Är jag sjuk eller är det bara mitt sätt att vara?
Jag offrar mig för andra.
Om jag har gjort något bra och någon annan får kredit för det så håller jag tyst.
Om jag hamnar i en situation där jag offrar mig själv i att få sämre villkor, lön eller skäll eller vad som helst så att nån annan kan få räkmacka på mig så gör jag det.
Jag isodosätter mina intressen för att mina nära ska kunna få utöva sina.
Jag har noll behov att hävda mig själv och det jag gjort.
Om jag kommer på en bra ide och någon annan framför den så håller jag tyst om att det var min ide.
Om jag ska ha något och glöms bort så håller jag tyst.
Jag tar gärna på mig skulden åt andra.
Jag sliter ut mig själv för att få in pengar till andra.
Osv.
Det roliga är att jag klagar inte heller på det.
Ibland kanske man vill att nån ska tycka synd om en men folk tar bara för sig ytterligare.
