Kan ett förhållande överleva otrohet? Del 9

Nyförälskelsen går över i ALLA förhållanden , det är en naturlig del av det. Däremot går vissa över i något djupare och det är det som är riktig kärlek. Tror att i dagens samhälle så råder det tyvärr en väldigt förvirring över bregreppen. Förälskelse och kärlek är inte samma sak , kärlek är något mycket djupare. Tex som det man känner för sina barn. Ibland kan man bli ofattbart arg och trött på dem , vara medveten om deras brister men man älskar dem över allt annat ändå... Du kanske är en av de få lyckligt lottade som har funnit just det.

Tyvärr tror jag att just det är en bidragande del till varför så många skiljer sig idag... jag tror att väldigt många tror att försälskelsen är den enda sanna kärleken , och så fort den övergår i vardag  så är det något fel och man ska genast hoppa på ett nytt tåg för att återuppleva det om och om igen...

Kan det inte vara så att många nöjer sig med mindre? Har flera i min omgivning som skaffat sambo, hus och barn och vill att det skall se bra ut utåt sett så att dom skiter i själva kärleken? Det går ett tag sen vill dom ha mer och förhållanden går sönder?

Kan det inte vara så att många nöjer sig med mindre? Har flera i min omgivning som skaffat sambo, hus och barn och vill att det skall se bra ut utåt sett så att dom skiter i själva kärleken? Det går ett tag sen vill dom ha mer och förhållanden går sönder?

Blev fel :)

Jag tänkte inte på att ta varandra för givet och en tist och grå vardagslunk. Det jag hade (trodde mig ha) var himlastormande förälskelse år efter år, och nu ser jag itne det som riktigt normalt. Någon form av mer "normal" vardag borde det ju bli i ett normalt förhållande?Eller vad vet jag om ett normalt förhållande

Tja, hämnd är ju sällan vacker. På ngt sätt förstår jag dig även om själva grejen var ful och det blir lite dubbelmoral. Men jag förstår dig ändå, jag ursäktar dig inte men jag förstår dig  Jag tuggar hellre av mig armen än bedrar min sambo. Men om vi fantiserar att jag skulle hoppa i säng med en man jag vet är upptagen: då hade jag inte kunnat känna annat än att I had it coming om den bedragna tjejen hoppa i säng med min sambo..

Karma!


En av mina nära vänner anförtrodde sig en gång åt mig om att hennes vännina försökt para ihop henne med en upptagen manlig bekant. Vännen tyckte sååå synd om mannen som hade en så bestämmande fru och att han alltid var tvungen att göra som hon sa jämst osv. Hon tyckte då att min kompis skulle ragga upp honom och ligga lite med honom så han fick se vad han missar, och då inse att han ville göra slut med frugan. Hon menade alltså inte att min vän skulle inleda ett långvarigt förhållande med killen, bara få honom i säng och se till så han bröt med frun. Detta med förklaringen att "hon bara ville se till hans bästa och att han var lycklig igen".

Min kompis var rätt exhalterad när hon berättade om sin lilla välgörenhetsplan för för mig för att "rädda" mannen från sin heeemska tjej (kan tillägga att de hade två mkt små barn också).
Sa precis vad jag tyckte om sådant beteende. Och om människor som sysslar med sådant. Och att jag inte vill umgås med de av den sorten men att det är hennes val att göra som hon vill. Förstår inte hur hon kunnat se så förvånad ut när jag sagt mitt, hon vet ju vad jag tycker om otrohet (hon har dessutom själv grinat ut i min soffa i dagar när hon blev bedragen förr^^).

Hon låg iaf inte med killen och vad jag förstår är hans förhållande bättre nu (de har köpt hus och skaffat ännu ett barn). Däremot kröp det sedan fram att kvinnan som från början ville att han skulle dumpa frun (hon som tyckte min vän skulle ligga med honom), var den som ville ha honom för sig själv.. Hon var skitsur för att det hela inte blev av.
Sist jag såg henne var utanför en nattklubb där hon stod o fyllebråkade med sin nya kille om att han raggat på en annan tjej där inne. Kunde nästan inte hålla mig för skratt i det läget..

Så det finns äckliga människor som bara ser till sitt egna ego överallt. Man slutar aldrig att förvånas. Jag väljer så gott jag kan att inte umgås med den sortens folk. Det finns så himla många andra sympatiska människor som INTE tar vad de vill ha utan en tanke på att det kan göra en medmänniska ruskigt ledsen.

Där tror jag du prickar väldigt rätt!

Många idag vill inte behöva jobba på sina förhållanden. De ska inte behöva anstränga sig utan allt ska bara flyta på som i en hollywoodfilm. Minsta vägbula och man börjar se sig om efter annat. Väldigt naivt att förvänta sig att hela livet ska vara som ett enda långt lyckorus med fjärilar i magen...

Jag tror också på karma och har sett det bland vänner som får igen när dom vart för ego. Dock anser jag att jag har fått igen min del av karma för tydligen så säger man inte nej till mannen jag var älskarinna åt, inte en enda jävla gång har han vart aggresiv eller svartsjuk mot någon annan förutom mot mig så jag fick igen big time och polisutredningen håller fortfarande på drygt 2 år senare. Dvs karma för att jag ville hämnas istället bara för att låta det vara. Ändå skulle jag nog göra om det bara för att det var så sjukt skönt att hämnas! Idag är jag äldre och anser att den bästa hämnden är att själv vara en lycklig hemmafru medans som andra fortfarande knagglar på i sitt dåliga förhållande :) och ju lyckligare jag är desto bättre saker händer mig. Dvs karma!

Jag hängde inte riktigt med nu.

Din man bedrog dig med en kvinna som också var i ett förhållande?

Du hämnades genom att ligga med din mans älskarinnas "riktige" man?


Hur resulterade det i att du blev slagen (?) av älskarinnans man? Alltså han du själv var älskarinna åt för att hämnas?


Du kanske inte vill dra allt här och det förstår jag isf. Men jag blev lite förvirrad där bara ;)

Ha ha , blev kanske lite fel, ville bara förklara karma att jag tror på det. Jag blev älskarinna åt en i 8 månader för att hämnas på vad hans sambo spred ut att jag brukar ligga inne på psyket och förfölja henne och jag var en slampa mm. Hon anmälde även till polisen att en röd bil åkt efter henne :) jag har en röd bil men det har många flera :)Men varje gång vi träffades så kramade hon mig och var hur trevlig som helst och till slut blev jag trött och låg med hennes sambo som är konstant otrogen. Försökte göra slut för han var väldigt kontrollerande minst sagt, han friade till mig efter 8 månader och jag skrattade, vaknade upp att jag blödde i underlivet och hade spytt upp sperma, han jag bodde hos ( som vänner) kör mig till akuten och vi förlovar oss och jag inser att jag har blivit kär i min kompis som jag delade boende med jag berättade för min älskares sambo att jag låg med hennes sambo och gav henne bilder och alla dikter han skrivit. Min älskare blir förbannad och hotar mig till livet och förföljer mig än i dag och det är 2,5 år sedan. ..... Hade inte jag velat hämnas på något så larvigt så hade inte jag legat med han och hade inte då blivit utsatt för detta! Det är karma! Även om han var ett svin så jan jag förstå att han är otrogen pga den han är ihop med, men båda två är besatta att ha mamma pappa barn och hus

Under vårt förhållande på 8 månader var jag singel

Och skulle min man vara otrogen så skulle han åka ut direkt! Och den bästa hämnden skulle vara att gå vidare och vara lycklig utan han !

Jag förstår PRECIS vad du menar. Jag hade länge tankar på att "rymma" och ta in på hotell, skaffa en lägenhet utan att han fick veta var jag var. Idag är jag glad att jag stannade kvar i vårt hus eftersom det tvingar oss att prata med varandra. Men det hade säkert varit bra att komma iväg under en period också. Det är inte alltid lätt att veta vad som är bäst, man får ta en sekund/en minut i taget...

Jag tror snarare att man har orealistiska förväntningar.... om man tror att man ska vara förälskad , känna samma sak som man kände i början av förhållandet , i all evighet , så är man ute på fel bana , ungefär som att förvänta sig att volvon man köpte 1992 ska vara lika tjusig idag som den dagen man köpte den...även om den går felfritt.
Klart att det är mycket roligare att köra en sprillans ny. Men även den kommer kännas gammal o sunkig om några år.

Jag tror att media skapat en falsk och orealistisk bild av förhållanden (hur många filmer , serier eller sånger handlar om sömnlösa nätter med sjuka barn)  , att ett förhållande ska vara en enda konstant förälskelse och passion. Det funkar inte så i verkligheten ALLA förhållanden går igenom samma faser. Tyvärr har den bilden blivit så vanlig att det den har blivit norm.