Nu har även jag hittat hit. :)
Var på andra delen av föräldrautbildningen igår. Såg en förlossningsfilm som var jättefin och insåg att jag inte är det minsta rädd längre för förlossningen. Hur gick det till? Har varken läst eller pratat speciellt mycket om den, och jag var verkligen livrädd i början. Men nu har den bara försvunnit, rädslan, puts väck. Det jag är rädd för nu är tiden efteråt. Om man spricker mycket, om man aldrig slutar blöda, saker som kan påverka ens liv i fortsättningen liksom.
Måste förresten berätta om en rolig grej som hände mig idag. VD:n på företaget där jag jobbar (jobbar på huvudkontoret o det är ett ganska litet företag) är inte precis nöjd över att jag ska bli mammaledig. Han tycker inte om barn och förstår sig inte på grejen med att skaffa barn. Och dessutom har jag bara jobbat där sen juni förra året så det kom lite väl snabbt också. Han har inte ens berört ämnet (har en annan chef som min närmaste så det är den jag tar allt med). Men så har min chef märkt på mig att jag är lite orolig över hur det kommer bli att vara borta från ett så nytt jobb och att jag är rädd att min vikarie ska göra ett bättre jobb o så. Så igår hade de ett litet "möte" där de bestämde sig för att ge mig en present som tecken på sin uppskattning. Så idag fick jag en jättefin, svindyr ljusstake (som bara vd:n visste att jag ville ha) och ett långt utlägg om hur bra de tycker att jag är (vd:n var dock ej närvarande). Jag blev så himla rörd! :)
