Fick idag reda på att vi ska ha tvillingar...
Jag som alltid sakt att jag aldrig ska ha tvillingar, det är väl tanken på det dubbla arbetet som skrämmer, inte vet jag...
Blev så chockad att tårarna börja rinna när jag var hon gyn. Har en liten tös på snart ett år, kanske är det det som skrämmer att hon kommer att få mindre tid...
Men på något sätt fast tanken på tvillingar alltid har varit väldigt negativ för mig, så älskar jag dem redan. Så med tiden blir väl nog det här bra oxå.
Men tänk om det inte går, tänk om båda blir kolik barn... vågar knappt tänka den tanken.
Men aldrig hade jag trott att vi skulle få 2 i en smäll... har inte tvillingar i släckte... någon ska väl vara först... oj va dom ska gotta sig i det här skvallret när det kommer ut i byn.