Vi som väntar vårt första barn Mars 2010 - Del 3

Hej Alla.

Här är det inskolning,.... eller pappan skulle jobba i dag första dagen och vabbar. Flunsa rond 2. Vi var till jourcentralen och fick ännu en medicin somt verkade på en gång. Så nu är det näsdroppar, astmainhalation och spruta med hostmedicin och slemlösande. Förskolainskolningen går jättebra i överig, vi har haft 3 veckor efterssom hon är så hyperkänslig mot gluten. Men hon vinkar bara och säger hej då. Helt otroligt efterssom vi ALDRIG har lämnat bort henne ens för en stund.

Paincace... huga stackare, det lät minst sagt lite körigt. Och ved ledsamt med katten men den har det bra nu. tröstkramar

Angående tillsägelser... vi tror inte på att man skall tillrättavisa hela tiden. Tex har hon börjat  att springa från matbordet. Då sitter vi lugnt kvar, hon skall vilja vara med oss och äta. Hon kommer strax tillbaka. I bland speringer hon i väg med smörgåsen och det är ok... hon har varit så sjuk så det är bra att hon äter.

Ha det gott

Paincake : Åh vad tråkigt med kissen. :( Vi hade två innan, men bestämde oss för att lämna bort den ena då han inte riktigt gick att lita på tillsammans med barnen och han var så himla stressad av situtationen. Det var jättehemskt, det kändes som att lämna bort sin bebis till främlingar..


Linda: Vad duktigt att vara så pedagogisk! Jag fixar inte det, jag har inget tålamod kvar... men nu när dom börjat förskolan hoppas jag det ska tankas på igen så jag kan bli en trevligare mamma... det gör för övrigt bra på förskolan! Oliver trivs, Ludvig är den som blir mest ledsen när dom lämnas och har blivit väldigt mammig sen dom började bli lämnade själva där.. men när dom väl är där så går det bra!  

Heheh... Asså... jag tappar ju också tålamodet ibland. Såklart. Jag är ingen ängel. Och bokstavligt talat lyfter bort Kalle från situationen (eller situationen från Kalle) då det går helt överstyr och jag inte orkar vara pedagogisk. Bäst för alla parter. ;) Men bannar gör jag faktiskt aldrig. 

Kalle verkar också vara inne i en period av att pröva sin egen vilja och säga nej till saker han egentligen vill. Som här om dagen då han vaknade efter luren sa han: "Gröt!" , visst sa jag, "vill du ha gröt?!, Kalle - "nej!", följt av Gröööööt! och tårar - åsså repeat på det. Han stod och grät och skrek neeej när jag gjorde gröten. Som han sen glatt mumsade i sig. För det var ju det han ville ha. Ja, han har det inte lätt. Jag försöker gå på vad jag tror är ursprungsviljan och köra på det istället för att ge mig in i diskussioner eller reagera på hans ständiga velande fram och tillbaks.
I övrigt mycket utbrott om livet går emot, i stort som smått. Maten lite för varm, för kall, fel strumpor. Gråt och tandagnisslan. Ligger som en groda på golvet och krokodilgråter. Suck!

Paincake - Åh, vad tråkigt med katten. :( Man fäster sig så vid de små liven... Har två själv här hemma. Hittekatter som jag tagit hand om. Kalle älskar dem, ger dem mat, släpper in och ut, drar i svansen osv...  

Själv är jag lite skakig. Vi försöker ju få syskon, och det går dåligt. Testade negtivt på BIM -4 och BIM-3 på morgonen samt BIM -2 på kvällen. Och nu är jag på BIM +1 och ännu ingen men. Har inte varit senare än BIM sedan jag började hålla koll i juli. Vet inte vad jag ska tro. Vågar inte hoppas och man tycker att det borde visat sig på tesen om jag varit gravid. Kan det ha att göra med att jag gått ner i vikt den senaste månaden? Kan sånt påverka? Jaja... bara att vänta antar jag. 

Åh dessa utbrott blir jag tokig på.. det är klart itne lätt för dom heller när dom knappt själva vet vad dom vill. Oliver kan blir rasande helt plötsligt, utan att vi vet varför, och kasta det han har i handen, riva och röja och bli riktigt förbannad. Eller då slänga sig på golvet och skrika..

Hej! En suddig, men härlig bild på Kalle-Kalas!

 

Ja, det är tomt och trist utan min Lisen-Grisen. Även om jag vet att jag gjorde rätt som lät henne slippa lida så är det ju så himla sorgligt när ens familjemedlem går bort.

Nåja.

Lindai, vi håller alla tummar och tår för dig!

Vi har också börjat försöka och visst går man och känner efter ännu mera. Förra månaden var mensen tre dagar sen. Jag tror jag la ut över 300 kr på gravtest. Visst finns det någon stödgrupp för testmissbrukare?

När jag var gravid med Casper var jag ju hur chill som helst, testade första gången på dag 35. Kvällen innan hade vi haft ost- och vinkväll. Nu är man mera nojig...

Kan också bjussa på en bild på lilla humörtrollet:

 

Mens idag... :( På't igen om ett par veckor.
Jag ber sambon gömma gravvotesterna, annars skulle jag testa ihjäl mig. Köper billigaste stickorna från billigatester.se

Åh sicka sötingar!

Bjuder på mina godingar också   

Ludvig:

Oliver:






Vi hade för övrigt 2 årskalas i helgen (dom fyllde den 13e!). Jag har numera två 2 åringar, det är helt sjukt!  

Oj! Stort grattis Banan! shit, tiden flyger verkligen fram! Fyllde inte dina sötnötter ett år alldeles nyss?

Här försöker vi få syskon oxå. 3e försöket nu.. Segt.. Emilia har det bra på dagis och allt rullar på! Just nu ligger hon i 40 graders feber med öroninflammation, ögoninflammation och början på en lunginflammation. Hoppas att penicillinet hjälper!
/fd Kimso