Fri från förlossningsrädslan

De allra flesta gravida känner sig nog någon gång fundersamma inför förlossningen, men för den som lider av förlossningsrädsla kan oron och ångesten förmörka graviditeten. För vissa går det så långt att de funderar på att avstå från att skaffa barn. Så var det för Familjelivsmedlemmen Emma Guldner, 28 år, från Göteborg. Så långt tillbaka hon kan minnas har hon känt sig rädd vid tanken på en förlossning och ett tag ville hon knappt ha barn på grund av rädslan. Så blev hon och sambon Magnus gravida och rädslan blev ännu starkare.

- Jag var rädd för allt, för smärtan och för att förlossningen inte är något som går att stoppa när det väl satt igång. Bebisen ska ju ut. Jag var så rädd att jag inte ens ville tänka på förlossningen, berättar Emma.

När hon var i femte månaden sa hennes barnmorska att "nu måste du ta tag i det här" och rekommenderade Emma och sambon att gå en förlossningsförberedande kurs. Tack vare kursen förändrades Emmas syn på förlossningen.

- På profylaxkursen pratade de om förlossningen på ett helt nytt sätt för mig, som något varm och fint, det var inte bara fokus på sjukhus och smärta. Jag lärde mig att tänka positivt, som att varje krystvärk är ett steg närmare att få träffa sin bebis.
För Emma var den viktigaste insikten att det går att göra något åt smärtan, till exempel genom andning. När värkarna väl startade började hon med profylaxandningen och fortsatte med det på BB. Tack vare andningen behövde hon ingen smärtlindring och kände sig lugn och trygg under förlossningen.

- Det var den absolut bästa dagen i mitt liv och jag har aldrig varit så lycklig som jag är varje dag nu när jag får träffa min vackra dotter!

Det kanske är lätt att tro att det bara är förstagångsmammor som är rädda inför förlossningen, men det kan lika gärna drabba en kvinna som redan fött barn. Om en förlossning varit traumatisk kan hon känna sig oerhört rädd och orolig inför nästa.
Anna Wilsby är förlossningspedagog och grundare av "Annas profylax" där man arbetar för att öka blivande föräldrars möjligheter till en positiv upplevelse, kanske till och med sin drömförlossning. Med konkreta metoder och små knep så är det inte alls så långt borta som man kanske kan föreställa sig.

- Först och främst behöver du förstå hur rädslan ser ut och sätta ord på den. När du har konkretiserat dina rädslor kommer det att vara lättare att hantera dem och då handlar det om att hitta strategier och söka information för att handskas med dem, att komma till en punkt där man känner att de inte längre har makten över dig helt enkelt, berättar Anna Wilsby.

Ett sätt kan till exempel vara att våga uttala din målbild, som till exempel kan vara att du ligger tillsammans med din bebis på BB och att allt har gått som du har hoppats och alla mår bra. Du vågar se bortanför rädslan och tar det stegvis. Så småningom kanske du till och med kan våga tro på din målbild.

Sedan handlar det givetvis om att träna exempelvis andning och avslappning så mycket du bara kan. Att kunna slappna av och fortsätta andas trots att din kropp blir rädd kommer att vara ett riktigt bra verktyg under förlossningen, menar Anna Wilsby. Då är det också viktigt att din partner är involverad och att ni har tränat tillsammans eftersom hans eller hennes främsta, och jätteviktiga roll, är att stötta och påminna dig om vad du vill och klarar, när du tvivlar på det själv.

- Ju tuffare det är desto närmre behöver partnern vara. Jag brukar säga att "När det är som tuffast ska du i princip vara i hennes öra", säger Anna Wilsby.
Det är också jätteviktigt att be om det stöd som du tror dig kunna behöva, både från din partner och från din barnmorska. Be gärna om att få en erfaren barnmorska som är van att jobba med kvinnor med förlossningsrädsla. Kom ihåg att du har rätt till det stödet och den tryggheten som just du behöver.

Genom att gå en profylaxkurs, träna mentalt och fysiskt, andning och avslappningsövningar, så kan du också att hitta egna verktyg som gör att du kan behålla lugnet och fokus oavsett vem som finns runt dig i rummet, vilket också stärker självförtroendet. Förlossningen är ett lagarbete och en profylaxkurs handlar mycket om att coacha paret.

Det gör man bland annat för att det, enligt Anna Wilsby, har visat sig att om partnern är rädd under förlossningen, så ökar risken för komplikationer hos mamman. Det är ännu ett exempel på att det är oerhört viktigt att omges av lugn och trygghet. Enligt Anna visar forskning att just stödet är det viktigaste för hur kvinnan upplever sin förlossning. Därför är det minst lika viktigt att partnern känner sig trygg och vet vilka kvinnans inre önskemål är, alltså dem som hon har uttalat i lugn och ro och som kanske inte alltid stämmer överens med dem som hon ger uttryck för under de smärtsammaste värkarna. Då kommer inte heller partnern vara den som ber om smärtlindring först. Utan att lasta partnern, så berättar Anna Wilsby att det faktiskt oftast är just så: att partnern känner sig maktlös och ber om smärtlindring för att slippa se kvinnan ha ont, trots att hon själv kanske hade klarat sig utan bedövning och att det kanske också var hennes inre önskan.

Annas bästa tips till partnern är att först och främst att vara nära och försöka hjälpa kvinnan att behålla lugnet, därefter sätta ord på längtan, berätta att det snart är över och att de snart kommer ha sin lilla bebis hos sig och att bekräfta och visa att han eller hon har förstått vad kvinnan känner. Sedan handlar det om att känna av vad kvinnan orkar. Man klarar och orkar ofta så mycket mer än vad man tror och din partner är där för att påminna om det, ge energi och peppa och att ta värkarna tillsammans, en i taget.

Den allra vanligaste rädslan är att smärtan ska vara så stark så man tappar kontrollen. Har man ett stort kontrollbehov, så kommer man att behålla det under förlossningen också och det är inte enkelt att släppa på. Allt eftersom mammorna blir äldre när de får barn, så ökar också kontrollbehovet.

- Någonstans efter 25-årsåldern så börjar vi inse att vi är dödliga och vi blir mer rädda, säger Anna Wilsby, som tipsar om att man ska läsa på mycket, ta reda på fakta och att se till att de som är närvarande vid förlossningen hela tiden är väldigt tydliga med att berätta vad som händer och sker.

- Ju tydligare och ärligare omgivningen är, desto mer avslappnad blir kvinnan, menar Anna.

Det är också viktigt att man varken strävar emot eller har inställningen "Det får gå som det går". Det bästa är att försöka gilla läget, acceptera situationen och säga "ja" till det som är. Ens egna tankar kan faktiskt vara det som ställer till det för oss mest. Vi har en tendens att tänka negativt, det är helt enkelt mycket enklare än att tänka positivt. Försök istället tänka att du kommer föda lugnt och avslappnat och påminn dig ofta om din fina målbild.

Ett råd som Anna ger för att avväpna smärtan är att vara i nuet; vänd blicken inåt och fråga dig själv exakt hur det känns i kroppen. Gå igenom hela kroppen. Du kan lugna dig själv genom att fokusera blicken på ett speciellt föremål, gärna med avslappnade, halvslutna ögon. När vi är rädda blir vi ofokuserade, så lyckas du fokusera på något konkret så kan du faktiskt lura kroppen att bli mindre rädd.

En förlossning är omvälvande och kommer att för alltid ha förändrat livet - och nu har du alla förutsättningar för att det även ska bli den coolast och mest underbara upplevelsen i ditt liv. Du kanske till och med kommer vilja göra om det snart igen.

Fler röster om förlossningsrädsla från Familjeliv:
"Jag hade en första hemsk förlossning (på papperet normal) och var oerhört ledsen efteråt då jag insåg att vår son aldrig skulle få ett syskon, för jag skulle aldrig gå igenom en förlossning igen. Men, knappt två år efter var det dags igen. Hade då gått på Aurora-samtal och pratat igenom min första förlossning, gått profylaxkurs och fått stödsamtal av en doula. Mitt andra barn födde jag i stort sett hemma (han kom i bilen men allt "jobb" gjorde jag själv, i badet med duschen på, helt underbart). Det som utgjorde den stora skillnaden för mig under andra förlossningen var att jag slappnade av och följde med min kropp istället för att kämpa emot den."
/Majoba

"Min första förlossning var på pappret helt normal, men för mig var det en skräckupplevelse. Jag förberedde mig inför den andra förlossningen genom att lära mig profylax och läsa på om alla faser i förlossningen. Det här gjorde att rädslan släppte, och jag kunde genomföra min andra förlossning helt utan problem ..."
/Lövet2

"Jag var extremt förlossningsrädd innan jag i söndags födde min son. Det var helt underbart att föda barn, och ja visst det gör fruktansvärt ont men det är positiv smärta. Jag hade kunnat göra om detta om en vecka igen! Känns verkligen som jag fick en drömförlossning! Visserligen tog det tid, men då hinner man anpassa sig och tiden går rätt fort ändå när man väl ligger där. Var inte rädda, det kommer gå bra! Gör bara som kroppen säger, kämpa inte emot."
/Hejamo13