Vi var på High Chaparral fre-lö. Vi åkte med ena svägerskan och hennes sambo och barn, och den andra svägerskan kom med en lånad husvagn och tält på kvällen. Jag och min man som är ovana campare hade inte ens några stolar med oss haha. Vi insåg snabbt att vi inte skulle få plats i husvagnen 4 vuxna och två barn så ena svägerskan och hennes sambo sov i bilen medan deras son sov med oss i husvagnen. Vilka jäkla nybörjare ;) Sov dåligt i stort sett hela natten. Fick gå upp strax innan 03 och kissa(mellan husvagn och bil), efter det sov jag lite bättre.

Båda svägerskorna vet om att jag är gravid och varje gång någon sade ngt om att jag var gravid tyckte jag att det lät konstigt. Känner mig inte gravid förutom att jag är väldigt trött och magen har växt så jag inte kan dölja att jag är gravid om jag inte har jättepösiga kläder på mig vilket jag inte brukar ha. Vet inte hur jag ska göra när jag kommer till jobbet om en vecka. :s 

Det fanns tivoli på High Chaparral och de flesta attraktionerna var bara för småbarn men  så fanns "Virvelvinden" som även finns på Liseberg och jag tycker den är jätterolig. Vi bestämde oss för att åka den och precis när den skulle starta så kom jag på att det står en skylt på Liseberg om att den inte är för gravida. Jävla skit! Den här var mycket snabbare än den på Liseberg, min son började gråta, hans kusin såg skräckslagen ut och jag hade panik över att jag åker den fast jag är gravid. Och den ville aldrig ta slut! Mardrömsattraktion! Såg min svägerska ge tecken till gubben att stoppa den men den bara fortsatte. Jag mådde så illa efteråt att jag trodde att jag skulle spy. T.o.m. min man och Jocke mådde illa. Började fundera över varför den var förbjuden för gravida och jag tror att det är för att man kan slå magen (om man har stor) i den delen som håller en på plats inte för att själva snurrandet är farligt för bebisen... hoppas jag!!! Ska ta upp det med BM på onsdag.  Efter det ville jag bara åka hem. Jag gick på toa men ville inte spy. De andra kom efter och vi gick vidare och satte oss på en bänk. Efter några spanska våfflor som min svägerska hade köpt mådde jag bättre. Vi var hemma runt 19.30, helt slut!

Känner mig konstig... känns inte som det växer ett nytt liv i min mage. Känns jättekonstigt. Känner mig bara fet om magen men som att inget finns där i eller ngt. Läste på ett forum om en tjej som var gravid men där det visade sig att hon inte hade något foster(fy vad hemskt!) i magen. Hon kände på sig att det var ngt fel innan hon fick reda på det och en svarade på hennes inlägg att oftast så vet man att något är fel. Och det har ätsat sig fast i mitt huvud och det är precis som att det är därför som jag känner mig konstig. Åh vad trött jag blir på mig själv!

Magen kom ganska snabbt så jag har inte hunnit fatta att jag är gravid känns det som. De säger att det är vanligt att den växer snabbare andra gången, är det det? Under första graviditeten kunde jag utan problem dölja att jag var gravid fram till v.13 då jag berättade för alla men nu är det omöjligt. Hade en tjej på jobbet som fick barn för ett år sedan. Hon hade också jättestor mage från början och var tvungen att berätta tidigt att hon var gravid. Alla trodde att hon var gravid med tvillingar men det var hon inte. Jobbigt... kan inte glädja mig åt min mage förrän jag ser att det verkligen är något som växer där inne och mår bra :(

Sedan så känns det jobbigt att hitta kläder som passar, fånigt tycker säkert många, jag vet. Vill inte se ut som fan bara för att jag är gravid. Känner mig inte det minsta attraktiv när jag är gravid och det är lite jobbigt och det blir värre ju större man blir. Det har inget att göra med att man ska känna sig tacksam över att vara gravid osv osv för det är jag och bebisen i magen går före mig själv men jag vill inte låta mig själv förfalla bara för att jag är gravid. Det känns som det kommer att bli 9 långa månader...

Ringde till MVC för att få en tid för inskrivning men fick en tid för "hälsoträff" eller vad hon nu kallade det. De har tydligen börjat med en träff så tidigt som möjligt i graviditeten för att prata om hälsa och för att man ska kunna ställa frågor om allt man undrar över när det gäller graviditeten. Så på onsdag kl.13 ska jag dit.

Tränade Step igår. Jag är så orolig att min träning ska skada bebisen i magen :( Har läst allt jag har kommit över när det gäller träning för gravida och där koncentrerar man sig på att skriva om det som kan belasta kvinnans kropp fel inte någonstans om vad som kan vara skadligt för bebisen. Jag har även frågat Olga, träningsexperten här på FL, om träning ökar risken för missfall och hon svarade att det inte gör det. Ändå är jag orolig :(

Känner mig inte gravid alls, är i vecka 6 så det är kanske inte så konstigt. Magen tycker jag har blivit större (hade inte helt platt mage innan) och jag vet inte hur jag ska dölja det på jobbet fram till v.13. Trött är jag redan nu och det lär bli värre. Förra graviditeten somnade jag kl 20 i soffan varje kväll. Kul.

Igår var vi på Åbybadet och vi fick stå ute och köa för att komma in! Det var sjukt mycket folk där. Vi hade inte jättemycket tid så det blev väl 1,5 timme för att sedan stressa iväg till träningen men både Felix och L tyckte det var roligt så dit ska vi fler gånger. L är så smal att han skakade som ett asplöv hela tiden. Han var den enda ungen med lila läppar på badet. Fick slänga i oss lite mat på Mc Donalds(hann inte åka hem och grilla köttet som jag marinerade på morgonen) för L skulle hem och vi ville inte köra hem honom hungrig. Sedan blev jag avsläppt utanför gymmet medan min man körde L hem. De kom tillbaka lagom till när jag var klar med passet.

Var så trött igår kväll att jag inte ens orkade se klart på "So you think you can dance"... 

Vad hände med alla sovmorgnar jag skulle ha på min semester? Vaknade strax efter 6 i förrigår, 5.30 igår och 7.15 idag. Går upp och kissar och sedan kan jag inte somna om utan läser IForm. I Thailand kunde jag inte sova länge för de hade stenhårda sängar som gav mig ont i ryggen. Mindre än två veckor kvar av semestern.

Min träningskompis Linda hörde av sig igår, det var säkert över en månad sedan vi tränade ihop. Har inte tränat sedan innan resan, måste komma igång igen. Är bara så orolig att det ska hända något med bebben i magen fast jag egentligen vet att det inte är farligt att träna. Just nu går det inte så många pass pga att det är sommarschema, jag brukar köra Step 4 gånger i veckan men nu går det bara 1 gång i veckan. Har bokat pass kl 17.30 imorgon, dags att börja röra på fläsket. ;)

Vägde mig igår för att se min "startvikt", vågen (eller min Wii Fit) stannade på 63,5 kg. Är 172 cm lång så jag har ganska normal BMI. Förra graviditeten gick jag upp 14-15kg, hoppas det blir mindre denna gången. Då tränade jag inte, ska verkligen försöka träna den här gången.

Tråkväder idag igen. Vårt kontaktbarn L har varit här sedan i lördags. Jag ska nog åka till Bushuset med min son och L så de får leka av sig lite. Först ska jag hem till min mamma och äta god mat :)

För att få lite lung i själen kopplade jag upp mig mot jobbet. Har för tillfället 399 olästa mail, inga katastrofer, massa rapporter och annat som kan vänta. Andas ut...

Min man var och köpte X-box 360 färdigchippad. Vi köpte över 20 spel när vi var i Thailand så nu lär det bli X-box resten av dagen. Köpte även runt 20 spel till vår Nintendo Wii. Har ingen lust att göra annat än slappa idag...

Känner en stressklump i bröstet och jag vet inte var den kommer ifrån. Har semester i två veckor till så det borde inte vara jobbet som stressar mig. Men de senaste två åren har jag alltid varit tillgänglig på min semester, t.o.m. haft supporttelefonen för vi har inte haft resurser. Nu har jag varit i Thailand i 2,5 vecka och inte kollat mina mail en endaste gång. Är väl lite orolig för alla mail och problem som väntar på mig. Har ganska mycket att göra och har över 300 timmars övertid (har möjlighet att jobba hemma efter arbetstid så det blir ibland långa nätter när resten av familjen sover). Har inte synkat min telefon en endaste gång under semestern och i Thailand kändes det "befogat" för jag hade inte ens jobbtelefonen med mig eftersom det kostar massor att synka den. Men nu när jag är hemma så känns det inte OK att göra mig otillgänglig(telefonen är dock på så de kan ringa mig om det är något akut). Varför kan jag inte vara som de flesta andra och bara strunta i jobbet när jag har semester?!?

Blev nästan chockad när jag läste att hon är gravid med tvillingar! Hon har tre egna barn och 2 bonusbarn. Starkt jobbat Olga!

www.fitnessformammor.blogspot.com/

Så man kan ladda upp lite bilder då och då...

Funderar på att börja blogga någon annanstans där man kan lägga upp bilder... eller är det jag som inte fattar?

I fredags kom vi hem från Thailand, en jättehärlig resa! Misstänkte att jag var gravid eftersom jag borde ha fått mensen i torsdags/fredags men den kom aldrig. Innan mitt första barn hade jag regelbunden mens med en menscykel på 28 dagar. Efter min sons födsel satte jag in spiral och har inte haft någon mens på 3 år(skönt!). När jag tog ut spiralen sista mars i år så hade jag ingen aning om hur min kropps skulle reagera/fungera. Fick något som liknade mens en vecka senare(mycket mindre blod och kortare än innan min första graviditet). Första gången var det 28 dagar mellan mensen men sedan gick det ner till 24, jag fattade inte varför. Eftersom jag blev gravid på första försöket med mitt första barn så hoppades jag att så skulle bli fallet även nu. Så jag började inbilla mig att jag var gravid, mådde illa, hade halsbränna osv. Tog graviditetstest och när jag läste "Ej gravid" så tappade jag hakan. Började sjävlklart oroa mig för hur lång tid det skulle ta denna gången och eftesom jag har det stressigt på jobbet så trodde jag att det skulle ta lång tid men hoppades ändå att det skulle ta sig på semestern. Första två försöken räknade jag min ÄL fel (tror jag). Jag gick efter FLs uträkning men jag tror inte att den stämde. När jag var och tog cellprov (visade på cellförändringar första gången så jag kom tillbaka på en kontroll) så sade läkaren att ÄL brukar inträffa 9-12 dagar efter första mensdagen inte 14 dagar innan nästa mens som jag hade räknat. Det gav mig hopp om att det var därför jag inte blev gravid, att jag hade räknat fel.

Åkte till Thailand 30 juni och då räknade jag att jag skulle ha ÄL just den dagen. När jag kom hem 17/7 hade mensen inte kommit vilket den borde ha gjort om jag fortfarande hade 24 dagars menscykel. Hoppades och trodde att jag var gravid men var orolig att menscykeln hade återgått till 28 dagar och därför hade den inte kommit än. Bad min man köpa test och tog ett på eftermiddagen. Han hade köpt två och tänkte ta ett morgonen efter om det första inte visade tydligt. Men ett jätteklart plus visade sig i fönstret och jag blev överlycklig!!! :) Kan fortfarande inte smälta att ett nytt liv växer i min mage. Hur häftigt som helst!

Jag hoppas att den här resan till ett nytt liv kommer att vara lätt och sluta lyckligt. :)