Blivande tvillingmammor i Sthlm som skulle ha lust att eventuellt ses?

Hej!
Jag var på VUL idag och fick se två hjärtan som slog (v6+2).
Bor i Stockholm och har inga barn sedan tidigare.
BF 17 oktober.

Är jätteglad, men självklart lite skrämd också. Hur tusan ska man fixa det här?!

hej.
Jag sitter med samma, men är själv!
Pappan och jag har gjort slut, efter 3 mån storm
Jag hoppade över möjligheten till medecinsk abort i dag...
har känt i två dagar att, fasen, jag vill ju det här, jag kommer att klara det (eller?????????)
Han vill inte, men kommer att finnas där till 100%
Jag börjar få riktig ågren över att jag vill behålla, men inte han!
fasen,
33 år, 2 aborter sen tidigare...

men, det va ju inte så här jag tänkte börja...
nån garanti hur saker bllir har man ju aldrig, men hur det ska börja kan man ju välja,, eller kan jag det..
usch bara tanken på att ta bort de här fina små druvorna .. (v8+4)

vill gärna gärna ses
om jag vågar behålla...

sitter i samma båt. min första graviditet men jag ska ha tre bebbar!!  det ingick inte i min plan, att ha tre barn när man är 27 men så är livet, går ju inte att styra över!!
Är iaf jätteglad över våra små knytten!!!

 

Skulle oxå tycka det vore skönt att vetilera med några som sitter i samma sitts

hej.
nu ska vi göra det! vi ska behålla!
känns så sjukt att säga det, önskar så att jag kunde se in i kristallkulan.

men jag ses gärna för vidare bubbel om det här enorma livsförändringen! :)
om dom vill stanna kvar och växa kommer dom i sep/okt.

:)

Hallå!! Jag är en blivande tvillingmamma i sthlm. Har dock en son sedan tidigare. Är i v.25 vore klul att ses =)

Hur har ni det?
Hur mår era liv och ert eget?
Själv sprängs mina bröst, det gör så djävulskt ont. Magen är sväld och tröttheten tar över när jag minst anar.
tänker mkt på framtiden, men framför allt på de svajiga tankarna/känslorna.
Har så svårt att tillåta mig att känna glädjen i det här.
Jag längtar verkligen efter att med stolt röst berätta för jobb, bekanta och de andra vännerna att jag väntar tvillingar. Men, jag känner mig inte stark, känns som om jag är i ett misslyckande, att jag gör något som är så fel..
Dagarna är olika.
Idag är en bra dag, måste fokusera för att förstå. Förstå att det är jag som ska få tvillingar!

Hur lyckades ni öppna upp för glädjen?

hoppas ni mår bra och att vi hörs här mer.
s

Jag har haft det jobbigt senaste veckorna och inte kunnat jobba pga av illamåendet. Eller jag har jobbat halvtid hemifrån, men allt arbete bara hopar sig och jag är ensam i min roll på jobbet så ingen kan avlasta. Stressen gör att jag mår ännu värre, och det känns som jag sviker mina kollegor.

De känner till situationen och har varit förstående och stöttande hittills, men nu är det tredje veckan jag inte klarar av att vara på kontoret och jag är rädd att de kommer ge mig sparken eller något. Kan de göra det?

Usch, hatar den här känslan och rädslan över att folk ska bli arga, besvikna, irriterade på mig. Jag vill orka, men jag orkar bara inte. Känner mig så otillräcklig och klen som inte bara kan "bita ihop" och köra på som vanligt.

Imorgon är det iallafall dags för nytt UL, vilket jag ser fram emot. Lite nervös som alltid, men mest förväntansfull att få träffa de små igen.

Hoppas påsken varit bra!
Nu har jag oxå sett de små!
Helt underbart! :)
Är bara i v.13+3.
Nu ska pappan och jag försöka hitta en större lgh - vi ska göra det här ihop. Vad det innebär vet jag inte, ska vara i nuet, så får vi se hur relationen ser ut sen.

Är det någon som vet någon som vill byta en större (3a) mot en fantastisk 2a i årsta - Vill ni hjälpa mig att sprida mitt behov, skulle jag bli er evigt tacksam :)

Jag ses gärna nångång framöver över en go fika!
ha det gott

hallå