Varning: Långt inlägg, men snälla läs. Behöver alla råd och tips som finns.
Jag mår så jävla dåligt och jag är trött på att gråta över min jobbsituation. Sedan jag blev gravid så känns det som jag blir mer missförstådd än förstådd på jobbet, får mer skäll och onda blickar än någonsin.
Allt med mig innebär bara problem känns det som. Jag trodde ändå att de skulle bli mer "försiktiga" med mig, ta hand om mig och bry sig mer. Fråga hur jag mår, faktiskt bry sig när jag säger att jag har haft ont i magen eller mått illa osv.
Men jag hade tydligen fel.
Min chef tyckte jag skulle ansöka om havandeskapspenning. Jag blev jätteglad när hon sa det för några månader sen. Trodde att hon hellre skulle försöka omplacera mig, men den möjligheten finns inte.
Men nu i efterhand så börjar jag fundera på om hon har hoppats på att jag inte ska bli godkänd hela tiden.
Hon har nästan "förbjudit" mig att skriva med om rånerisken. Jag arbetar ensam på en mack om nätterna. Det har varit 3 rån i området inom loppet av drygt 2 månader innan jul, och vi har haft möte om det och hon har själv sagt att "det kommer att hända, det är bara en tidsfråga innan det gör det". Vi fick stränga ordet om att alltid bära larm, ha låst dörr nattetid och inte släppa in kunder, köra nattlucka istället.
När jag körde enbart nattlucka, så fick jag sen höra att jag MÅSTE släppa in "stamkunderna". Ska jag då sortera ut vilka som får komma in och inte. Som att stamkunderna inte skulle kunna råna mig, eller vad då? Brukar det inte vara så att det är dom man minst anar, som faktiskt begår brott?
Hon har hela tiden sagt att jag inte ska skriva med om rånerisken i min ansökan om havandeskapspenning eftersom "de kommer inte titta på det. de bryr sig inte om sånt. de kommer bara ifrågasätta varför du kunnat arbeta med det förut i så fall, men inte nu". Jag hade ett ganska bra svar på det tyckte jag. Det är väl självklart att man blir mer orolig och rädd för att bli rånad när man är gravid och eventuellt kan förlora ett barn om det skulle inträffa. Det är väl hur förståeligt som helst? Men nej nej, jag skulle inte skriva med det.
Istället skulle jag skriva att jag är rädd att ngt ska hända mig när jag är ensam. Tex. svimma och slå i magen, och inte kunna få hjälp. Och visst, det är jag också jätteorolig för. Har haft blodtrycksfall, har sammandragningar när jag är stressad och har ångest, och här är det meningen att jag ska vila, men det har jag inte möjlighet till när jag jobbar. Det ska man också ha möjlighet och rätt till enligt arbetsmiljöverket. En gravid kvinna ska kunna ligga ner och vila under sitt arbetspass om det behövs, men jag har inte ens en stol som är avsedd för mig.
Nu har min barnmorska sagt till mig att jag ska skriva med rånerisken, det är jätteviktigt. Risk om hot och våld är något som F-kassan verkligen tittar på i bedömningen om HP.
Min sambo har försökt tjata på mig att jag ska skriva med det, men jag har sedan dag 1 varit "rädd" för min chef, och vågar aldrig säga emot henne och har helt enkelt spelat enligt hennes kort med min HP-ansökan.
Men nu blev jag så trött. Tänk om jag inte blir godkänd HP pga. att jag inte skrev med en så viktig punkt som rånerisken?
Så idag ringde jag till F-kassan och fick prata med en kille som jobbade just med havandeskapspenning. Och han sa att jag absolut ska skriva med det. Det är jätteviktigt och det var något som de måste ta hänsyn till i sin bedömning.
Så jag ringde till min chef förut och hörde ifall hon hade skickat in mina papper, men det hade hon inte hunnit göra. Så då berättade jag för henne att f-kassan sa att jag skulle skriva med det. Att det var en viktig punkt i deras bedömning.
Då blev hon skitarg. Och typ skriker "MEN JAG FATTAR INTE! VARFÖR SKA DU SKRIVA MED OM RÅNERISKEN NÄR DET INTE FINNS NÅGON? NI HAR LARM, NI HAR LÅST DÖRR. RISKEN ÄR INTE STÖRRE PÅ NATTEN ÄN PÅ DAGTID!"
Jag förklarade då för henne att det spelar ingen roll om jag nu hade jobbat dagtid, finns risken till rån och hot/våld så ska man skriva med det. Det spelar ingen roll om man jobbar dag eller inte. Det är jätteviktigt i deras bedömning att det nämns, för det är ngt de måste ta hänsyn till.
Hon blev typ hysterisk.
Och en sak jag inte fattar.. Om det nu inte "finns" någon rånerisk, varför ska vi då bära larm och ha dörren låst på natten? Varför har hon då kallat in möte där hon själv sagt att "det kommer hända här också. det är bara en tidsfråga. därför är det viktigt att ni alltid bär larm, och gör som de säger och inte försöker spela hjälte. ha dörren låst nattetid, så ni alltid ser vem ni släpper in" osv. Är det pga. att det är mörkt ute eller? Nej, pga. rånerisken.
Jag fattar inte vad hon försöker dölja. Varför ville hon inte att jag skulle skriva med det? Vill hon inte att jag ska bli godkänd HP eller? Det finns ingen lag som säger att man måste arbeta två på nätterna, så det är ju inte så att hon egentligen kan åka dit för det. Så vad är hon så rädd för?
Så fort vi la på så började jag gråta. Jag fattar inte varför jag får ta emot skit, för en sån viktig sak. Jag är ju för fan gravid! Jag bär ett barn i min mage. Blir jag överfallen vid ett rån, så kanske mitt barn dör. Är hon beredd att ta det på sitt samvete om det nu skulle hända under de sista två månaderna jag arbeta och inte blev godkänd HP pga. jag inte nämnde en sån viktig punkt som kunnat avgöra allting?
Nu ska jag snart dit på möte. Inte om detta eller mig överhuvudtaget. Men hon kommer vara så jäkla sur. Jag ska hämta hem papprena och skriva om min ansökan, för hon insåg att hon inte kunde säga emot eftersom om F-kassan sagt att det är viktigt att jag skriver med det, så ska jag göra det! Och det var ju trots allt det hon sa att dom inte skulle göra, så nu kan hon ju inte skylla på ngt.
Imorgon ska jag till läkaren. Var hos barnmorskan förra veckan för jag hade så fruktansvärd ångest över att gå till jobbet, arbeta ensam på nätterna och pga. att ingen förstår mig på jobbet. Jag kan inte längre vända dygnet, men det tar ingen på jobbet heller hänsyn till längre. Min chef sa att hon inte skulle kunna låta ngn vara sjukskriven pga. den inte kunnat sova. Jag hade alltså hellre fått stå där och jobba ensam på nätterna och inte ha sovit på två dygn när jag gått av mitt andra pass i såfall. Tack och lov sa läkaren och barnmorskan att jag har rätt att sjukskriva mig i en vecka utan läkarintyg, dock så säger min chef att jag MÅSTE ha läkarintyg from dag 1.
Som jag fattat det som så kan chefen kräva det om jag varit besvärlig och hon av ngn anledning inte tror på att jag är sjuk, men då ska hon stå för den kostnaden för läkarintyget. Men jag antar att de vill ha läkarintyg from dag 1 eftersom det blir svårare att sjukanmäla sig då. Hur ofta får man en tid hos en läkare samma dag som man blir sjuk och får ett intyg? Då jobbar nog många hellre, eftersom det blir så mkt krångel.
Men nu slapp jag ta med läkarintyg eftersom jag sa att både min läkare o barnmorska sa att jag inte behövde det och då kunde hon inte säga så mkt.
Jag mår piss. Jag har ångst när jag ska till jobbet. Känns som alla hatar mig på jobbet och spottar på mig när jag går med ryggen emot. Det här är naturligtvis inte så kul och jag mår inte bra av det i längden.
Det gör mig orolig och jag får sammandragningar och panikångestattacker, och jag vill inte förlora mitt barn pga. att jag inte blir bemött som jag förtjänar på jobbet.
Vad fan ska jag göra?
Imorgon ska jag som sagt till läkaren och jag ska höra ifall jag kan få bli sjukskriven. Jag mår inte bra psykiskt, och efter idag så mår jag ännu sämre eftersom chefen skällde ut mig i princip och jag nu är medveten om att hon "hatar" mig ännu mer. Ska ju dit kl.17 på möte, och jag mår piss över det. Vill inte träffa ngn. Rädd för vad hon kan tänkas säga.
Jag kan inte sova längre när jag jobbat natt. Ligger vaken i flera timmar o vrider och vänder på mig och mår dåligt. Känner panik över att jag måste jobba och har flera nätter kvar att jobba.
Det är flera kunder som gör att jag blir väldigt obekväm och varje gång de kommer så funderar jag på att ringa efter en väktare bara för att känna mig "trygg" och inte bli besvärad.
Känns som ingen förstår mig. Jag vill njuta av min graviditet. Men just nu kan jag bara göra det när jag är ledig och inte har jobbet i tankarna överhuvudtaget, men just nu är det bara de som är i huvudet på mig. :(
