ne helvete jag inbillar mig bara för dem e ensamma därute. ligger kvar på helsänn och lyssnar.. hör samma sak igen. sen blir hon tyst och söger men H gå til din flckvänn hon ligger ju och väntar på dig. Han svarar då "nej jag vill inte vara med henne, jag vil vara med dig nu". då brister det för mig. jag smyger ut till vardagsrummet och ställer mig i dörröningen. ingen av dem ser mig.. ghon börjar stöna igen...

      då går jag sakta ut i köket, helt nollad i huvudet... taer ett glas ur skåpet. går in i vardagsrummet igen och slänger den i huvet på han.

      går uti hallen börjar klä på mig.. hon ligger undet äcket och han på andra sidan soffa med huvet ner i dynan..

      jag går dit vänder han på rygg och slår... och slår... han puttar undan mig och jag skriker i förtvivla "vad i helvete håller du på med ? hatar du mig så jävla mycket att det vi har inte betyder ett skit för dig ? att det är värt att kasta bort alting vi har för 5 minuter på soffan med henne?" visd det här laget ligger hon praktiskt taget naken på soffan.. sover som en stock o benen isär.. mår ila så jag kan dö vid det laget.

      han säger.. åk härifrån, stick dra etc...

      jag vägrar.. jag sa det jag ska fan ha svar innan jag åker nånstans ! du ska svara på varför du hatar mig så mycket, varför du för 15 minuter sen säger tt du älskar mig.. varför du inte bad mig fara åt helvete på krogen ist för o åka hem med mig.

      Han ligger med huvet neråt, tyst...

      går ut i köket tar telefonen och inger hasn mamma som blivit en underbar vän! säger till ghenne i telfonen " jag vill bara säga hej då nu om vi inte ses igen.." hon frågar vad som hänt och jag beröttar.. hon sger då sätt dig ner vännen, jag åker ocg köper cigaretter till dig, sen kommer jag direkt. vänta till jag kommit, vill du fortfaradne åka då så skjutsar jag dig.

      jag är helt som i en dimma... går tillbaka in dit kastar glas i väggen är helt tokig! har ladrig nånsin vart med om en sådan ilska. besvieklse.. sorg.

      Jag väntar och hans mamma kommer... vi sitter båda på soffan med äckel tjejen och honom..
      Hon frågar honom vad han håller på med.. och då brister de väll för honom.. han söger att han inte vet.. att han inte kan svara på varför.

      han berättar att han vart otrogen förr mot andra flickvänner och aldrig mått dåligt efter, att han inte brytt sig.. och han hade förvntat sig att kä'nna samma sak nu.. istället får han ångest.. panikångest. är en helt annan person..

      jag går uti köket, sätter mig ner och röker.. han kommer dit. ber gång på gång om ursäkt. och det enda jag kan klä'mma utr mig är "du ringer en taxi direkt, kasta ut horan härifårn nu".

      han gör det.. väcker henne och säger du ska åka nu taxin kommer. hon går.

      Vi fortsätter att prata om allt... jag får svar.. frågar vad han gjorde och han berättar han säöger att hon sutti i hasn knä... att dem kysst varadra. att han sen tagit av henne trosorna och tagit på henne. att dem inte legat med varandra..han hade kläderna på sig-.... men att han tagit på henne både här och dör..

      och jag mår så förbanant illa.

      nu envecka senare mår jag nog ännu sämre. vi är fortfarade ett par.. men jag litar inte ett dyft på han. jag vill så gjärna men de går inte än.. kommer ladrig gläömma synen av dem 2 tillsamans. vad han sa till henne om att han inte vuille vara med mig. Kommer aldrig glömma hnne naken på soffan... hans fingrar i henne..

      sorgen, smärtan och oron fnns dygnet runt. när han är hemma känns saker ganska bra.. men såfort han lämnar huset så kommer ångesten.. vill bara sova mig genom dagarna. radera mitt minne.. vill inte se bilden av dem 2 när jag blundar. vill nte känna " samma sak gjorde han med henne" när vi skamysa med varadra. vill gläömma.. Jag känner mig som världens värst a människa. jag dög inte, jag är ful, världelös, och alla andra känslor man kan känna på samma gång.

      gråter mig tyst genom nätter och dagar... när jag vet att han int ser... Jag orkar inte.. men jag vill.. och därför förösker jag.. Kärlek kan göras mycket. och så länge man älskar kan man. och jag vet att han är dfen jag vill leva resten av mitt liv med, annars hade jag dragit redan. Men man får bara en chans hos mig.. ett enda misstag til så är allting borta.



      tack för din berättelse.
    6. enny signatur
      Visa endast
      Tis 20 okt 2009 13:17
      #16
      X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
      Tack för alla svar, det är skönt att se att människor bryr sig tillräckligt för att stödja någon de aldrig träffat eller kommer att träffa :) Nu, ett par dagar efter den stora konfrontationen, är saker annorlunda. Mitt beslut att försöka lita på henne och jobba oss igenom den här perioden känns mer och mer rätt. Samtidigt har vad hon gjort börjat sjunka in, och det gör ont. Bilder av henne med någon annan, en ansiktslös man, har börjat dyka upp i mitt huvud. Jag vet att det är vatten under bron jag badar i, men jag kan inte komma ifrån det. Förhoppningsvis går det över förr än senare, och tilliten kanske kan börja gro igen. Jag känner en underlig eufori och framtidstro. Det är svårt att sätta i ord, men mitt i allt det onda lyser framtiden starkt. Jag har sett saker i vårt förhållande som jag inte märkt tidigare; hur vi gått vid sidan av varandra, men inte med varandra, under en lång tid. De tillfällen vi har haft tillsammans har varit bra, men de har varit få, alldeles för få. Det finns egentligen inga ursäkter för det, och jag inser att jag måste stå till svars för saker som jag inte ens reflekterat över; de små sakerna, att göra tillsammans även det som är tråkigt och mundant, att ta vara på tiden man har. Jag ursäktar inte hennes beteende, jag förklarar det. Så funkar jag: mitt förnuft står som en koloss i en ocean av känslor, och det kommer förhoppningsvis aldrig falla. Ni kanske tycker det låter kallt och okänsligt, men jag vet att jag inte skulle kunna fungera om jag lät känslor styra mig närhelst det passar dem. Min fru tycker jag är storsint, men hon vet att mitt förnuft alltid talar när svåra situationer uppstår. Hon vet nu att orden jag har för henne i mitt huvud inte är förnuftiga. Hon vet att jag arbetar vanvettigt med att inte falla till föga. Hon vet också att det är hon som står till svars. Nu försöker jag se framåt. Det kommer nog stunder när jag gräver i det som varit, men förhoppningsvis blir de inte så många. Tack alla ni som svarat.
      Du slänger ett glas i huvudet på din partner, han är otrogen?
      Du tycker att det är han som gör mest fel?
      Lagmässigt åker du dit, han går fri!
    7. Skogshuggarn
      Visa endast
      Tis 20 okt 2009 14:50
      #17
      X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
      Du slänger ett glas i huvudet på din partner, han är otrogen? Du tycker att det är han som gör mest fel? Lagmässigt åker du dit, han går fri!
      Misstänker att du citerade fel inlägg? Det skulle aldrig falla mig in att behandla min partner med våld.
    8. Anonym (Diana)
      Visa endast
      Tis 20 okt 2009 15:02
      #18
      I Love You Three:

      Din kille verkar ju inte vara riktigt som han ska. Tror du verkligen att det kommer att funka mellan er i framtiden? Antar att han ar ganska ung och rejalt omogen? Stackars dig Later som att du skulle klara dig mycket battre utan dar dar otrogna idioten.

      TS - vad starkt av dig att forlata och forsoka ga vidare.
    9. I Love You Three
      Visa endast
      Tis 20 okt 2009 18:51
      #19
      X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
      Du slänger ett glas i huvudet på din partner, han är otrogen?Du tycker att det är han som gör mest fel?Lagmässigt åker du dit, han går fri!
      Spelar faktiskt ingen större roll omdet är ett lagbrott ellerinte att jag hivaiväg ett glas i ren ilska. Och ja jag tycker det är han som gjort mest fel, att jag kastade glaset var enbart pga ren o skär ilska och besvikelse, ingen jag ngnsin hade gjort annars.

      Att han var otrogen gjorde han medvetet trots att han suttit o tjatat om att han aldrig nånsin skulle kunna göra ngt sånt. Om du sett din parner på soffan med ngn hade du då flinat och sagt "men vad skojj" eller hade du reagerat efter känslorna ?

      Jag har aldrig sagt att det var rätt att kasta glas.. men jag gjorde det. men jag anser fortf inte att det är jag som gjort mest fel. sen får du ha vilkern åsikt du vill.

      Lag eller inte jag hade aldrig kastat glaset om jag inte vart förbannad och chockad av att ha sett henne med den där. så enkelt e de.



      X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
      I Love You Three:Din kille verkar ju inte vara riktigt som han ska. Tror du verkligen att det kommer att funka mellan er i framtiden? Antar att han ar ganska ung och rejalt omogen? Stackars dig Later som att du skulle klara dig mycket battre utan dar dar otrogna idioten.TS - vad starkt av dig att forlata och forsoka ga vidare.



      han är 25 så inte direkt jätte ung.. Jag vet inte om det klommer funka, han vill att vi går till en kuratoro pratar om hans problem. Så man får väll föröska.

      jo jag tror cokså jag skulle klara mig himla bra utan !
    10. Anonym
      Visa endast
      Tis 20 okt 2009 20:26
      #20
      X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
      X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare) han är 25 så inte direkt jätte ung.. Jag vet inte om det klommer funka, han vill att vi går till en kuratoro pratar om hans problem. Så man får väll föröska. jo jag tror cokså jag skulle klara mig himla bra utan !


      Jag vet att du vill försöka.
      Men när jag läser ditt inlägg..., Så kan jag verkligen inte förstå. Han hade/har ingen som helst respekt för dig. Han sa att han älskar dig etc. Men du låg i andra rummet, och ligger med en annan tjej. Du såg det med dina egna ögon, fick bevittna hans svek, hans kärlek till dig... igenom att knulla en annan i ert hem.
      Jag känner inte er. Men som jag ser det, så är det så respektlöst. Hur kunde han?
      Och om han sa att han älskade dig 15 min tidigare, hur kunde han. Så känner jag då...
    1. «
    2. ‹
    3. 1
    4. 2
    5. 3
    6. 4
    7. 5
    8.  
    9.  
    10. ›
    11. »
Gå till toppen av sidan

Svara i tråden:

Du är inte inloggad, du måste vara inloggad för att svara på inlägg eller starta trådar!

Logga in här!
Laddar...
Du har loggat in med Facebook Connect,
för att gå vidare måste du välja ett användarnamn.
Användarnamn
Hämta min profilbild
Fortsätt
Inte medlem? Logga in för att starta trådar eller skriva inlägg i forumet.
Logga in snabbt och anonymt
med ditt Facebook-konto
eller
E-post:
Lösenord:
Logga in automatiskt på denna dator
Logga in
Glömt ditt lösenord?

Innehåll

Vi rekommenderar

Testfakta Stort test av febertermometrar.

Gravidkalendern Följ graviditeten, vecka för vecka.

Min förlossning Allt om andras förlossningar.

Fråga experten

BarnmorskanStäll din fråga

Barnmorskorna Jenny och Aleksandra har lång erfarenhet. I samarbete med Pampers.

BVC-sköterskanStäll din fråga

Carmen och Helena är BVC-sköterskor på Lillugglans BVC. 

FörlossningsrädslaStäll din fråga

Lena är förlossningsspecialist. I samarbete med Ekens barnmorskemottagning.

Missa inte ANNONS

Sverigemamman 2011

En rapport från 9000 svenska mammor

Maximera din pension.

Carina Blomberg är trygghetsekonom på AMF och svarar här på dina frågor om pension.

  • Startsidan
  • Forum
    • Mina favoriter
    • Mina trådar
    • Info & Regler
    • Nytt inlägg
    • Medlemsgrupper
    • Kategorier
    • Allmänna rubriker
    • Adoption
    • Fråga experten
    • Förälder
    • Gravid
    • Känsliga rummet
    • Medlemstrådar
    • Pappagrupp
    • Planerar barn
    • Sex & samlevnad
      • Senaste inläggen
      • Föräldraskap
      • Homo/bi/trans
      • Könssjukdomar
      • Leksaker/hjälpmedel
      • Minskad lust
      • När man inte vill
      • Otrohet
      • Sex & graviditet
      • Sex & Sånt
      • Sex efter förlossning
      • Skydd
      • Smärta/Obehag
      • Ställningar
    • Svårt att få barn
    • Änglarum
  • Min förlossning
  • Testa dig själv
  • Gravidverktyg
  • Första tiden hemma
  • Lekliv
  • Faktaguider
  • Bloggar
  • Galleri
  • Medlemmar
  • Medlemsgrupper
  • Planerar barn
  • Väntar barn
  • Förälder
  • Matliv
  • Resliv
  • Fråga experten
  • Chattliv
  • Köp & Sälj
  • Shoppingguiden
  • Tävla & vinn
  • Testpanelen
  • Hetaste debatterna
    • Fler som skrattar och tjockisars klädval?
    • Kom hem från jobbet, hittade mannen med HANS ex! :'(
    • Ge mig EN bra anledning till abort
    • Min dotter stal massa godis från affären!
    • Sexuellt svartsjuk på våran katt
    • Gett min son fel ersättning i 3 veckor!!!!!
    • Hur ser soc på detta? Långt
  • Mest lästa bloggarna
    • Anna's blogg
    • Mama Elle
    • Antitanti i Vitabergen, södermalm
    • Mina diktkort
    • Från cup till dl
  • Mest sedda klippen
    • MOV09244.MP4

INNEHÅLL

Forum
Allmänna rubriker
Adoption
Fråga experten
Förälder
Gravid
Känsliga rummet
Medlemstrådar
Pappagrupp
Planerar barn
Sex & samlevnad
Svårt att få barn
Änglarum
Avdelningar
Planerar barn
Väntar barn
Förälder
Matliv
Resliv
Fråga experten
Köp & Sälj
Shoppingguiden
Tävla & vinn
Testpanelen
Bloggar
Hem & Fritid
Hälsa & Vård
Kultur
Media
Personligt
Politik
Samhälle

Galleri
Bildduellen
Bilder
Video
Faktaguider
Astma och allergi
Barns hälsa
Barnsjukdomar
Bli med barn
Cancer
Graviditet
Kvinnors hälsa
Sex
Övrigt
Fråga experten
Allergiexperten
Barndietisten
Barnmorskan
Barnpsykologen
BVC-sköterskan
Fråga Försäkringskassan
Förlossningsrädsla
Förskolepedagogen
Parterapeuten
Pensionsrådgivaren
Sexologen
Träningsexperten
Information
Om Familjeliv
Annonsera
Kontakt
Info & Support
Säkerhetspolicy
Om cookies
Om Familjeliv Annonsera Kontakt Info & Support Säkerhetspolicy Om cookies
© 2003-2012 - All rights reserved     Familjeliv Media AB     Valhallavägen 117 K     SE-115 31 Stockholm