Jag är så less på hans barn. Får ångest när helgen närmar sig och ungen ska hit. Hans existens gör mig illa till mods.
Jag vill inte känna såhär, men nu är det så. Jag försöker att inte visa ngt för barnet, men barnet märker säkert att ngt inte stämmer ändå.
Nej, det är inte en 'bonus', det är ett jävla MOMSBARN.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-03-19 09:14
Hoppsan hejsan. Man ska visst inte ventilera sina känslor, bättre att låsa in sig i ilska och frustration över att livet inte blir som planerat. :/
Klart det finns MASSOR mellan raderna i mitt inlägg, men det verkar inte gå hem hos alla.
Ja, jag visste att barnet fanns. Men jag visste inte att barnets morsa var störd. Att barnet skulle visa sig ha tre (!!!) olika NPF-diagnoser. Att barnet skulle slå och hota mina barn, hata mig och våra nu gemensamma barn.
Jag trodde i min enfald att livet med barn skulle vara lättare. :(
Jag har verkligen VERKLIGEN försökt ta hand om barnet precis som mina egna, t.o.m bättre för att inte vara 'bättre' mot mina biobarn. Ändå är jag som piss för ungen.
Ja, jag vet att som vuxen ska man ha mer insikt och bla bla bla. Men just nu är känslorna utanför, förlåt så jävla mycket.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-03-19 09:14
Men jisses!
Jag är helt ärligt mållös över reaktionerna härinne!
Ni menar alltså på fullt allvar att bara för att jag älskar min man så måste jag älska hans barn? Så om jag går ut i lekparken/badhuset/museum så måste jag älska alla barn som är där samtidigt som mig? För dom är ju barn? Dom har inte valt att jag ska vara där samtidigt?
Livet är faktiskt inte så svartvitt, och man kan inte alltid vara så jävla resonlig saom ni vill få det till.
Jag HAR försökt älska/tycka om barnet. Jag HAR behandlat barnet precis som mina egna. Jag HAR gått över berg och djupa dalar för barnet.
Men i slutändan så är han faktiskt inte min unge och jag BEHÖVER inte göra något annat än att acceptera att han finns i mitt liv!
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-03-19 09:14
Hahah, en av de bättre idag. Min sambo vet att jag och barnet inte drar jämt. Han vet att jag har kämpat med blod svett och tårar för att få saker och flyta på. Han vet också att barnet inte gillar mig eller mina barn ELLER våra GEMENSAMMA. Det är alltså inte ett one-way-problem det här. Vi har gått i familjeterapi, vi har gått på BUP.
Ni kan fortsätta kasta skit på mig hur mkt ni vill, jag vet vad jag har gjort för att få familjen att funka och det vet inte ni. Ni vet bara att jag är less på situationen. Sen verkar det inte bekomma er ett dugg att era påhopp på mig är 1000ggr värre än vad jag ens skulle komma på att yttra till barnet
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-03-19 09:15
Men verkligen!? Svartsjuk? Det var mer än vad jag visste. Jag har tro det eller ej, en bra relation med barnets biomorsa, även om jag inte gillar henne. Men det har inget med att hon har nuppat min gubbe att göra. Vi är helt enkelt väldigt olika som person och i allt vi gör. Men jag pratar med henne flera ggr i veckan om barnets utveckling och skola.
Barnet har ju bott här på heltid i flera år innan han fick välja själv och flyttade till mamma och kommer hit vh. Det är ju mig han har vänt sig till för stöd,läxhjälp,pratstunder och allt sånt.
Men det är ju inget ni kan förstå, jag hatar ju bara mitt momsbarn hejdlöst för att han inte kom ut ur mitt underliv. *suck*
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-03-19 09:16
Till er på sista sidan som visat förståelse - TACK av hela mitt hjärta! Till er andra - hoppas ni har fått ur er lite ilska här så era familjer får en trevligare mamma/sambo ikväll Det blev en hel massa orelevant tjafs här i tråden, som inte hade med min TS att göra öht. Trist, men det är väl FL i ett nötskal antar jag. Jag kanske inte uttrycker mig helt PK men vem kan ärligt säga att den gör det när man är övermäktad av känslor som man inte klarar av mer?! Någon frågade om jag berättar detta för min sambo. Ja, men mer PK såklart. Men han vet vart jag står och det är i hans ögon inte kontstigt då sonen är väldigt krävande även för honom. Jag fick även frågan om jag har/har haft egentid med barnet. Ja, han har bott här på heltid i flera år och vi har gjort grejer ihop. Sen kom det såklart ngn som undrade om jag skulle tycka det var ok om min sambo inte gillade mina barn. Ja, för man KAN inte gilla alla, men att respektera är en annan femma.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-03-19 09:17
Ja, för mig är det moms, bonus är ngt jag har glädje av, just nu är inte hans barn ngn glädje. Tyvärr. Jag känner att jag inte orkar älta mer i den här tråden för folk har tagit över och reducerar mina inlägg till att jag hatar barnet,är ond och önskar livet ur barnet, vilket jag inte skrivit, och vilket ej heller är sant. Meeen, prettomorsorna i ett nötskal
