OK med surrogatmor?
Relaterat
Fakta
Fakta: surrogatmammor
En surrogatmamma är en kvinna som föder ett barn åt någon annan. Barnet kan genetiskt vara delvis hennes eller så ha en annan kvinnas ägg befruktats och planterats in. Det senare, IVF, är det vanligaste.
Surrogatmamman utgör en frivillig handling. Organisationer som arbetar med surrogatmammor hävdar att det är mycket ovanligt att de tvekar eller ångrar sig när barnet är fött.
Vad får kvinnorna?
Det vanligaste är att surrogatmamman får alla vård och alla omkostnader betalda, samt kompensation för inkomstbortfall.
Länder som sagt ja:
Storbritannien, Israel, vissa delar av Australien, Brasilien, Hong Kong, Ungern, Nederländerna, Sydafrika, Korea samt vissa stater i USA.
Är surrogatmödraskap tillåtet i Sverige?
Nej, men det kan ändå ske. En kvinna kan t ex insemineras, föda barnet och sedan avsäga sig vårdnaden. Därefter kan partnern till den genetiske fadern göra en närståendeadoption. IVF-behandling är inte en möjlighet, i dag är det endast tillåtet för gifta par där minst en av parterna är genetisk kopplad till barnet.
Snacka om surrugatmödrar
I Sverige är det olagligt att föda barn åt andra mot betalning. Det vill "Föreningen för surrogatmödraskap" ändra på.
Urban Johansson är aktiv i den ideella föreningen som kämpar för att det ska bli lagligt med surrogatmammor i Sverige.
- Ja, nu under Pride-veckan här i Stockholm kommer vi att informera mycket om den här möjligheten för barnlösa att bli föräldrar, berättar Urban.
- Vi vill helt enkelt lyfta frågan och få politikerna att reagera. På sikt vill vi naturligtvis att det ska bli lagligt att föda barn till andra mot betalning.
Men att surrogatmödraskap skulle vara sprunget ur ny teknik avfärdar Johansson.
- Nej, det är ett uråldrigt sätt att skaffa barn på, skrattar Urban och förklarar att det beskrivs redan på Bibelns tid.
Flera länder har redan sagt ja till surrogatmammor men i Sverige är det inte tillåtet. Riksdagsledamöterna Birgitta Ohlsson och Barbro Westerholm, båda folkpartister, har skrivit riksdagsmotioner och krävt en förändring. Dessutom ställer sig RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, bakom kravet.
- Det här skulle bli en möjlighet för homosexuella män att bli fäder, förklarar Urban och flikar in att även heterosexuella singelmän med en lagförändring skulle kunna skaffa barn på egen hand.
- Jag tycker det är en fantastisk utveckling att man kan bli pappa utan att ha träffat sin drömkvinna.
Många länder saknar lagstiftning på det här området, medan andra säger ja med vissa begränsningar.
- Sedan finns det länder, som Sverige, där det inte går att genomföra överhuvudtaget förklarar Urban.
I Norge är det till exempel olagligt med surrogatmödraskap, men nyligen födde en norsk kvinna fram ett barn åt ett svenskt par med de norska myndigheternas goda minne. Men Urban Johansson tror att en förändring är på väg.
- Ja, accepterar man tillexempel assisterad befruktning har jag svårt att se varför man inte skulle acceptera att barn kommer till världen genom surrogatmödraskap. Urban menar att det är en självklarhet att kvinnan har rätt till sin egen kropp.
- Om hon väljer att hjälpa ett barnlöst bögpar, eller ett heterosexuellt par, att bli föräldrar är det naturligtvis helt upp till henne. Samtidigt tror inte Urban att den stora gruppen handlar om homosexuella män.
- Nej, det rör sig sannolikt om heterosexuella kvinnor som inte kan bli gravida av medicinska skäl.
Men helt gratis är det inte. I USA räknar man med att det kostar motsvarande 500 000 till 1,5 miljoner att anlita en surrogatmamma.
